Madicken och hennes knasigheter tar då priset

Hade ingen lust för någon särskilt ridväg så Maddan skulle få bestämma väg själv, hade bara ett krav om första riktning. Hon väljer att skritta biskopsmålsvägen fram och är pigg tills hon inser att de hästar som vill se i en hage inte finns där, då vill hon vända hem men det går jag inte med på. Efter ca 12min kommer vi fram till en grusväg som leder mot stora vägen och stallet och jag trodde Madicken skulle välja den, men nej, när hon inte får ta samma väg hem så fortsätter hon gå i 20m till innan hon faktiskt kommer på att hit vill hon inte gå. Så jag vänder och tänker att nu tar hon grusvägen, men nej. Ville själv inte gå samma väg tillbaka så svänger in henne där ändå och får verkligen trycka för att få henne att gå dit. Går över vägen och travar en sträcka och då hade vi gått 3/4 av rundan och hade 6min hem, tänker att nu får hon gå själv som hon vill hem. Och vad gör hästen om inte vänder? Tänker att hon ska ta den andra vägen vi nyss gick förbi som leder samma väg hemåt så tar tyglarna för att trava dit. Madicken fattar galopp och är pigg. Saktar sen av och är beredd att svänga vänster... och Madicken tar höger och går tillbaka samma väg som vi kom, över stora vägen och följer grusvägen och fattar galopp på den med! Svänger sen höger och så är vi på biskopsmålavägen igen och jag har gett upp och tänker att hon får ta den dumma vägen. Madicken skrittar på helt nöjd medan jag undrar varför hon väljer att gå mycket längre för att ta sig hem när vi redan nästan var hemma. Ja den ponnyn lär jag aldrig förstå mig på!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0