24 maj

24 maj 2010

2 hela år utan dig vid min sida. Amy <3




Första året var plågsamt men sedan kom Nangijala och numera har jag svårt att skilja de båda åt. Amy och Nangijala går in i varandra på något vis som är svårt att beskriva. Jag saknar inte Amy så som jag gjorde innan och det händer att jag blandar ihop saker och inte minns vem som gjort vad. Det är ju inte så att de är identiska i personligheten, men Nangijala blir Amy och Amy blir Nangijala i mitt huvud på något konstigt vis.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0