Förvånar mig inte om jag har skaffat mig en präktig samling blåmärken lite varstans på kroppen tills imorgon. Tror de sista resterna av vinterpälsen kliar rejält och när jag då skrubbar måste ju Nangijala visa sin uppskattning och ta i lite extra för att visa hur mycket hon gillar kliandet... aj säger jag bara. Hennes tannabissingar är vassa! Hade en mys eftermiddag, lät henne gå lös och beta medan jag satt på en stenmur och läste en bok i ett par timmar. Hon kom och kikade till mig några gånger i timmen och nosade igenom mig.

Jag saknar inte ridningen ett dugg alltså. Otroligt, men sant! Skulle kunna fortsätta så här år ut och år in känns det som. Bästaste, finaste fölfröken Nangijala!