Ut i skogen följde en extremt pigg och okoncentrerad åring med mig ikväll. Hon skulle gå först och skulle klänga och försöka trängas och spelade fullständigt ovetande när jag bad henne hålla sin plats. Nangijala försökte hela tiden öka farten och gå förbi mig vilket resulterade i att jag gjorde halt och fick henne att backa tillbaka till sin plats. Eller tja, försökte iallafall för matte existerade plötsligt inte för det mesta. Hon vände huvudet bort från mig och stod och tittade åt motsatt håll, inte för att hon såg någonting intressant utan helt enkelt bara för att ignorera mig. Sedan var det alls gräsätande hon jämt skulle försöka med, lite försöker hon alltid även fastän jag försöker vara tydlig med att hon bara får om jag säger "varsågod". Att ta oss nerför en backe tog evigheter för hon skulle bara dra och varje gång gjorde jag därför halt och fick henne att backa tillbaka till sin plats. Tillslut var damen lika trött på mig som jag var på henne och gav sig på mig i syfte med att ge mig ett nyp eller ett lätt bett - taktiken hon kör på Madicken som aldrig tillrättavisar henne. Jag gav igen genom att låtsas hugga efter henne och det var en snopen åring som tvärt stannade och faktiskt uppförde sig snällt en stund innan trotsmonstret i henne kom fram igen.

 

Lät henne springa av sig energin på ridbanan och hon körde lite rodeo till det innan hon lugnat sig tillräckligt för att vilja beta. Men gud så sur hon var när vi kommit halvvägs till hagen och hon fattade att hon skulle dit. Hon grävde ner hovarna i marken och bara blängde buttert så jag fick nästan dra henne nerför backen till grinden haha. När jag cyklade från gården stod Nangijala och tittade på mig för att sedn gnägga åt mig.Skönt att höra att hon tydligen inte är långsint!

 

Innan vi gav oss av testade jag att spraya henne vilket inte var några problem, kunde göra det över hela kroppen.