Att säga att vår lilla shettis var glad idag var en underdrift. Vi tog in dem i boxarna för att äta sitt middagshö, men så fort Lukas fick syn på sina röda transportskydd slutade han äta och stod bara med spetsade öron och tittade på dem. Öronen var framåt vid lastningen, avlastningen, sadlingen och framridningen. När de red fram sprang han på och när de hade hoppat fram så stod han med spetsade öron framför ridläraren och följde hennes minsta rörelse, precis som om han skulle lära sig banan och inte Elin. Inte var han sådär superpigg som han är på tävlingarna om vintrarna, men han såg glad ut hela lektionen. Efteråt var han inte svettig, men väldigt trött. Konditionen är ju fortfarande bra, men hoppstyrken har ju försvunnit under sommaren. Dock fick han ta i men hoppade jättefint fastän hindren låg på 60-65 och något/några enstaka hinder faktiskt låg på 70! Det är ju LB-höjd och det är inte illa av Elin som hoppat honom för första gången på riktigt :)

En liten lätt ryttare, regelbunden hoppträning = tävla LA? Inte omöjligt