Historien om Lukas del 3

Efter den första misslyckade ridturen blev den närmsta tiden ganska lugnt. Lukas orkade inte mycket och ordet "lat" passade honom perfekt, för han ville frivilligt inte motioneras. Någon av de första ridturerna gick svanskappan sönder till den lilla låtsassadeln han hade och det blev aldrig av att vi köpte en ny. Dumt nog var han så tjock att manken totalt försvann och så var han nästan rund över ryggen vilket gjorde att sadeln kasade fram över halsen när vi red nerför vissa backar.

 
Vi började träna dressyr på den lilla ridbanan vilket gick riktigt dåligt. Stallets ridbana hade vid den tiden varken staket eller grus och dessutom fanns det en extra "utgång" på ena långsidan: en liten ramp upp på bilvägen mot huset. Lukas avskydde ridbanan och gjorde allt för att smita. Att galoppera med han var helt omöjligt för han slängtravade, fattade högergalopp oavsett varv och smet sedan antingen upp på vägen eller sprang ner till stallet. Vi kunde hålla på hur länge som helst men han vägrade ge med sig så tillslut fick jag longera honom och Celina för att de över huvud taget skulle kunna galoppera. Efter ett par månader kom det upp ett provisoriskt staket med linor som hindrade Lukas från att smita. Men det betydde inte att han var särskilt sammarbetsvillig... Celina kunde vara gråtfärdig efter en särskilt kämpig lektion mot den envisa Lukas. Helt plötsligt kunde han vägra att svänga och gick med böjt huvud och totalvägrade hur mycket vi än bråkade med han. Att svänga i galoppen var ett smärre mirakel om han någon gång gjorde det och det tog hela vintern att få honom att svänga ibland. I början av våren hyrde vi ett släp och tog med honom på Celinas ridlektion och jag filmade under lektionen. Nu, flera år efteråt skrattar jag varje gång jag ser på filmen och hör mig häpet utbrista "han svänger ju i galoppen!."
   Många avtrillningar blev det för stackars Celina och jag kommer särskilt ihåg en som hände under en lektion på ridbanan: Elina, en tjej som hade en av de två privathästarna i stallet, höll på att mocka och var tvungen att gå genom ridbanan för att tömma kärran på gödselstacken. Hon tog väck den undre tråden på ingången ner mot stallet (en liten backe ner) och ingen tänkte ju på det... förutom Lukas. Plötsligt såg han sin chans och innan någon av oss hann reagera smet han kvickt under staketet vid ingången och travade mot stallet. Celina följde dock inte med. Den översta linan var fortfarande kvar och hamnade i brösthöjd på henne och drog henne ner från hästryggen, bakklänges ner på den steniga backen med huvudet och nacken före. Det gjorde riktigt ont för min stackars syster men det såg så komiskt ut att jag inte kunde hålla mig för skratt, men så fick jag världens utskällning för det.



Kommentarer
Postat av: Nathalie

tummen upp till lukas historierna hahaha! :D

2011-02-21 @ 11:19:03
URL: http://paulinanathalie.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0