Hm...?

Läste http://teamjumpers.se/ inlägg om unghästar och om ryttare som skaffar sådana utan att veta vad dem gör. På ridskolan pratas det om nästan alla, både privatryttare och hyrare. Det pratas om personer som inte klarar av sin häst, som tror sig kunna mer än de kan, som har för snälla och duktiga hästar som går bra med nästan alla, saker som görs fel, konstiga idéer osv. Skvaller kallar nog en del det, men själv känner jag snarare att man vädrar åsikter så länge man inte gör det av elakhet och illvilja. Vi är ju alla olika och det finns många "rätt".

Men till saken, inlägget fick mig att fundera över mig själv. Vad tänkte folk när jag betäcker ett d-ponnysto med en annan d-ponny i syfte att få och uppfostra ett föl som med största sannolikhet blir d-ponny som sina föräldrar? Många skakade nog på huvudet och menade att min ponnytid är över då jag är över 18år kan jag tro. Sedan det att jag skulle uppfostra en fölunge... vad tänkte folk om det? Suckade de och pratade om att jag inte var redo för det och att jag tog mig vatten över huvudet? Att jag skulle kunna förstöra en häst för att jag inte hade tillräckligt med kunskap? Eller tänkte folk att ja, Carro kommer klara det? Jag kände mig säker på att jag skulle kunna uppfostra en unghäst från marken, men att rida in kände jag dock inte att jag nog inte skulle våga göra. Var jag realistisk över mitt eget kunnande eller trodde jag att jag kunde mer än vad jag gjorde? Det är svårt att rannsaka sig själv och vara ärlig över ens kunskaper för ens egen uppfattning kan skilja sig totalt från alla andras. Hade Camilla och mamma försökte övertala mig till att inte behålla fölet hade jag lyssnat på dem även fastän jag själv tänkte att jag skulle klara det. Jag tror att, om man är redo för att fostra en unghäst, så ska andra också tycka detsamma. Kanske inte hela världen, men några som vet vad de gör iallafall.

Jag ångrar inte det minsta att jag skaffade en fölunge istället för en vuxen häst och hittills tycker jag att jag har lyckats bra i min uppfostran. Kanske andra tycker annorlunda, men enligt mig är hon lugn, trygg och såpass lydig man kan förvänta sig av en åring med spring i benen.


Hovslagardags

Trollungen har ändrat sig otroligt mycket sedan förra gången hovarna skulle verkas. Hon har alltid varit snäll och fått mycket beröm av hovslagaren, men samtidigt har hon varit ganska misstänksam mot både honom själv, det han gör och hans verktyg. Idag var hon dock lugn och avslappnad, stod och halvsov imellanåt men tappade orken ibland och började hoppa omkring lite. Hovis sa att jag skulle säga till om han skulle släppa, men Nangijalas hoppande beror oftast inte längre på att hon tappar balansen. Jag tror hon börjar bli trött och vill ha ner hoven även om hon orkar en bra stund till.


Andra allsvenkeomgången ponny div III

Lag två med Celina - Madicken, Ana - Channi, Elin- Jackson och Emelie - Baileys vann andra allsvenskeomgången med 3 felfria i grunden och alla felfria i omhoppningen! Lag 3 slogs tyvärr ut i grunden, men lag 1 knep tredjeplatsen.

I LD:n som var först fick Celina och Maddan en felfri runda. Madicken var väldigt taggad idag och ännu vildare när hästen före fick sina applåder. Har fortfarande svårt att tro att vår Maddis kan bli en sådan pigg tokstolle, hon som är så lugn i vanliga fall.




Mysig kvällspromenad

Gick iväg hemåt igen med Nangijala vid 7-tiden ikväll. Hon var full av energi och upptäckte läskiga saker på grund av det. Men vi kom till gatan där vi slutade igår, men när jag var påväg åt vänster - hem - svängde hon av mot höger och började gå mot snöflebodavägen. Så trevligt att hon själv vill gå någonstans!, tänkte jag och hängde glatt på henne. Så vi traskade vägen bort och hon gick snabbt, men avslappnat. Linan var lång så hon gick och sniffade runt lite samtidigt men gick på i rask takt. Tillslut insåg jag att hon knappast skulle vända hemåt i första taget så då gick vi in i skogen på en stig som leder i en båge tillbaka. Vi passerade ett ganska sumpigt ställe vilket innebar att trollungen förebrående tittade på mig på andra sidan en stor lerpöl när jag försökte locka henne över (underbart med longerlina där!). Det gick efter någon minut och sedan fortsatte vi hemåt.

