Amy var ett rejält matvrak och fick hon syn på en saftig grästuva var chansen stor att hon försökte dra med människor dit fastän de inte ville. Samma problem var det i ridningen och hon struntade blankt i vad vi människor tyckte om att hon åt under ridturerna. Därför har jag satt uppregler till Nangijala nu sedan våren kom. Jag tillåter inte att hon drar iväg med mig för att beta och hon lärde sig kvickt det. Ska hon beta gör jag först halt varefter jag knäpper loss grimskaftet (om hon är på gården, annars håller jag ju i). Hon ska stå med huvudet uppe och inte försöka dra ner det, när hon gör det slår jag ut med armen och säger varsågod. Just det här med "varsågodandet" är väldigt bra i andra sammanang också, exempelvis när hon ska gå ut ur boxen på morgonen.

För att tydligt markera när betandet är över har jag lagt till ordet "klar" när jag drar upp hennes huvud. Ibörjan drog hon emot, men nu räcker det oftast med att höra ordet för att jag lätt ska få upp huvudet. Hon har även börjat höja huvudet självmant vid ordet vilket jag hoppas betyder att hon en dag själv kommer höja huvudet när jag säger klar.