Nangijala

Född: 4 juli 2011
u: Madicken VI (New forest)
e: Speyksbousch Dancer RNP (Welsh partbreed)
Ras: Welsh partbreed
Främsta intressen:bli kliad, äta och göra något med matte

Nangijala är min egen uppfödning som föddes sommar 2011. Jag fick låna Madicken av stallets ägare för att ta föl och tanken är att behålla henne för all framtid. Nangijala, eller Trollungen/Trollet som jag ofta kallar henne, är ett svart sto utan vita tecken med en fluffig man och pannlugg. Båda föräldrarna är maxade d-ponnyer och troligtvis kommer Nangijala bli ca 146-148cm. Vilken höjd hon slutar på spelar ingen roll för mig då jag är för gammal för att tävla ponny, men inte vill gå över till stor häst.

Nangijala är social och kommer nästan alltid när jag ropar på henne, oftast får jag dessutom en gnäggning som hälsning. Hon älskar att bli kliad och kliar snällt tillbaka vilket gör att jag ibland får blåmärken när hon glömmer bort hur hårt hon kan klia. Ända sedan hon föddes har hon fått mycket uppmärksamhet vilket gör att hon förväntar sig att stå i centrum, åtminstone av mig i alla fall. Om jag av någon anledning skulle ignorera henne i hagen och göra något med en annan häst blir hon avundsjuk och gör allt för att få min uppmärksamhet. Hon ställer sig i vägen, stryker sig mot en som en katt, knuffas, kliar en eller ger tillslut ett litet nyp om det andra inte hjälper. Det är väl hittills det enda egentliga negativa med henne: att hon är väldigt uppmärksamhets krävande. Annars är Nangijala mycket snäll och sammarbetsvillig och är sällan trotsig, vid de enstaka tillfällena handlar trotset om att hon ignorerar mig i hagen när jag ropar på henne.

Att jag har funnits i Nangijalas liv sedan dag 1 har bidragit till att det har bildats ett särskilt band mellan oss som bara växer. Det ska bli väldigt spännande att följa och träna Nangijala när hon blir äldre även om jag älskar att bara gå promenader, mysa och göra andra småsaker nu när hon inte är så gammal ännu.











Mamma & Lukas

Mamma kom hem efter många timmar och mådde ganska dåligt efter att ha mockat, ridit Lady och ridit Lukas. Men hon hade en ganska rolig historia att berätta om ridningen på Lukas. Hon hade nöjt sig med att träna honom och hoppa upp barbacka och det hade gått bra till en början för de hade skrittat på gräsmattan framför gamla huset. Efter några minuter blev det tråkigt så då bestämde hon sig för att rida upp till nya huset och dit är det uppförsbacke. Tydligen tyckte Lukas det vore lättare att trava uppför backen så han sticker iväg och mamma halkar av haha. Med ett par nya blåmärken hoppar hon upp igen och fortsätter rida, efter ytterligare ett tag så bestämmer hon sig för att rida i en av hagarna och där sker avtrillning nummer 2 när Lukas än en gång travar iväg. HAHAHA, vad jag önskar att jag hade varit där och sett det, nej filmat det! Måste sett jättekul ut!!

Haha

Minsann, en kompis berättade nyss att vi var med på TV och jo, det stämde faktiskt. Strax innan Young Rider blev vi filmade. Vi ser ganska uttråkade ut och mamma lite förvirrad XD


Bilder

Fick ett önskemål om att fota vad som blev köpt, men eftersom jag själv bara köpte en bok fick det bli mammas saker. Egentligen är det ett smärre under att bilderna faktiskt kommer nu för jag har legat i soffan hela dagen och inte orkat röra mig. Men vissa skolgrejor måste bara göras så därför tvingades jag till datorn och då kan jag likagärna fixa det.

Regnbågsgrimman med matchande grimskaft. Hade själv aldrig köpt det, men mamma gillar skarpa färger och eftersom hon inte kan klä Lady i knallrosa som hon vill så fick hon köpa det här


Gulgrön grimma med svart grimskaft och sedan det hemska spöet undertill. Mamma fick det till billigt reapris eller hur det var men jag hade aldrig köpt det!


Äppelgrönt schabrak som jag tycker är jättesnyggt!


Blått

En sjuk helg...

En sjuk helg och det mer än på ett sätt. Fyra sjuklingar begav sig till götborg på fredagseftermiddagen och ett gäng sjuklingar kom hem igen. Mamma tillfrisknade men Celina såg helt borta ut hela helgen för hon gick på tabletter för att orka. Jag mådde riktigt bra när vi åkte, men kommer hem lika sjuk som Celina, så jag är glad att jag har två dagar ledig från skolan! Inga hästar eller ridlektion för mig imorgon, mamma får sköta alla hästarna och hon funderar som bäst på hur hon ska motionera Lukas. Det lutar åt att hon ska rida barbacka i hagen en stund. För er som aldrig sett min mamma så är hon ca 156 och väger extremt lite så hon är ju inte för tung för honom :P men hon ser rätt lång ut och den enda gången hon red och travade lite med honom så skrattade hon så att hon inte kunde hålla igång honom.

Just det ja, mamma blev familjens shoppare på årets mässa. Celina hittade ingenting och det enda jag köpte var en bok om unghästarns träning eftersom jag faktiskt inte behöver några saker. Mamma skaffade två schabrak och två grimmor med grimskaft samt en gräsligt regnbågsfärgat spö. En av grimmorna är också regnbågsfärgat, det ska bli intressant att se hur det ser ut på Lady...


Madicken VI

Född: 16 maj 2000
u: Majsan II (New forest, ue: Hiawatha)
e: Värends Pedro (New forest)
Ras: New forest
Mankhöjd: slutmätt 146cm (147,5cm som 6-åring dock)
Färg: Mörkbrun
Smeknamn: Maddan, Maddis

Madicken ägs av Camilla som även äger stallet tillsammans med sin man. Hon köpte Madicken 2007 och var då styvdottern Amandas häst. Tyvärr hann de bara äga Madicken i ett år innan det konstaterades att hon lyckats dra på sig både Borelia och Erlichias vilket gjorde att hon var sjuk i 1 1/2 år. Under den perioden hade hon ont i kroppen och hennes tyrannighet mot hästarna i hagen förvärrades. Det var svårt för oss människor att ha att göra med henne också och man behövde ha ett spö att hota med om man ville flytta på henne. November 2009 började min syster Celina rida henne försiktigt och 3 veckor senare vågade jag och Amanda rida henne. Efter att jag haft henne varannan vecka fram tills februari/mars när Amanda bodde hos sin mamma, fick jag henne tillslut på heltid då Amanda insett att hon tröttnat på hästar. När min ponny Amy (helsyster till Madicken) dog i maj några månader senare fick jag henne på foder och betäckte henne samma sommar. Jag hade henne på foder fram tills hennes stoföl Nangijala föddes. När det sedan var dags att sätta igång henne igen var det Celina som hade henne på foder istället då hon växte ur Lukas i samma veva. 

Innan Maddan flyttade till stallet hoppade hon LA- höjder, men på grund av sjukdom och fölning är vi inte uppe på de höjderna nu. 

Madicken är ett egensinnigt och viljestarkt sto med mycket humör. Hon är hagens tyrann och är väldigt ilsk mot andra hästar förutom Nangijala som hon tvärtom är mycket mesig mot. Maddan testar nya människor och kan försöka både bitas och sparkas om hon tror hon kan skrämma någon. Annars är hon väldigt burdus och bufflig och struntar fullständigt i om hon springer rätt över någon. I ridning är hon för det mesta seg och kräver mycket drivning. I skogen om vintrarna kan hon bli riktigt pigg och bocka glatt, men tack vare hennes mjuka gångarter är det lätt att sitta kvar. Hon avskyr dressyr och maskar allt vad hon kan till skillnad från hoppning som hon tycker är roligt. På tävlingar står hon och småstegrar, bockar eller hoppar omkring innan hon fått starsignal och ibland undrar man om det verkligen är Madicken som vi har med oss.

 




Rida imorgon?

Känner mig helt luddig i huvudet efter dagen. Tog inga tabletter och jag klarade mig bra ändå, men nu funkar inte tankarna så bra längre. Jag som skulle packa till GTB horse show eftersom vi åker imorgon är är iväg hela helgen. Sitter och funderar på om jag ska rida hästarna imorgon eller inte, ett stallbesök är ett måste för en av oss måste mocka imorgon. Egentligen är det Celinas tur, men hon är sjukast av oss och ska åka och ta halsprov mot halsfluss imorgon förmiddag innan vi åker. Mamma kan inte heller för hon ska köra iväg med min andra syster som ska få tandställning så då finns bara jag kvar... Borde verkligen rida för annars får de inte gå förren på måndag :/ och Madicken har ju fått vila hela veckan nu när hon har haft ömma hovar. Så hon är min största prioritet om jag orkar rida, sen får Lady komma i andrahand. Lukas slipper också eftersom han tävlade idag.