Hon skötte sig perfekt nästan hela rundan, försökte inte dra före, men gick bakom mig när hon fann saker som var äckliga. Insåg för första gången att jag kanske har en Ladypigg ponny och inte en halvseg som Madicken? Det var inga söliga kliv hon tog minsann utan såna steg som Lady kliver fram i, tur att hon bara är b-ponny än så länge men sen blir det till att förbättra kondisen för min del.




En helt underbart mysig tur!

Jag och Celina hade en helt underbar 2h tur med Lukas och Madicken i eftermiddags! Rollerna var ombytta så nu hade jag den lilla ponnyn i vagn och Celina hade den stora. Red upp till Skyesjön och den långa grusvägen som finns där. Travade bortåt och hästarna var jättetaggade när det var dags att vända och båda sköt iväg som en kanon. En aning skumpigt att sitta i full galopp i en vagn, men ack så härligt ändå! När vi äntligen saktade ner stutsade båda hästarna på stället och vägrade skritta. Vi enades om att vi måste göra om turen fler gånger, kanske att det skulle gå en vardagskväll?

Såg att Lukas remontgrimma börjat gå sönder... usch, det känns faktiskt sorgligt på något konstigt vis. Det vitröda pannbandet och remontgrimman med vitt foder är en av de saker som varit detsamma under nästan 4 år. Pannbandet är med trasigt och nu nosgrimman, det känns verkligen att den gamla Lukastiden är slut.


Nangijala

Gick vägen hem idag igen, fast med longerlina istället för vanligt grimskaft. Min teori om att hon skulle följa mig om jag bara gick när hon stannade, sprack rejält, haha. Gillade dock longerlinan så ska fortsätta med den! Kom dock på ett bättre sätt att få henne att gå - peta med dressyrspöet jag alltid har med mig på rumpan. Kom ner till läskiga huset med endast ett stopp och hon tyckte det knappt var läskigt längre. På hemvägen började hundarna skälla i garaget vilket gjorde henne lite skärrad trots att hon älskar hundar, så vi gick 3 gånger fram och tillbaka tills hon lugnat sig. Celina kom då cyklande så vi gjorde sällskap hem och Nangijala gick så lugnt och fint vid min sida. Fina trollungen min!




Fredag förmiddag

Vid 10 var jag i stallet och gjorde iordning Lady för en tur. Upptäckte hon blivit biten vid sadelgjorden av de där blodsugande flugorna som brukar komma denna perioden, så tog en barbackatur på 1,5h. Mysigt väder, men usch vad ryggen värke av hennes bergmilakliv!


Torsdag

Red om en missad hopplektion idag. Celina hängde med och såg min hoppa för första gången på evigheter. Det var samma för Karoline tydligen, för jag blev förvånad och en aning förolämpad först när hon smackade på två "läskiga" 70cm oxrar. Hallå?, tänkte jag, det här är ju PYTTEHINDER. Sen kom jag på att hon nog inte visste att jag hoppar banor på 85 numera, och när Lady vägrade trava av "rädsla" för travbommarna ibörjan av passet trodde hon nog att Lady fortfarande var stannig haha! Andra hopprundan på banan fick vi själva välja höjd så jag sa 85, Celina protesterade och tyckte jag skulle ta 90 så jag fick en blandning. Kom tokigt i en sväng på en oxer så fick lite stopp, men resten var ganska bra.

Promenad med Nangijala

Hästarna åt det sista när jag kom så jag satte mig emd grimman i hagen. Nangijala tittade på mig och verkade fundera lite. Sen beslöt hon sig att hon kunde offra det sista av höet och kom fram till mig. Kliade varandra en stund innan jag satte på grimman. Borstade lite snabbt och konstaterade hur svart damen blivit! Sedan gick vi promenaden hemåt och tränade halter på vägen. Vid ett hus med massa skräp och bilar runt om reagerade hon ovanligt mycket idag - kanske för att hälften av skräpet var undanplockat? Valde att gå fram och tillbaka ca 7ggr tills hon var lugn innan jag vände tillbaka och då hann vi också nosa på de värsta sakerna.

