Kattunge på besök, träning från marken och tolkning

Påväg till stallet idag kom en katt farande till oss och både jag och Celina tittade lagom förbryllat och undrade hur det var möjligt att Pajas kunnat bli så liten. Efter några ögonblick insåg vi att det antagligen var en några månader yngre halvbror till dem, Selmas gamla ägare hade en till honkatt som fick ungar i slutet av sommaren, och att Morris var pappa. Clown - som vi kallade honom - var som en tvilling till Pajas förutom att han saknade bläsen öve rnosen. Annars var det samma tecken, samma rörelser och personlighet. Clown slog följe med oss och tillbringade eftermiddagen på nogelid innan han gick med oss tillbaka till sitt hem.
 
Idag gav jag mig på att försöka tolka Nangijala själv i paddocken. Det gick väl okey, typ. Hon traskade runt med nosen dragandes genom snön med mig åkande efter. Det var ju inte så kul så styrandet och gåendet gick väl sisådär, men hon bråkade iallafall inte med någon som skulle leda. Efter några varv slutade vi och jag tänkte trickträna lite i boxen. Jag har undvikit att göra det länge nu eftersom hon blir så gapig och surar för att få sitt godis. Då gör hon något som påminner om utfall mot mig, antagligen med tanken att skrämma mig att tömma fickorna på godis. Idag schasade jag på henne varje gång hon gjorde så och lät henne inte komma förrän hon kom med spetsade öron.
 
Jag fick höra/läsa för ett tag sedan att man ifall hästen inte ville gå framåt (av tjurighet) så skulle man rygga den. Nangijala gör alltid så några meter framför grinden till hagen. Jag provade det för några dagar sedan och fick hålla på en stund innan hon gav upp. Men idag... vi höll på i minst 10min. Jag ryggade henne, flyttade hennes bakdel och tränade på att flytta henne endast med hjälp av kroppspråket. Hon blev väldigt lyhörd, tuggade och sänkte huvudet, men till grinden skulle hon inte gå. Hon följde mig var som helst men inte dit och jag gav upp tillslut och fick ner henne genom att gå bak och peta henne i rumpan. Vad gjorde jag egentligen för fel? Eller tyder det bara på att trollungen inte ser mig riktigt som en ledare och därmed anser att det finns en gräns för vad jag kan bestämma? Fortsättning följer... ska bli mycket intressant att se hur det utvecklas.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0