Hopptävling för Lukas

Vår söta och pigga shettis gick superfint idag på hopptävlingen! På framridningen var han ganska seg tills det var dags att hoppa fram, då vaknade han till och började plötsligt sticka iväg eller bocka om en annan häst galopperade förbi, så jag fick gå och leda honom på framridningen. Väl inne på banan lyser hela ponnyn upp och for som en liten blixt genom hela banan varvat med snäva svängar i omhoppningen. Det märktes hur mycket han verkligen älskar att hoppa och tävla! Sedan väntade en nervös väntan, var tiden verkligen så snabb som den hade sett ut? Jovisst var den det! Tvåan var 3s efter Celina och Lukas och trean hade ytterligare tre sekunder i tid. Första gången Celina och Lukas har vunnit en klass så Celina var jätteglad. Lukas var otroligt söt på prisutdelningen men han kunde inte stå still utan steppade runt, stegrade och sparkade bakut så tillslut fick jag hålla honom medan resten fick rosetter. Han kunde inte ens stå snällt när han skulle få sin rosett utan bankade snällt nog rosettutdelaren på benet haha. På ärevarvet for han iväg som om det gällde tävling och brallade lite i slutet. Efter det var han totalt knäpp och stollade omkring inne på framridningen. När det var dags för nästa klass for han iväg igen och han tyckte det var så extremt kul att han stutsade iväg i massa bocksprång och bakutsparkar i svängen mot fjärde hindret och det slutar med att de hoppar hinder nummer ett igen när Lukas upptäcker att han närmar sig det hindret. Haha, gud vad det såg härligt ut, man kan ju bara inte vara arg på vår tokstolle :)




Dressyrsadel

Ja, då blir jag snart ägare till en dressyrsadel. Jag skriver fortfarande med Ladys gamla ägare och skickar bilder med jämna mellanrum. Satt igår och skickade från klubbtävlingarna och jag fick lite tips på hur jag ska rida Lady :) Vi kom in på sadlar och de sa att de fortfarande hade Ladys dressyrsadel kvar som vi fick erbjudande om att köpa när vi köpte Lady. Men då var jag inte jätteintresserad för det kändes som om det var miljoner år tills Madicken skulle börja bli mammaledig från ridlektionerna så efter att ha tänkt på saken tackade jag nej. För mamma ville inte köpa en extrasadel så isåfall fick jag själv köpa den. Tror det kan bli bra med sadeln, de köpte ju den särskilt till Lady för 3 år sen så den ska ju passa.

Sjuk

Jaha, då blir det väl att trycka i sig en Ipren för att klara dagen. Celina har smittat mig så huvudet värker och snurrar, men helt klart hellre det än maginfluensa! Wallstensfamiljen ringde imorse och berättade att de hade skaffat sig det så det blev ingen träff och det är lika bra det. Men det är så typiskt att man ska bli sjuk just denna veckan när det är GTB horse show, det enda positiva är att jag mår bra så länge jag sitter ner eller går försiktigt. Och sitta ska jag ju göra större delen av dagen i helgen så jag är tacksam att jag inte fått något värre :)

Idag är det klubbtävling för Celina och Lukas, aldrig att jag skulle missa det! Inte för att jag kan det heller, jag kör ju dem, men endå :P Idag håller jag tummarna för vår söte shettis.

Ridlägerplanering

Imorgon kl.10 är det samling hos familjen Wallsten tillsammans med resten av Celinas ridgrupp. De vill nämnligen ordna ett eget litet ridläger för sig själv där tillsammans i sommar så alla "mammor" (jag är mamma imorgon :P) och barn ska samlas och planera tillsammans. Fast mitt första och största problem är att hitta dit och jag har ett ganska kasst lokalsinne och en syster som har ett ännu sämre, så vi ska vara glada om vi hittar till deras gård utan problem. Fick en vägbeskrivning som jag skrev ned (hoppas jag kan tyda mina nerkrafsade kråkfötter) men redan när mamma Wallsten började med att säga att jag skulle köra mot Svängsta var jag vilse haha. Men det ska bli intressant att se vad de andra mammorna har för planer för mig, har fått höra via mamma att jag ska involveras som lekledare eller något... och jag har dessutom fått erbjudande av Celina och hennes kompisar att vara med på deras läger också. Det verkar dessutom finnas en ganska stor chans att jag kommer bli uppsatt på ett bockigt litet russ vid namn Medix också. Kommer se lika roligt ut som när jag fick rida b-ponnyn Menuette för några år sedan.


Dressyrtävlingen LC:1

Lady visste tydligen direkt att det var tävling idag också, fast fråga mig inte hur. Hon släppte en massa mina koblajor som mamma uttryckte det och var stirrig när transportskydden skulle på. Inga problem med lastningen idag heller skönt nog, men hon blev ganska otålig när vi stannade vid en korsning och blev stående i 7min eftersom det kom bilar konstant. På framridningen var hon väldigt pigg men mjuknade ju mer jag red och i traven blev hon tillslut ganska fin. Galoppen var med nosen i vädret hela tiden men det var bara väntat, jag hade faktiskt inte ridit dressyr med Lady mer än ett par, tre gånger i år när jag har haft ridlektion. Inne på ridbanan spände hon sig lite och verkade uppriktigt osäker på vad man skulle göra med de små dressyrstaketet, skulle de hoppas? Kunde de bitas? Lady var rätt osäker på hela dressyrgrejen när vi började men lyssnade mycket bättre än vad jag hade förväntat mig. Allt som gick längs fyrkantspåret gick bra, men annars vinglade vi omkring. Första volten blev någon slags skänskelvikning/öppna hela vägen runt. Andra volten gick jättefint, fick faktiskt en sjua där så alla fel vi gjorde idag får man skylla på mig :) Lady är så känslig för vikt att hon reagerar för minsta lilla när man rider dressyr med henne så går hon plötsligt i skänkelvikning gör jag något tokigt. Första halvan av dressyrprogrammet gick överlag bra men andra halvan med galoppen misslyckades ganska rejält. Fick fel galopp, bröt av och så satte Lady av i slängtrav. Sedan gjorde vi en fin vinglig färd längs medellinjen med en sned halt och en stampande häst och så var vi klara. Haha, kan inte minnas jag fått så låga poäng innan, men å andra sidan fick vi massa treor i galoppen :) Är ändå jättenöjd med vår lilla "Buttra" och tycker att hon skötte sig jättebra!





Skänkelviksvolten




Blev lite stuts i galoppen, jag blev stressad och tog lite väl hårt i henne och hon reagerade därefter.


Fy vilken stolsits man får av Ladys sadel...eller ja, egentligen är det ju Amys gamla sadel för Ladys började skava i höstas så vi bytte.


Historien om Lukas del 4

Ibörjan på 2008 var det då dags att börja hoppträna med Lukas tyckte jag och Celina. I uppvärmningen började vi trava över 4 bommar på märken med det enda resultatet att de flög åt alla håll och kanter när Lukas snubblade över dem. Jag hade ingen aning om vad en liten shettis kunde ha för avstånd så jag var övertygad om att det var jag som inte kunde lägga ut bommarna rätt som gjorde att han bra snubblade. Jag försökte fixa till det och lät han skritta över det utan att det hjälpte så jag försökte med två bommar med samma resultat. Av någon anledning som jag nu har glömt lät jag Lukas skritta över en ensam liten bom (våra "bommar" är hälften så stora som en normal är) och till min och Celinas stora förvåning kunde han inte ens gå över den utan att snubbla i skritt. Ja, så gick det med den hopplektionen, vi beslöt att vänta och träna med bommar men Lukas blev inte mycket bättre. Några veckor senare byggde vi upp ett litet hinder som han faktiskt lyckades ta sig över, men han rev ofta och kunde inte bedömma avstånd. Dessutom var han fortfarande tjock och seg eftersom vi var på banan och tyckte nog att vi var mest jobbiga. 40cm var så mycket han klarade att hoppa och ändå for bommarna åt alla håll och kanter. Har två filmsnutter från en lektion och det ser ganska plågsamt ut. Har faktiskt lyckats komma på hur man visar videoklipp så jag bjuder på en filmsnutt. Ni som känner Lukas, visst är det svårt att tro att det är samma shettis?



Celina kommer mörda mig för att jag lägger ut de här bilderna




Dessa bilderna är tagna i april, två månader efter de förra bilderna. Jag ser inte mycket skillnad mellan dem, på sista bilden här river han bommen igen och som man ser på hindret till höger på samma bild rev han nyss det också...






Trots detta hade vi siktet inställt på en klubbtävling i maj då han skulle hoppa 40 & 50cm. Första tävlingen gick ganska bedrövligt och Celina skäms fortfarande lite när hon tittar på filmen från den tävlingen. I första klassen håller han på att vägra ut sig redan på första hindret så det slutar med att jag och en till får ställa oss bredvid och smacka på. Mycket stappligt tar de sig sedan igenom banan och tar med sig lite rivningar. I andra klassen som lustigt nog var lägre än den första klarade de sig ganska bra fram till sista hindret där de fick två vägringar och ett riv. Lukas var helt slut och flåsade så att det ekade i ridhuset.