Till nästa promenad ska jag ha longerlina istället för grimskaft. Om jag går på bestämt hänger Nangijala efter om hon inte blir osäker på något, då stannar hon. Jag försöker fortsätta att gå, men grimskaftet tar ju slut och Nangijala har lärt sig att jag bara kommer ett par meter fram, så därför står hon kvar istället för att hänga med mig.

Nangijala fick busa av sig med Lukas och visade upp en flashig trav för mig och mamma. Riktig såndär Ladytrav med enorm kliv och svansen vajandes i vädret. Ja, och massa full galopp och krumpsprång såklart.


Sjuk?

Vi har känt Lukas i 4,5 år nu och när han grävde ner hovarna i marken och vägrade gå, då kände jag att något var galet. Visst kan han sega och ibland stanna upp för att han hellre vill beta, men idag grävde han ner hovarna så att jag fick släpa han halvvägs genom hagen innan han gav upp. Lukas har aldrig gjort så innan så därför bara borstade jag väck hår istället för att köra som jag hade tänkt. När han varit på väg att bli dålig innan har det märks direkt, till exempel att han vägrar hoppa. Förhoppningsvis är det inget särskilt.


Ute för natten

Hästarna vägrade gå in igårkväll så de tillbringade årets första natt utomhus! Åh, snart slipper vi mockningen!

Har det slagit slint hos mig?

Loggade in för att se om det fanns tillräckligt med pengar på kontot i tdb till tävlingen i Osby 1 maj. Den var borta! Förvirrad tänker jag "men jag anmälde ju när jag och Celinat bestämt klasser, eller?". Kom fram till att jag väl glömt och tänkt göra det dagen efter eller nåt. Men så loggade jag in på mitt konto för att se så att jag inte råkat anmäla Moa av misstag till Osby och då ser jag till min förskräckelse att hennes anmälan till söndagens tävling hemma också var försvunnen! Där kan jag inte varit glömsk, för jag anmälde henne och Celina samtidigt och la in pengar på kontot samtidigt. Isåfall har det slagit slint helt alltså. Det måste varit tekniken som strulat. Osby är väl ingen fara om vi missar, men hur kul blir det att säga till Moa att "tyvärr, din anmälan har försvunnit, vill du vara med måste du betala efteranmälningsavgift"?

12 timmar i stallet och på ridskolan

Skrev dressyrprotokoll på klubbens dressyrtävling för hästar idag, kl.9-15.40. Av någon knasig anledning tycker jag det är jättekul! När jag hastade i mig en sen lunch tillsammans med domaren i klass 2 undrade hon om det var svårt att få folk att hjälpa till eftersom jag redan skrivit en klass. Hon såg ganska förvånad ut när jag glatt svarade att jag tyckte det var skoj, haha! Lite ont i handen hade jag efteråt, men det gick över snabbt. Fick beröm för att jag skriver fint och det är ju kul att höra :)

Cyklade direkt till Nogelid där jag och Moa byggde upp en bana. Celina, som firat Emelie P och sovit över och var, tja... övertrött? Jag skrattade en massa för hon sprang runt framför Lukas när han reds fram och sedan hoppade hon före honom också... Moa skrattade själv så hon knappt orkade driva ibland. Men det gick mycket bra! De börjar rida ihop sig och han går numera fram med henne, blir gärna seg och tappar fart i svängarna, men idag hade de mer problem att det gick för fort än för sakta. Hoppade banan på 65.

Nangijala kom gående så fort jag sneglade på henne, "Ska vi göra något matte?". Inte kunde jag motstå min pärla, släppte henne lös för att beta på gräsmattan ett tag.


