Läste http://teamjumpers.se/ inlägg om unghästar och om ryttare som skaffar sådana utan att veta vad dem gör. På ridskolan pratas det om nästan alla, både privatryttare och hyrare. Det pratas om personer som inte klarar av sin häst, som tror sig kunna mer än de kan, som har för snälla och duktiga hästar som går bra med nästan alla, saker som görs fel, konstiga idéer osv. Skvaller kallar nog en del det, men själv känner jag snarare att man vädrar åsikter så länge man inte gör det av elakhet och illvilja. Vi är ju alla olika och det finns många "rätt".

Men till saken, inlägget fick mig att fundera över mig själv. Vad tänkte folk när jag betäcker ett d-ponnysto med en annan d-ponny i syfte att få och uppfostra ett föl som med största sannolikhet blir d-ponny som sina föräldrar? Många skakade nog på huvudet och menade att min ponnytid är över då jag är över 18år kan jag tro. Sedan det att jag skulle uppfostra en fölunge... vad tänkte folk om det? Suckade de och pratade om att jag inte var redo för det och att jag tog mig vatten över huvudet? Att jag skulle kunna förstöra en häst för att jag inte hade tillräckligt med kunskap? Eller tänkte folk att ja, Carro kommer klara det? Jag kände mig säker på att jag skulle kunna uppfostra en unghäst från marken, men att rida in kände jag dock inte att jag nog inte skulle våga göra. Var jag realistisk över mitt eget kunnande eller trodde jag att jag kunde mer än vad jag gjorde? Det är svårt att rannsaka sig själv och vara ärlig över ens kunskaper för ens egen uppfattning kan skilja sig totalt från alla andras. Hade Camilla och mamma försökte övertala mig till att inte behålla fölet hade jag lyssnat på dem även fastän jag själv tänkte att jag skulle klara det. Jag tror att, om man är redo för att fostra en unghäst, så ska andra också tycka detsamma. Kanske inte hela världen, men några som vet vad de gör iallafall.

Jag ångrar inte det minsta att jag skaffade en fölunge istället för en vuxen häst och hittills tycker jag att jag har lyckats bra i min uppfostran. Kanske andra tycker annorlunda, men enligt mig är hon lugn, trygg och såpass lydig man kan förvänta sig av en åring med spring i benen.