Imorgon

Imorgon är det dags för ännu en klubbtävling med Lady, men denna gången blir det LC:1 i dressyr. Vet faktiskt inte om damen har tävlat dressyr innan så det ska bli spännande att se vad hon hittar på :) Har inte tränat mycket dressyr så det blir bara en lektävling - det får gå som det går helt enkelt.

Clearround hopptävling

Idag ordnade ridklubben en klubbhoppning med clearroundklasser från 30-60cm och jag hade anmält mig till 50 & 60cm med Lady. Eftersom vi bara ägt lady sen förra sommaren har vi aldrig tävlat med henne (hon är min mammas häst) så idag var hennes och min tävlingsdebut. Det märktes att det var några år sedan hon tävlade sist för plötsligt kom den rädda och fåniga ponnyn från den första hopplektionen tillbaka. Ett litet kryss på 2cm var jätteläskigt och efter att ha hoppat jämfota över det drog hon ner huvudet och sprang. Räcket och oxern var lika farliga, men hon lugnade ner sig lite efter ett tag. Sen var det dags att tävla och fy vad mycket läskigt det fanns i ridhuset då! En startskärm, första hindret... kom över på andra försöket men det var precis och blev stillastående. Sen gasade hon på så hoppen blev ganska konstiga men hon lugnade ner sig ju längre vi kom. I andra klassen hade hon lugnat ner sig och även om vi fort omkring som en virvelvind hoppade hon allt utan att tveka så vi fick en fin blå rosett vid utgången :D Var verkligen jättekul att tävla Lady och hon hade minst lika roligt som jag så jag längtar till klubbtävlingar på påsklovet. Då ska vi minsann prova förenklad LD och LD :)

Mamma försökte fota idag och hon hängde inte riktigt med, men med tanke på hur Lady höll på så förvånar mig det inte ett dugg. Men hon får träna mer till nästa gång!

Första hindret


"Allvarligt, menar du att vi ska hoppa det?!"


Andra försöket och vi tog oss över stillastående


Här var hon inte riktigt säker på om vi skulle hoppa eller inte


Och som vanligt 1-2dm över hindret, hon är för härlig Lady :P


Madicken

Madicken, eller Madicken IV som är hennes fullständiga namn är en elvaårig New Forestdam med mycket vilja. Hon är halvsyster till min gamla ponny Amy som dog maj 2010 (båda efter Värends Pedro). Madicken är hagens härskarinna och styr de andra med järnhand. Lukas är den enda som hon har respekt för och som hon tolerar för det mesta. När man rider och hanterar henne är hon för det mesta världens keligaste och raraste ponny, men känner hon att någon är det minsta osäker eller rädd utnyttjar hon det genast och börjar skrämmas genom att bitas, sparkas och hotas. Men sedan hon blev dräktig har hennes humör mildrats och det har de andra hästarna märkt och Lukas försöker numera ta över ledarrollen. Madickens förra ägare tränade henne upp till LA-höjd i hoppning men tränare hade sagt att Madicken var en jättefin dressyrponny också. Egentligen är Madicken en ganska pigg ponny som kan bli superpigg i skogen och fara iväg i galopp med massa bocksprång, men sedan hon blev dräktig är hon se som sirap för det mesta. Nu, efter halva dräktigheten har hon börjat piggna till och är seg varannan dag ungefär och galen varannan, men efter ett halvårs seghet gör det mig överlycklig :P 



I år är det fyra år sedan Madicken flyttade till stall Nogelid som häst till stallägarens styvdotter. Sommaren 2008 lyckades hon dra på sig två fästingsjukdomar (borelia och erlichios) och när det upptäcktes hade sjukdomarna gått så långt att det var för sent att behandla henne och veterinären sa att det enda vi kunde göra var att vänta och se hur det gick. Sjukdomarna fick hennes kropp att värka och Madicken var inte rolig varken för oss människor eller för de andra hästarna. När hon stod i vägen vid hagens grind vände hon rumpan till och sparkade om man försökte flytta henne, det enda hon lyssnade på var om man viftade med ett spö samtidigt för då gick hon surmulet iväg. Borstning var helt omöjligt och det var en kamp att sätta på eller ta av ett täcke. Efter ett år hade hon blivit bättre och under sommaren gick det nu att borsta henne igen även om hon hade värre och bättre dagar. I september 2009 kom en kiropraktor och redde ut alla spänningar hon hade i kroppen och det gjorde susen. Vi började leda henne och kunde lägga på sadeln igen. I november lät vi Celina som var minst sitta upp och i 3 veckor red hon små rundor. Den första veckan gick bra men sedan fick jag börja leda henne med kedja eftersom Madickens energi fick henne att bråka och köra med Celina. Hon vägrade gå, sparkade bakut och försökte springa iväg med Celina så tillslut fick hon nog och jag provade att sitta upp. Jag kommer aldrig glömma den första ridturen för hon stack iväg i galopp uppför några backar och bockade av glädje över att få sträcka ut. Camillas styvdotter började rida henne igen, men bara varannan vecka när hon bodde på gården, den andra veckan hade jag henne. Men efter ett tag blev Madicken bara min och plötsligt hade jag två hästar att rida och sköta om. Mamma började rida med oss på helgerna och vissa vardagar och fick rida min trygga Amy och började bli en riktigt hästtjej igen.

Någon av de första ridturerna, Madicken är jättetjock!


På påsklovet testade jag att tävla LC:1 på en klubbtävling och trots att vi knappt hade tränat kom vi tvåa! Jag började hoppa henne och Madicken älskade det, så i slutet av maj tävlade vi LD på en klubbhoppningstävling där hon for omkring glatt bockande. Vi gjorde en hemsk runda men slutade på fjärdeplats. Dagen efter tävlingen dog Amy, och mamma och Camilla bestämde tillsammans att jag skulle få blir fodervärd på Madicken. Jag tyckte om Madicken men älskade henne inte som Amy och det tog många månader innan jag slutade jämföra henne med Amy. Under sommaren skickade vi henne på inseminering med ridponnyhingsten Speyksboush Dancer och efter två försök blev hon dräktig! Camilla ville gärna ha ett föl men hade varken tid eller användning av ännu en häst så när jag sa att jag gärna ville ha fölet bestämde vi att jag fick låna och betäcka Madicken. Fölet är beräknat till 9 juli vilket känns som en halv evighet till. Jag kommer fortsätta rida Madicken så länge hon kan under våren och sedan är det tänkt att Celina kommer ta över henne till julen eftersom det är hennes sista tävlingsår på Lukas. Att skiljas från Madicken blir allt tråkigare för jag har fäst mig vid den här keliga ponnyn mer än jag trodde att jag skulle göra. Men jag kommer hjälpa Celina med henne och hon har till och med lovat att jag kan få tävla klubbtävlingar med henne så Madicken slipper mig inte helt ;) 


Nervös

Fördrivit förmiddagen med att baka tre olika sorters kakor; kladdmuffins, havrekakor med choklad och bondkakor för att hålla nerverna i styr inför klubbhopptävlingen senare i eftermiddag. Första tävlingen med Lady och jag har ingen aning om hur det ska gå. Visserligen tävlade Lady upp till LB i hoppning för 5 år sen om jag inte minns helt fel, men vem vet hur hon kommer reagera idag. Hon kanske tycker hindrena är för låga (50cm & 60cm) och passar på att springa runt och fjönta sig...eller så far vi runt som en virvelvind när det är vår tur. Mamma ska försöka fota oss och med försöka menar jag verkligen försöka. Jag har inte särskilt stora förhoppningar om att hon ska lyckas sikta rätt och pricka av i rätt läge, men hellre hon än Celina iallafall. Celina kan inte ens ta de lätta utebilderna med min kamera trots att jag har ställt in den :P

Glömsk matte...

Hästarna får mat vid kl.16.00 varje dag, men eftersom Lukas skulle hoppa vid den tiden lät vi honom äta halva sin mat först och resten efteråt. Det är egentligen inget konstigt för på onsdagar när han och Celina ska på sin lektion får Lukas äta en timme före och så fodrar jag hästarna strax innan vi åker. Jag vet inte vad jag hade i huvudet idag, kanske berodde det på att jag fixade allt själv och tvingade Celina att vila, eller för att vi gav oss iväg en halvtimme tidigare än på onsdagar, men vid 17.20 när vi lastat Lukas och jag hängt upp hönätet till honom (vi tänkte kolla på hoppgruppen efteråt medan han åt) så känner jag hur hjärtat stannar. Jag glömde mata hästarna innan vi åkte! Stackarna stod vid grinden när vi kom körande och gnäggade högt när jag kom gående med deras hö.


Bilder

 






Laxen ääälskar Lukas, åh vad han ska gosa med honom när de ses.

