.... och duns, där trillade jag ner i blåbärsriset, femte avtrillningen i år. Turligt nog är blåbärsris sticksigt, men ganska mjukt och eftersom jag fortfarande höll i tygeln kunde Madicken inte springa hem. Vi hade gett oss iväg på en barbacka kvällstur och var ganska oense om vägen: jag ville rida en runda och Maddan ville bara hem. Som någon slags "kompromiss" över att jag fick bestämma vägen tyckte Madicken att hon skulle bestämma farten så hon satte av nerför en sluttning. Mitt i detta ångrade hon sig, kör ner huvudet och vänder åt höger. Så jag kasade på sned och ramlade av. Men så är man ju stallets avtrillardrottning ;) Ganska ohotad på tronen tror jag. Men man ska ju trilla av 100ggr för att bli en bra ryttare och jag är ju på god väg, måste vara kring 50 strecket nu.