Naprapatbesök för mig

Den senaste månaden har jag känt mig väldigt sned när jag ridit Nangijala, främst i hoppsadeln och det har blivit värre och värre. I förrgår när jag skulle galoppera på stor volt i hoppsadeln blev vänsterstigbygeln jättelång, högerstigbygeln jättekort och hela jag hade känslan av att jag håller på att glida av åt höger. Tänk om du håller på att kasa av hästen åt vänster när du sitter barbacka. Då blir vänsterbenet längre och vikten läggs på höger sittben (fast i detta fallet tappar jag styrkan i högerbenet som dessutom glider bakåt). Så jag bokade tid till naprapat tills idag.
 
Wow vilken upplevelse det var. Åkte därifrån med en känsla av att någon hade visat mig att man kan trolla på riktigt. Jag fick börja med att stå rakt på golvet och då ser han direkt att höger arm står ut till skillnad från vänsterarmen som hänger vid kroppen. Det kopplade han till att jag viker hålfoten på höger fot mer inåt vilket på nåt vis får min höft/bäcken att felplacera sig (jag kan för övrigt inte stå rätt när jag står på tå heller, lägger vikten på yttertårna istället för stortån). 
 
Sen stod han bakom mig och tog tag i olika ställen på min kropp och drog den bakåt samtidgt som jag skulle hålla emot. Höger axel gick fint, men vänster... jösses. Jag höll emot allt jag kunde och ändå drog han den så lätt bakåt. Det kändes som att musklerna inte fungerade. Han provade med flera olika kroppsdelar och vissa delar var sådär svaga. Sen gjorde han det magiska. Innan han drog i min vänstra axel igen satte han min hand så att pekfingret nuddade mitt gamla blindtarmsärr på magen. Och plötsligt kunde jag hålla emot! Inte riktigt lika stark som i höger axel, men dubbelt så stark som nyss. Han provade så på alla mina svaga ställen och växlade mellan att nudda blindtarmsärret och ärret på långfingret och för varje gång hände det magiska att styrkan återkom. 
 
Så där är anledningen till att jag i alla år känt mig så svag i vänster sida. Blindtarmsärret jag fick som 13-åring, och som jag aldrig trott påverkat mig, gör det genom att hjärnan inte hittar signalerna från musklerna. Genom att nudda ärret kopplas signalerna fram. Kroppen arbetar diagonalt och eftersom ärret sitter på högersidan blir min vänstersida svag. Operationsärren på vänstra långfingret som jag fick för 3 år sedan, gör att musklerna i högerbenet blir svaga - fram tills ärret nuddas och hjärnan kan koppla signalerna igen. 
 
Men, det går att träna upp! Jag ska nudda och klia på ärren flera gånger per dag för att förhoppningsvis få hjärnan att hitta musklerna vid ärren. Jag ska även prova att sätta en lätt tejpbit över ärren när jag rider och nästa vecka har jag fått en ny tid där naprapaten ska visa övningar jag kan göra för att bygga upp styrkan. 
 
Jag minns de åren jag var hyrare och hade Amy. Hur hårt jag än tryckte med vänsterbenet kändes det svagt. Känslan av att benet tappade styrkan så fort jag skulle använda det. Under åren har det förbättrats lite, men jag har fortfarande kvar känslan av att musklerna inte lyder. Och sent i höstas började jag även känna det i högerbenet. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0