Hoppkurs

Celina ska tävla i hoppallsvenskan divsion III ivår och idag var det gratis hoppträning för Maria Fieber för alla som ska tävla i det. Fast först var vi inte säkra på om hon skulle kunna träna för hon mådde inte alls bra, men jag tryckte i henne en ipren eftersom hon så gärna ville vara med. Det funkade och efteråt sa Celina att det varit den roligaste hoppträningen på länge för äntligen fick hon hoppa så högt som hon brukar med Lukas (65-70cm). Lukas var minst lika glad som Celina och ville absolut inte gå i närheten av transporten efter lektionen och det gör han alltid när han har haft roligt och inte vill hem. Lukas var superfin idag och hoppade allt med spetsade öron och massa energi. Sedan råkade han riva ett rött plank när de kom lite fel och då blev han så arg att han sparkade bakut som vanligt haha. Maria tyckte han var jättegullig men var verkligen inte van vid att ha små a-ponnyer på hopplektioner för hon frågade "hur högt kan man hoppa med en sån där liten?". Senare frågade hon om jag också hade haft Lukas när jag var liten, men det skulle jag aldrig kunnat ha, backar vi 10år tillbaka i tiden är Lukas inte ens inriden :P Jag stod mitt i ridhuset och fotade hela lektionen. Håller på att lägga in bilderna så laddar upp lite smakprov från lektionen när de är klara. Ni får nöja er med en gammal hoppbild från i höstas.


Historien om Lukas del 3

Efter den första misslyckade ridturen blev den närmsta tiden ganska lugnt. Lukas orkade inte mycket och ordet "lat" passade honom perfekt, för han ville frivilligt inte motioneras. Någon av de första ridturerna gick svanskappan sönder till den lilla låtsassadeln han hade och det blev aldrig av att vi köpte en ny. Dumt nog var han så tjock att manken totalt försvann och så var han nästan rund över ryggen vilket gjorde att sadeln kasade fram över halsen när vi red nerför vissa backar.

 
Vi började träna dressyr på den lilla ridbanan vilket gick riktigt dåligt. Stallets ridbana hade vid den tiden varken staket eller grus och dessutom fanns det en extra "utgång" på ena långsidan: en liten ramp upp på bilvägen mot huset. Lukas avskydde ridbanan och gjorde allt för att smita. Att galoppera med han var helt omöjligt för han slängtravade, fattade högergalopp oavsett varv och smet sedan antingen upp på vägen eller sprang ner till stallet. Vi kunde hålla på hur länge som helst men han vägrade ge med sig så tillslut fick jag longera honom och Celina för att de över huvud taget skulle kunna galoppera. Efter ett par månader kom det upp ett provisoriskt staket med linor som hindrade Lukas från att smita. Men det betydde inte att han var särskilt sammarbetsvillig... Celina kunde vara gråtfärdig efter en särskilt kämpig lektion mot den envisa Lukas. Helt plötsligt kunde han vägra att svänga och gick med böjt huvud och totalvägrade hur mycket vi än bråkade med han. Att svänga i galoppen var ett smärre mirakel om han någon gång gjorde det och det tog hela vintern att få honom att svänga ibland. I början av våren hyrde vi ett släp och tog med honom på Celinas ridlektion och jag filmade under lektionen. Nu, flera år efteråt skrattar jag varje gång jag ser på filmen och hör mig häpet utbrista "han svänger ju i galoppen!."
   Många avtrillningar blev det för stackars Celina och jag kommer särskilt ihåg en som hände under en lektion på ridbanan: Elina, en tjej som hade en av de två privathästarna i stallet, höll på att mocka och var tvungen att gå genom ridbanan för att tömma kärran på gödselstacken. Hon tog väck den undre tråden på ingången ner mot stallet (en liten backe ner) och ingen tänkte ju på det... förutom Lukas. Plötsligt såg han sin chans och innan någon av oss hann reagera smet han kvickt under staketet vid ingången och travade mot stallet. Celina följde dock inte med. Den översta linan var fortfarande kvar och hamnade i brösthöjd på henne och drog henne ner från hästryggen, bakklänges ner på den steniga backen med huvudet och nacken före. Det gjorde riktigt ont för min stackars syster men det såg så komiskt ut att jag inte kunde hålla mig för skratt, men så fick jag världens utskällning för det.



Lukasbus

Vår söte lite shettis har ibland lite konstiga saker för sig. Nu på vintrarna har hästarna vattenhinkar i hagen och Lukas tycker det är jättekul att välta dem efter att man har druckit lite ur dem. Men han kan välta ut dem bara för att jävlas också. En gång hade vi precis fyllt på både hinkarna och Lukas kommer traskande för att drick tror vi, men nej, han knuffar glatt omkull båda hinkarna och sen går han igen. Suck. det är tur att det lilla monstret är så söt som han är ;) I vinter hittade han på en annan lustig sak med vattenhinkana, fast denna gång med en hink som var redan tom. Mamma skulle fylla på hinkarna men Lukas tar den ena i munnen och går ut i mitten av hagen där han kastar iväg hinken och sedan går han tillbaka till mamma och ser så där extremt lycklig ut över att ha lyckats med ett bus.


Namn

Ju närmare sommaren vi kommer desto mer funderar jag på vad Madickens föl ska heta. Det finns så många otroligt fina namn att jag ändrar favoriter hela tiden, fast det bästa vore nog om det blev ett sto för där finns det finast :) Det allra bästa är ju att det kommer bli mitt föl och därför har jag sista ordet när det gäller namnet, men samtidigt vill jag ta hänsyn till vad de andra tycker är fint/fult vilket gör att vissa av mina favoritnamn plötsligt inte verkar så bra längre. Jag slipper iallafall samma problem som när vi skulle döpa vår hund Zorro. 4/5 i familjen älskade namnet Zigge och den femte avskydde det. Mina namn avskydde alla och pappa hade världens fulaste eller vanligaste namn (enligt mig då): Sebbe, Ville... men det allra värsta var namnet Elmer. Hallå, vad är det för namn? XD För mig är Elmer en gris, men så läste jag ju tidningen Wendy i väldigt många år där en gris med det namnet förekommer. Ja, namngivningar är då inte lätt.

Bilder från Zorro när han var valp :) en fluffig vit liten räv



Ridskolan

Har varit på ridskolan hela eftermiddagen eftersom vi hade US-möte vid ett. Det varade en halvtimme och sedan blev jag kvar eftersom jag började gå runt med banpersonallistorna till stallets lokala hopptävlingar som är om några veckor. Tittade lite på dressyrtävlingarna med Carro och sen hjälpte jag henne och hennes grupp när de hade middagsfodringen. Var två år sen jag var hyrare och hade stalltjänster på helgerna och jag saknar faktiskt den tiden även om det kunde vara jobbigt :/


Madicken

Jag red aldrig till ängen som jag hade tänkt idag, red väl ungefär 2/3 av vägen och sen fick jag nog, hoppade av och ledde Madicken hem. Hon ömmade fortfarande och snubblade fram där det var stenigt. Först var jag inte säker på hur mycket hovarna faktiskt gjorde ont och hur mycket hon låtsades, för hon låtsades ha ömma hovar i somras när hon var seg. Men idag gick hon rätt bra sålänge hon gick på slät gräsmark vid sidan av stigen, men marken är ju stenhård, stenig eller bucklig nästan överallt så hon får väl helt enkelt vila från ridningen tills hovarna blir bättre eller tills marken blir mjukare. Madicken har praktiskt taget allt gått utan skor och hon har aldrig reagerat såhär innan :/ Hovslagaren måste ha tagit för mycket denna gången.


Kallt

Fy vad jag hatar kylan för tillfället, vädret är su fruktansvärt fint idag - som gjort för en lång härlig ridtur. Men nej, marken är hård som sten så det enda som går är skrittrundor. Suck, jag får väl bege mig till närmsta äng och låta Madicken stolla av sig. Livsfarligt med andra hästar med, men inte mycket säkrare utan. Celina sover så hon får rida själv efter US-mötet kl.13.00. Jag kunde egentligen med ha ridit på eftermiddagen, men Camilla jobbar i sin garnaffär och har problem oftast att fodra lunch på lördagarna. Visserligen skulle jag kunna gå dit bara för att fodra, men jag är en lat person tyvvär :P


"Buttran"

Lady, eller "Buttran" som jag har börjat kalla henne (och som mamma tycker är urgulligt) gjorde en jättegullig sak igår :D Hon har aldrig varit särskilt förtjust i mig och surar alltid när jag ska handskas med henne - sålänge jag är inom bitavstånd. Inte så att hon har bitit mig utan hon bara hotar, men hon är sur sålänge man är närheten av huvudet och halsen. Men igår när jag skulle hämta henne i hagen stannade jag några meter ifrån henne för jag fick syn på Celina som klampade runt i skogen utanför hagen och samlade stenar och grenar. Då gick Lady själv fram till mig med öronen bakåt och började leka med mitt hår!. Sedan gick hon på mössan för att tillsist blåsa mig i ansiktet och fnurra med läppen mot min kind. Allt detta med öronen bakåt, men bara det att hon gjorde det gör mig överlycklig! Hon har aldrig någonsin gjort något liknande, är det inte ett litet "kärleksbevis" så säg? :D


Fredag

Nackdelen med att pendla till skolan är att tåget kan bli så försenat att jag missar bussen i Bromölla - och det hände idag. Dessutom missade jag en möjlig skjuts för en kompis var tydligen på samma tåg och åkte bil hem, men jag fick sms:et försent typiskt nog :( Så fick vänta en timme tills nästa buss kom så där sumpades alla stallplaner för dagen. Kom inte till stallet förren halv fyra och då skulle hästarna äta om ungefär en halvtimme. Jag som hade lovat Celina att hinna köra Lukas också men det hans inte med. Så jag tänkte att jag kunde ta en snabbtur med Madicken, men när jag ledde henne genom hagen tyckte jag att hon fortfarande verkade öm om hovarna så då bestämde jag mig för att pyssla om henne tills jag skulle fodra. Stod en halvtimme och tog väck hår medan hon sov och så borstade jag igenom svansen så att allt spån togs bort. Hon lägger sig ner varje natt så svansen har alltid en massa sågspån i sig varje dag, tur att hon har en väldigt tjock svans så att det inte gör något om den tunnas lite :)


Jag kan inte räkna

Måste bara berätta om vad som hände när jag skulle baka kakan till gruppen i måndags. Skulle göra degen en halv sats större och så stötte jag på ett "problem". I mitt ursprungliga recept var det 2 ägg, så här gick mina tankegångar: "2 ägg delat med 2 blir 0,5...ett halvt ägg kan jag ju inte lägga i degen heller, nej, då får jag väl låta bli att dubbla ägget då..." efter en stund när jag hade blandat socker och de två äggen "så typiskt att det inte går att dela 2 ägg jämnt!" Surade över det en stund medan jag hällde i fler ingredienser och så plötsligt slog det mig: "2 ägg delat med 2 är ju 1 ägg!!!" Och jag ska bli lärare, hur tusan ska det gå i matte för mina stackars elever?


Skolfri!

Fredag imorgon och det är min sista skoldag på 5 veckor :D så himla skönt att slippa pendla med buss och tåg 2 1/2 h per dag. Är ledig nästa vecka (okey, jag har gett mig själv ledigt) och v.9 börjar vår treveckors praktik och då är jag här i Olofström och praktiserar.


Hopplektion

För bara några ridgånger sedan fick man lirka in Ladyi transporten och tog minst 10min att få in henne. Ikväll när vi skulle hem från ridlektionen sprang hon in i transporten med mig släpandes efter haha. Kan bero på att mamma matar henne full med massa godis varje gång hon står i transporten och jag har sagt åt henne att hon nog får minska det lite, annars kommer väl Lady tjura och vägra gå in när vi slutar med godis haha.
Hopplektionen gick jättebra! Ja, det såg väl inte särskilt snyggt ut men jag är fortfarande glad att hon hoppar allt utan att stanna :D Inte ett stopp eller minsta tvekan på lektionen idag och sista oxern på 90cm bara flög hon över. Så det första hindret är överstökat, nu har vi bara en massa annat jobb för vi far runt som en ohejdbar virvelvind. Fick höra hela lektionen att jag skulle räta upp mig men det är så lagom lätt när Lady drar ner huvudet efter hindrena så att man far framåt. Dessutom hoppar hon ju dubbelt så högt som hon behöver över hindret, riktiga tigersprång är det och det har tagit ett tag att vänja sig vid hennes stil. Ja, vi har verkligen en massa saker att träna på, men vi har många år på oss till Madickens föl är ridbart :) Men efter dagens hopplektion känner jag mig nästan lite fånig som anmält mig att hoppa 50 & 60 på klubbtävlingen på tisdag, men det är förstås första tävlingen på många år för henne. Ska bli jättekul iallafall!

Har tyvärr inga bilder när jag hoppar Lady. Celina kommer inte överrens med kameran och mamma...tja, jag håller på att lära upp henne just nu :)


Kolla hur högt hon hoppar över hindret, så håller hon på med ryttare också


Beroendeframkallande

Finns det något farligare än att sätta sig och kolla hästannonser på hastnet? Helt plötsligt sitter man och har förälskat sig totalt och känner att man bara måste köpa den hästen. Sen börjar man inbilla sig att man visst har tid och råd för en häst till fastän man nog egentligen inte har det... nej, egentligen borde man nog hålla sig borta från sånt. Bara farligt beroendeframkallande.


Hopplektion

Ska ta igen hopplektionen jag missade i måndags med Lady ikväll. Kommer vara full fart och en massa tigersprång och det är verkligen med skräckblandad förtjusning jag ser fram emot lektionen. Det är ju härligt med en så glad pch pigg häst, men sen gör hon riktiga tvärbromsningar ibland och jag har varit nära att flyga av henne några gånger.


Historien om Lukas del 2

Den första ridturen för Celina slutade inte bra. Vi skyndade oss att göra iordning Lukas eftersom det höll på att mörkna ute. En halvtimmes skrittrunda hade jag tänkt att det skulle bli och Uffe hade pekat ut en stid vid gamla huset som ledde ut i skogen bakom gården. Jag hade ingen aning om vilka rundor det fanns så jag tänkte att vi rider en kvart bortåt ungefär och sedan vänder och går hem samma väg. Efter en liten stund kom vi ner till ån och jag blev glad och tänkte "om vi följer stigen så måste vi komma ut på vägen som vi går till stallet". Att vi hade ån på vänstersidan när vi gick till Nogelid men ån på högersidan när vi nu följde den störde mig inte särskilt mycket, vi hade väl gått över den på något sätt? Det tog många år innan jag fick grep om att vi faktiskt gick i en stor både mot norr och inte söder som jag var bergsäker på. Men så har jag fått mitt dåliga lokalsinne efter mamma, hon är mycket värre än mig och typiskt nog har även Celina ärvt det.
   Efter att ha följt stigen i en kvart utan att komma hem fick vi tillslut vända. Det var nu ganska mörkt i den täta granskogen vi red i och Lukas var redan trött och släpade benen efter sig. Vi kom fram till en lång backe och plötsligt mindes jag inte när vi hade kommit ut på den. En stig fanns vid foten av backen så vi provade den och fann oss plötsligt stå vid ett brant stup ner till ån. Jag blev lite orolig men försöke skoja bort det med Celina. Vi klättrade uppför backen och halvvägs upp kom vi till en tydlig väg till höger, men nej, inte hade vi väl kommit ut på en så tydlig stig? Vi fortsatte och nu var det nästan mörkt i skogen. Ingen ficklampa hade jag och mobilen låg bortglömd hemma. Plötsligt försvann stigen och jag stod bara och stirrade in i mörkret först.
   Celina började gråta. "Vi är vilse, vi kommer aldrig hitta hem!"
   "Håll tyst! Såklart att vi kommer att hitta hem", fräste jag åt henne trots att jag vid det laget var riktigt panikslagen och rädd
   Vi gick nerför backen igen så fort vi kunde och sedan sa jag åt Celina att vänta med Lukas medan jag sprang och kollade vart mellanstigen ledde. Jag har nog nästan aldrig varit så glad och lättat som när jag skymtade gården nedanför mig och jag ropade åt Celina att komma.
   Nu kan man tycka att vi lugnt borde ha kommit hem, men nej. Lukas blev så glad över att se gården att han plötsligt satte av i galopp nerför alla steniga backar med Celina skrikande på ryggen. När jag flämtande kom inspringande på gårdsplanen stod han lugnt och betade på gräsmattan medan Celina satt och grät på hans rygg med sadeln hängandes på sidan av magen. Det tog en lång stund att lugna ner henne och skräcken för nerförsbackar höll i sig väldigt länge efter den händelsen. MEN, vi har faktiskt aldrig ridit vilse efter den dagen, inte när jag har varit med iallafall :)

Hjälp vad Celina är liten på den här bilden...


Orättvist

Nästa vecka är det klubbtävlingar igen och jag och Celina tycker att det är roligt, men väldigt orättvist för Lukas. Han är en liten, men duktig shettis på 103 som är väldigt vändbar och snabb för det mesta, men i alla hoppklasser är alla ponnykategorier ihopslagna och då tävlar han mot stora, snabba och vändbara d och c-ponnyer. Vår kille har ju inte en chans i LC:n där det finns massa såna ponnyer som tävlar. Även om Celina svänger så snävt hon kan och gasar mellan hindrena förlorar han på alla galoppsträckor och det är inte riktigt rättvist tycker eller vad säger ni? Så vi pratade med ridskolans ägare i helgen och sa att hon höll med och att hon skulle låta lukas bara tävla mot b-ponnyerna, men frågan är:Vilka b-ponnyer menar hon egentligen? Det finns ju typ inga som tävlar LD och LC...?


Ridlektion med Lukas

Körde som vanligt Celina och Lukas till deras ridlektion, fast när vi kom till stallet stod det två bilar ivägen, det var hantverkare som skulle reparera gamla stallet för en bjälke hade brustit eller nåt sånt. Väl på ridskolan hjälpte jag Celina sadla och sedan pratade jag med Karoline om ponnyallsvenskan. Tydligen är det bara 4 personer som anmält sig: Celina & Lukas, Amanda & Zorba, Emelie & Aztor och Maja & Jojje. Men så är det ju LD+5 som de hoppar vilket blir 55cm för vårt busfrö. Det är ju ingenting, de hoppar ju 60-70cm numera, så hamnar de i omhoppning kan Celina styra praktiskt taget hur snävt som helst för han kan hoppa det stillastående. Medan markarbetslektionen varade satt jag och frös tillsammans med mammorna på läktaren. Det brukar faktiskt vara riktigt roligt för jag och Wallstenarnas mamma pratar mycket häst. Celina, Elin och Johan säger att de ska ordna ett "ridläger" för dem och några till i sommar hemma hos Elin och Johan. Då ska de sova på loftet, bada med hästarna och allt möjligt kul och de har bjudit med mig haha. Tja, vem vet, kommer kanske hänga med dem ut och rida för mammorna antydde att det kunde vara bra om nån äldre hängde med ut, eller som de sa "någon i deras egen ålder". Men jag är faktiskt 8år äldre än dem, hur kan jag vara i deras ålder? XD


Gamla ägare

Upptäckte att jag hade fått mejl från Ladys gamla ägare idag, tydligen var det hon som hade stannat bilen och tittat när vi red på ängen! De bor ju uppe i Kyrkhult så de hälsar ju på ibland, men inte särskilt ofta. Vi, eller snarare jag har hållt kontakten via mejl sedan vi köpte Lady och jag skriver när det hänt nåt särskilt vare sig det är bra eller dåligt. Jag tycker det är jätteroligt och har alltid velat göra likadant med Lukas förra ägare, dumt nog är hon hästförsäljare och vi vet inte vilka Lukas första ägare var så det har aldrig gått. Madickens gamla ägare har nyligen hört av sig igen efter ett års uppehåll och de blev överlyckliga att höra att hon fölar i sommar och bad att de skulle få komma och titta. Jag vet inte riktigt varför de inte har hört av sig på så länge för de höll bra kontakt innan och det står särskilt inskrivet i köpekontraktet att de har första tjing att köpa henne om hon någon gång säljs. Men det var roligt att de hörde av sig igen :)


Redigera

Nu ska jag sätta mig och redigera klart alla miljoner bilder jag fotade i måndagskväll annars kommer jag snart börja terroriseras av en massa tjejer som vill ha sina foton :P


Ömma hovar

Ledig från skolan idag och mamma började inte jobba förren kl.13, så hon och jag stack upp till stallet vid 10-tiden och skulle rida en runda. Vi passade på att testa den långa bakbommen vi hämtade ut igår och denna passade :D Den förra såg ut som ett hemmabygge och var alldeles för stor så mamma hade ringt och klagat och fått prata med en "som verkade dum på riktigt" (som stallägarens sambo konstaterade när mamma berättade). Mamma fick upprepa vårt telefonnummer hur många gånger som helst, han vände bara på siffrorna så är det han som hade gjort den förra bommen så förstår jag att den inte passade. Men ridningen idag var lika kall som igår och lika stenhårt överallt också. Madicken var dessutom ömfotad idag så när vi vända hemåt gick jag tillbaka. Vi red hem till ängen där vi bor för den andra ängen vi rider på blir hästarna helt knäppa på och ska bara sticka iväg i galopp. Det var nog några som tyckte att det såg mysigt ut när vi red på ängen för en bil stannade vid vägkanten och stod där en bra stund :)


Madicken

Red Madicken tillsammans med Celina på Lukas idag. Red upp för långa skidbacken för att hästarna skulle få jobba lite och Maddan pustade och stånkade nåt hemskt, men det börjar kanske bli lite jobbigt med magen? Nu syns det verkligen att hon är med föl, magen sticker riktigt runt och det ska gå att känna fölet röra sig nu, men ännu har jag inte haft turen att känna det.


Lady

Mamma jobbade sent så jag fick sätta igång Lady idag. Vilken skillnad! På en dag är hon sitt gamla jag igen, bakhovarna måste verkligen ha ömmat jättemycket för hon gick på som bara den idag. Fast damen har även börjat fälla så jag fick stå en lång stund med ryktstenen och ta väck hår. Minusgrader och stenhård mark ute idag igen så jag red till ängen och tänkte att jag kunde testa att trava henne också. Vi kom ner på ängen och... tjoff, så stack hon glatt iväg i galopp. Lyckades snirkla runt på några volter medan hon gjorde sitt bästa för att övertyga mig om att det var en rejäl galopp vi behövde. Det är minsann krut i damen efter nästan en veckas vila.


Var är våren?

Två hästar som fäller. Okey, tydligen har våren kommit även om jag då rakt inte kände den i de iskalla vindarna som svepte över oss idag.


Fotografering

Varit på ridskolan från 17-21 och fotat alla hyrgrupper. Jättekul verkligen, har inte kunnat göra det sedan innan sommarlovet då jag ridit lektion samma dag som alla hyrgrupper rider. Så på ett sätt är det tur att Lady fick kolik förra veckan och inte kunde ridas på hoppningen idag. Imorgon väntar skola där jag inte har varit på mer än en vecka och redovisning till råga på allt som jag inte tränat på. Hinner därför inte fixa bilderna från idag utan får göra det imorgon kväll när jag har varit i stallet. Får skynda mig till stallet efter skolan imorgon för ska först hinna rida Madicken och sedan ta en skrittrunda med Lady och se hur hon känns.


Målar

Sitter och målar på bilden av Channi med ritpennan i photochop, går sakta men säkert framåt. Kommer inte ha mycket tid att måla denna veckan så jag passar på att måla medan jag kan. Bläsen ger mig verkligen en massa problem för den är så spräcklig i kanterna. Men ögat är jag supernöjd med! 
Om en timme ska jag sticka till stallet och fota och sedan bjuda gruppen på kaka.


Hovslagardags

Ja, då var det dags för hovslagare igen. Vår riktigta hovslagare väntar barn nu i februari så vi har nån nyexaminerad som heter Erik (fast jag kalla honom Ola, han passar bättre i det hehe). I med att han är så ny är han supersölig, vet inte hur många timmar det tog att verka två hästar och helsko Lady förra gången. Men idag gick det mycket kvickare, 2 1/2 timme, sist var det nog en timme långsammare. Nu kan Lady iallafall gå mycket bättre med bakskor, hon hade slitit riktigt snett på båda hovarna så det ser verkligen inte så fint ut, skorna sticker liksom ut på sidorna. Men det är mest skönhetsfel som Erik sa, det växer bort till sommaren och det enda som kan hända är att hon lättare kan tappa skorna. Hon blev genast piggare så förhoppningsvis blir det inga problem att rida igång henne igen.


Alla hjärtans dag

Idag är det exakt två år sedan Amy blev min och fick följa med hem till Nogelid. Lördagen den 14/2 vecka 7, den dagen var nog en av de lyckligaste i mitt liv och jag minns hur jag såg framför mig många långa år tillsammans med Amy. Visserligen var hon redan 17år, men vad spelade det för roll? Även om hon bara ville ridas några år till så skulle hon få stanna hos mig resten av livet och bara gå och skrota i hagen och njuta av livet. 1 år, 3 månader och 10 dagar fick vi tillsammans...

Lite bilder från när jag fick henne:

Amy som inte ville gå in i transporten, Lena fick tillslut komma och jaga in henne.


Precis lastats av i Nogelid - glad och nyfiken och verkade undra var "tävlingen" var någonstans.


Madicken, Pelle och Lukas var väldigt nyfikna på stallets nykomling






Full galopp runt i hagen och alla var jätteataskiga mot Amy


Min älskade vackra flicka <3 saknar dig så att det värker i hjärtat

Lady

Vår fina fröken har börjat piggna till igen men hon ömmar ordentligt och vill inte gå där det är hårt. Mamma ledde henne runt på gräsmattan för att hon skulle få röra på sig. Jag tror och hoppas att det bara är bakhovarna som spökar och är ömma efter allt promenerande när hon fick koliken, isåfall är det lätt fixat för imorgon kommer hovslagaren så då får hon skor på alla fyra fötterna igen. Ett annat problem vi upptäckte som kommer från koliken är att hon har fått en massa skavsår kring vecken vid frambenen. Mamma tycker hon har lika många väck som en bulldog, men så långt vill jag inte gå haha. All blöt sand från paddocken som skvätte upp när vi gick omkring och när hon försökte rulla sig har fastnat i vecken och skavt sönder huden. Jättesur blir Lady när vi ska rengöra, men det är ju inte undra på, fast helosansalvan älskar hon på något konstigt vis.


Kakan

Har bakat min kaka och...tja, nästa gång ska jag göra som jag brukar göra och inte försöka spara tid genom att lägga på glasyren på en varm kaka. Tror dessutom den är väldigt kladdig i mitten så får ställa den ute i kylan tills det är dags att ätas. Och just det! Pudra inte på florsocker på en varm kaka med varm glasyr, den smälter vilket man kan se på bilden.


Stallstädning

Gav hästarna deras lunchhö kl.12 och satte sedan igång med städningen av det sista julpyntet. Granriset som varit virat kring balken som går mellan boxarna har fått sitta kvar trots att julen sedan länge är över, men jag har dragit mig för att göra det för det blir så stelt och trist utan det. Pyntet i fönstret har fått sitta kvar också (tja, det som är kvar, hästarna åt upp halmen snabbt så bara kottar, kulor och guldäpple har varit kvar) för jag tycker att den tomma fönsterkarmen och gallret framför fönstret ger en sån trist fängelsekänsla. Men idag tänkte jag att det var dags att ta väck det. Tog ner hälften av granriset och slängde ut det till hästarna, de gnager och äter på allt nu sen snön försvann. Julgranen de fick slängd till sig var rengnagd på mindre än en dag. Granriset jag tog ner var det som fanns mellan Madicken och Ladys boxar och anledningen till att jag inte hann ta ner allt var att jag fick syn på fönstrena och började fundera på hur jag skulle kunna få dem att se bättre ut när julpyntet var borta. Så jag tog ner gallret och borstade av och fick sedan en ide: jag lägger ett tunt lager spån där! Efter att ha funderat lite till slutade det med att en del av julpyntet åkte tillbaka: kottarna, lite granris, en lite röd kula och så det stora glittrande guldäpplet. Hann bara med Ladys två fönster innan det var dags att rida men det ser helt klart mycket trevligare ut även om jag inte är supernöjd med det precis. Hade Nina kanin lös medan jag städade och jag undrar om hon inte medvetet försökte fälla mig för jag snubblade över henne titt som tätt, råkade smälla till henne och höll nästan på att trampa på henne.

Fönster städat med gallret nere - tomt och trist


Fönstret med "pynt", ser genast lite mysigare ut, fast lite juligt





Carros avtrillarkaka

Ska ställa mig och baka min egen påkommna avtrillartårta: vit kladdkaka med chokladglasyr. Mums, ser fram emot att äta den imorgon och troligtvis gör min grupp det också eftersom de redan i början av lektionen sa att de hoppades att jag skulle trilla av :)


Historien om Lukas del 1

Tänkte berätta historian om shettisen Lukas som min lillasyster Celina rider; hur vi fann honom och hur han var innan han blev den duktiga hoppälskande shettisen som han är nu. Jag, Celina och Lukas är inne på vårt fjärde och sista år tillsammans, vilket inte bara krossar Celinas hjärta utan också mitt. Jag skulle kunna skriva en bok om åren med Lukas så därför har jag fått skriva i olika delar.

Allt började en blåsig höstdag för 3 1/2 år sen. Egentligen hade allt börjat med en dröm jag hade haft om en lite fuxfärgad shettis som hette Ludwig, men kallades Ludde och som vi skulle "få". Jag tyckte det var en rolig dröm, men tänkte inte på den på hela dagen förren mamma kom hem från jobbet.
  "Kan Celina rida en shettis tror du?", frågade hon mig plötsligt och jag hade förvånat tittat upp.
   "Jo, det kan hon väl tror jag, hurså?", svarade jag förbryllat. Jag var inte ens säker på om Celina kunde rida en shettis, vilket jag inser nu i efterhand var dumt tänkt för då var Celina 9år och inte stor.
     Mamma berättade då att hon och en mamma till ett barn på hennes dagis hade börjat prata (Camilla, stallägaren, är släkt med mammas kusin tror jag) och de hade kommit in på hästar. Camilla visste att mamma hade två döttrar som red, men visste inte mycket mer så hon frågade om oss. När hon fick höra om Celina frågade hon om hon kanske inte skulle vilja börja rida lite på deras tjocka shettis som bara gick hemma i hagen och skrotade. Jag och Celina blev genast eld och lågor och det bestämdes att vi redan nästa dag skulle komma och träffa shettisen (som vi inte visste namnet på) och samtidigt fick jag då höra att stallet låg jättenära oss. 
   Jag tror den onsdagen var en av de längsta dagarna i både mitt och Celinas liv och mamma skulle ju såklart jobba "jättelänge". Nu kanske någon tycker att det var konstigt att jag längtade så mycket efter att åka och titta på en shettis som Celina skulle ha, men jag var otroligt glad för hennes skull, hade alltid själv önskat att samma sak skulle hända mig när jag var liten.
   Camilla var inte hemma när vi kom så hennes sambo Uffe mötte oss och visade oss hästarna som stod långt borta i den största av hagarna. När han prasslade med en påse kom tre hästar farande: en brun travare, en "svart" d-ponny och så en jättetjock fuxfärgad shettis med ljus gulvit man och svans. Jättesöt var han med en stor vit stjärn under den yviga pannluggen och kaxig var han också, högg och sparkade efter travaren som snabbt vek undan. Jag frågade vad han hette och när Uffe sa "Lu..." hoppade hjärtat över en massa slag, jag var bombsäker på att han skulle säga Ludwig eller Ludde, precis som shettisen i drömmen, men det var ju Lukas han hette. Första mötet med Lukas slutade med en promenad som varade knappt 200m, sen grävde han ner hovarna i marken och vägrade gå mer om det inte var hemåt, men jag minns att det började regna så jag och Celina bestämde snabbt att vi skulle komma tillbaka dagen efter då hon skulle prova att rida honom.

Vill ni veta en lite läskig sak? Camilla och Uffes yngsta son, han som mamma hade på dagis hette faktiskt Ludwig och kallades Ludde fick jag höra några dagar senare...

Det här var den tjocka shettisen som mötte oss: en stor tunna till mage, inga muskler någonstans, bara fett och en extremt bred och kraftig hals som inte var särskilt böjlig...


Tillråga på allt med en grimma där det stod "lat" på

Sommarshow!

Grabbade tag i Karoline efter stora styrelsens årsmöte och frågade om US fick ordna sommarshow framåt våren/sommaren och hon svarade ja utan att ens behöva tänka efter. Toppenroligt! Vi ska ha showen ute på stora sandbanan vilket betyder att vi kan ordna saker som vi inte kan på Luciashowen i ridhuset på vintern, som duellhoppning till exempel. Kanske vi skulle kunna möta ett lag från en annan ridklubb i det eller varför inte i gymkana? Vi skulle kunna ha ponnygalopp för flera kategorier, storhästprivatryttarna kanske vill ordna höjdhoppning igen, ja det finns ju hur mycket som helst! Celina har ett roligt förslag vilket innebär att Lukas ska kläs i slips och "kostym" och gifta sig med Bella bara för att skoja till det. Har ni något roligt förslag på vad vi kan hitta på är det bara att berätta, allt är välkommet!


Början

Jag och mamma satt och pratade om Lukas, Camilla, Madicken, tja, helt enkelt hur allt började och hur vi hamnade i stall Nogelid. Till hösten är det hela fyra år sedan vi träffade Lukas för första gången och jag kan inte förstå var de åren har tagit vägen. Historien om Lukas och Celina är både händelserik och lång, fylld med bus, upptåg, framgångar och motgångar. Mycket har hänt med den tjocka shettisen som gav Celina en vild skentur  första ridgången och som inte ens kunde skritta över en halv bom utan att snubbla på den.

Är det någon som skulle vara intresserad av att höra den historien?


Shettis & vagn

Blev bara en lugn skrittrunda idag med Madicken eftersom Johan W kom på besök några timmar innan mötet. Elin skulle ha kalas och de hade problem med skjutsen till årsmötet så därför fick Johan släppas av hos oss vid elva och följa med på en tur i Lukas vagn. Blev en lugn tur förutom sista långa backen på hemvägen då jag skulle testa Lukas pigghet och tävlingsinstinkt, så jag travade fram och förbi honom. Skulle jag kanske inte gjort för på mindre än en sekund stack han iväg i galopp och vägrade stanna. Madicken var så seg att hon inte ens försökte trava efter honom, tittade bara lite efter honom. Tur för Celina och Johan att det var en lång uppförsbacke och att det är tungt att dra två personer


Mötet

Det allra bästa med detta årsmötet var att jag inte blev utskälld av Camilla L för bokföringsproblem :) men att leka ordförande var inte lika kul för jag visste inte hur jag skulle göra haha. Men vi har fått en massa nya medlemmar! Vi är mer nya medlemmar än gamla och om jag inte har glömt något är vi hela 17st iår :D Vi pratade om vad vi mer skulle göra iår (okey, jag var väl den som bara babblade och Malin som lade till saker XD) och det som är säkert är att vi ska ha bytaredag 12/3, starta upp vår US-blogg och se om vi får ordna en sommarshow. Det var föresten tur att jag hade tagit med mig mina knäckiga muffins idag, Malins muffins såg helt klart godast ut, men vad ska man säga, de hade en intressant smak ;)


Dagordning

Fick lite panik eftersom jag kom på att vi måste ha en dagordning till årsmötet så jag har letat upp en på google och skrivit ner den. Jag känner igen de flesta punkterna men vi får väl se om Camilla går med på den XD Olivia kunde inte komma idag så då får väl jag bli ordförande för idag. Kom dessutom på att det blir 3 möten för vi ska ju även prata om aktiviteter nu i år och det görs inte på årsmötet. Så efter årsmötet tar vi ett US-möte. Men usch, den behöver ju med en dagordning :S Det här börjar bli liite kaotiskt och förvirrat...


Fotografering

Jag längtar till måndag kväll, men inte för att det är hopplektion. Lady ska börja ridas igen på måndag så jag tar lektionen på torsdagen istället, men det gör absolut ingenting för då kan jag göra en annan sak som jag älskar :D Titta och fota alla hyrgrupper! Var hur längesen som helst så jag hoppas det blir en varm kväll så att jag slipper sitta och frysa. Har inte hunnit prova ut nya inställningar till kameran efter underlagsbytet heller så det passar bra.


Årsmöte US

Imorgon är det årsmöte i US och jag kom precis på att jag inte får glömma kameran då :) jag har tänkt fota alla som ska vara med, dra ut bilden och sedan sätta upp det med namn så att alla kan se vilka vi är. Så håll er hyfsat rena ;) inga höstrån i håret, smutsfläckar på kinderna eller dräggelfläckiga kläder. Fast det förstås, vill nån sticka ut så får denne ignorera vad jag nyss skrev :P

Föresten! Jag har en toppenide för alla sötmonster. Är det fler än jag som är sugen på att ordna ett stort kakkalas där alla som kommer ta med sig en sats kakor? :)


Mockdag

Vi har ett system där vi turas om att mocka åt alla hästarna och just nu har jag, mamma och Celina alla vardagarna och Camilla lördag-söndag eftersom bara tre av de fyra boxarna används (Nina kanin har fått Amys box). Jag och mamma brukar ta två dagar var och Celina en än så länge. Om ett år kommer varje "hästägare" ha två dagar förutom den som har Lukas som endast får en. När vi har mockdagar mockar vi i alla boxarna vilket betyder genomgång av spånet i boxen + fylla på nytt när det behövs. Vi byter vatten i vattenspannarna, sopar stallgången och lägger kvällshöet i påsar eller i boxen beroende på om vi har ridit innan eller efter. Ett jättebra system tycker jag :) man måste inte alltid till stallet varje dag om man inte vill/kan/orkar och har man ont om tid en dag ser man till att inte ha mockning den dagen.

Måste bara säga att det ska bli väldigt skönt att inte ha en dräktig häst nästa vinter för Madicken kissar dubbelt så mycket som hon brukar. Brukar bli en kärra full av alla tre boxarna, men vissa dagar fyller Madicken en kärra själv :P


Hemska snö!

Var i stallet en kvart försenad enligt hästarnas matklocka så jag förväntade mig hitta tre hungriga hästar hängandes kring staketet i väntan på sin lunch. Men icke, såg inte en skymt av dem och började undra om det hade hänt något, de är alltid punktliga vid mattiderna. Det som "hänt" var gammal visset fjolårsgräs som lockade i andra sidan hagen, men höet var nog ändå efterlängtat för de kom farande i full galopp när höpåsen började prassla. Madicken for tvärs igenom den lerigaste och blötaste delen av hagen och hennes täckte är numera inte lila på nederkanten... Mockade boxarna och fortsatte sedan att mocka hagen medan jag väntade på att Celina skulle sluta skolan och komma. Tyvärr kom ett rejält snöfall före henne vilket sumpade våra ridplaner. Förr red vi alltid i alla väder, men numera gör vi det inte om vi inte måste, det är varken roligt för oss eller hästarna att ge oss ut på en tur med massa blöt, iskall snö blåsandes i ansiktet.

.


Mockning av hagen

"Det som gömms i snö, kommer upp i tö". Jo, det stämmer perfekt med hästarnas hage för tillfället. De går hela vintrarna i hagen utanför stallet (sen finns det två till varav en stor) och bajset har ju hamnat under snön så när den nu har smält kommer ju allt fram. Särskilt vid grinden och staketet mot stallet/paddocken. Började i tisdags med att kratta ihop allt till högar och sedan köra upp det till gödselstacken. Fy tusan säger jag bara, blött och tungt och leran på marken gjorde att man inte kunde fylla mer än halva kärran så det var helt klart roligast att kratta ihop det även om händerna gör ont tillslut :) is ligger kvar under det dessutom vilket gör det lätt. Men det som jag upptäckte igår var att högarna ska ligga en dag eller mer för då rinner vattnet ur och så kan man lasta på mer. Fotade faktiskt innan jag började för jag ville se skillnaden, dock hände nåt med kameran och bilderna så den här var den enda jag fick ut och den visar väldigt dåligt. Nederkanten av bilden visar hur det är.


Lady

Så här såg Lady ut igår efter att veterinären hade åkt. Jättedålig bild men det var för att jag hade min gamla digitalkamera med mig. Helt blöt och sandig efter att ha ha rullat sig i paddocken


Fritids

Hemma från en mycket rolig dag på Örnens förskoleklass och fritids i Kyrlhult :) Superhärliga ungar som fick mig att piggna till igen (och ja, en kall timme utomhus gjorde sitt också). Lärde mig vad nästan alla hette men ett jobbigt problem jag upptäckt är att vissa barn borde byta namn med varandra, de passar inte i det de har :P Och ja, jag hittade inte dit jag skulle och när jag hittade rätt hittade jag inga fröknar först. Sen måste jag erkänna att jag blev slagen av en nioårig tjej i ishokeyspel: hon gjorde mål efter mål och jag bara snurrade och kunde inte hitta spakarna till rätt spelare haha.

Ingen ridning för mig idag, orkade inte i förmiddags och när jag hade slutat var det för kallt och hemskt så jag körde bara inom och kikade till hos hästarna när de åt hö.


Trött

Är helt slut idag men Lady lever iallafall och mår bra! Jag somnade innan mamma kom hem igår och det var lika bra det för hon sov i stallet hela natten, invirad och liggande på massa täcken. Verkligen tur att hon tagit ledigt från jobbet idag. Själv önskar jag att jag inte skulle jobbat, de ringde mig från Kyrkhult igår och ville ha mig på fritids 12-16 och då tackade jag glatt ja. Nu vill jag bara sova XD Inte heller är jag helt säker på vart jag ska, har aldrig varit på den skolan innan och typiskt mig så har jag såklart glömt det mesta av hur jag skulle hitta rätt. Men in genom stora ingången skulle jag iallafall :) och sen får jag väl virra runt lite.


Kvällsbesök

Var och hämtade hem mamma för en stund sen, hon skulle bara hem och hämta mat och stickgrejor och sedan köra tillbaka till stallet och vara där till midnatt. Lady var mycket bättre och surade lite mot mig :P helt klart det tydligaste beviset på att hon var bättre för så snäll som hon varit idag är hon aldrig. Sen var hon vrålhungrig också men får tyvärr stå ut med småportioner hö under resten av kvällen. Ett annat tydligt tecken på att hon är bättre är Madicken och Lukas som försvann bort i den mörka hagen när Lady gick sin sista (förhoppningsvis) promenad som veterinären sagt åt oss att göra. Hela dagen har de stått vid staketet bredvid paddocken och hållt koll på oss.


Kolik

Dagen började bra: upp till stallet vid halv 10 tiden och red ut i skogen tillsammans med mamma. Jag mockade lite i hagen och gav hästarna lunchhöet men upptäckte att Lady inte ville äta. Hon stod och tittade på sin mage, tog ett par tussar hö och lade sig ner två gånger så då samlade jag ihop henne mat och började leda henne på ridbanan. Där blev vi kvar i 2,5h innan mamma kom tidigt från jobbet och vid det laget var jag vrålhungrig (hade bara ätit frukost) och dödstrött av allt promenerande. Räknade ut att jag gått 250-300varv på ridbanan under dessa timmarna och jagat upp Lady varje gång hon lagt sig ner. Lagom tills mamma kom och då vi skulle ringa veterinären släpper koliken något och hon ställer sig lugnt och äter sitt hö även om hon tittar på sin mage imellanåt. Så jag hann precis köra hem och trycka i mig ett par mackor innan jag och Celina körde tillbaka för hennes ridlektion. När vi körde till ridskolan stod Lady och såg mycket bättre ut, men en timme senare ringer mamma och säger att det har blivit värre igen. Vid halv sju kommer veterinären och ger två sprutor med smärtstillande/kramlösande och lugnande och sedan får Lady vatten och paracinolja genom en slang i näsan. Förhoppningvis ska allt börja verka inom några timmar, men mamma är just nu ute och promenerar. Jag ska hämta henne om en timme och sedan kollar vi till Lady någon gång vid midnatt. Vår stackars, stackars flicka är helt utkörd, hon ser verkligen hemsk ut med all fuktig sand på sig! Mamma stackarn har varit ett halvt nervrak, det enda hon har tänkt på under dagen var hur det gick för Zadok.


Hur blev jag övertalad?

Det är en mycket bra fråga som jag har ställt mig hela dagen sen Ronja övertalade mig. Värre blev det när jag inte alls fattade hur man skulle göra först, men nu tror jag att jag fattar :) Det påminner en del om stallet.se som jag alltid höll på med för många år sen, men det har jag ju sedan länge glömt hur man gör XD Jaja, det här kan säkert bli roligt :)


RSS 2.0