Bråk och skratt

Eftersom Nangijala tittade så bedjande på mig tog jag ut henne för en snabbpromenad på andra sidan vägen. En buss kom körande bredvid oss och Nangijala tittade en aning skeptiskt på den när de brummade iväg. Vek av in i skogen där man inte kan rida och fölis blev pigg. Tränade mycket halter som jag hade tänkt, men så skulle vi vända tillbaka och hon fick spel. Hon försökte dra iväg och när inte det gick bockade hon och försökte stegra så jag drog runt henne i en cirkel vilket hejade henne tills jag stannade. Måste tagit dubbelt så lång tid att gå tillbaka som det gick att gå dit även om hon lugnade sig en del tillslut och nöjde sig med att takta för det mesta. Det var bara fånerier och en åring fylld av energi så jag tränade halter och olika tempon hela vägen hem också, samt en stund i paddocken när vi var hemma.

Avslutade med att släppa henne lös på gräsmattan medan jag fixade lite saker och då hände en rolig sak.

En bil åkande hör jag oich jag kliver ut så att de som ska till affären inte tror att hon är lös eller att de ska råka köra på henne. Fundersamt ser jag bilen stanna på gårdplanen och fönstret hissas ner: "Vi såg en häst lös ifrån vägen, vi trodde att hon hade rymt" säger en kvinna. Jag står där häpen och förstummad och svarade dumt "jaha... ja hon brukar gå lös". När de körde kom jag på att jag kanske borde tackat dem för att de faktiskt kollade om hon hade rymt eller inte. Haha!


Fredag med regn igen

Carro och jag red tillsammans idag eftersom varken mamma, Celina eller Moa kunde. Hon valde Madicken och jag fick surpuppan Lady som var extremt grinig idag. Vi hade tur med regnet som bara droppade lite emellanåt. Innan Carro kom mockade jag och lät Nangijala beta på gräsmattan. Hon var så söt, så fort hon såg grimman fladdrade näsborrarna och så kom hon kvickt gående och stannade vid grinden!

Sedan var det Lukas tur och Nangijala ville hemskt gärna med och stod så att hon hela tiden kunde se in på mig i stallet. När jag tittade på henne spetsade hon öronen och tog jag ett steg i hennes riktning hummade hon glatt. Hon ville med ut sötponnyn! Jag tömkörde Lukas 40min. När jag går raskt kan han trava så jag varavde mellan att gå och att springa. Sen fick jag en aning fnatt och gick upp och nerför skidbacken två gånger, jag kommer få träningsvärk imorgon!


Körning

Körde Lukas 1,5h idag vid lunchtid. Hästarna struntade i sitt morgonhö och började inte äta det förrän vid 1-tiden när vi kom hem. Körturen var mysig och jag bestämde mig för att försöka köra hela spökrundan, inte bara köra halvvägs för att sedan vända. Nackdelen är ju att andra halvan går genom rätt oländig terräng till skidbacken, inga fina körvägar direkt utan snarare gamla övervuxna avverkningsvägar/stigar, så jag var inte helt säker på om det faktiskt skulle gå. Men det gjorde det och tur var väl det, för jag frös en hel del när jag kom hem.


På ridskolan

Lastningen gick bra, Nangijala fick gå in först i transporten. När de skulle lastas av släppte Celina loss Nangijala och höll själv fast Maddis medan jag fixade luckan. Hon är så duktig, min trollunge, backade ut rakt och fint, minst lika duktigt som de stora vana hästarna. Dagens roligaste kommentar kom från Elin som stannar upp mitt i sadlandet, tittar på Nangijala och utbrister "Vad liten hon ser ut idag". Hm?, tänker jag, hon måste väl mena tvärtom att Nangijala vuxit? Då backar Madicken ut och Elin utbrister "Oj, var det Nangijala!". Jag och hennes mamma skrattade jättemycket åt att hon trott att Nangijala var Madicken.

Jag och fölis höll Madicken sällskap i ridhuset och båda hästarna var riktigt uppskruvade, Nangijala var förståerligt för runt omkring henne i ridhuset gick 5 främmande hästar. Men Madicken var bara fånig som ojade sig över henne när hon var i motsatta änden. Det blev väldigt gnäggigt när jag och Nangijala gick, men hon slutade snabbt. Vi skulle gå cykelvägen bort till paddocken men kom bara halvvägs till hagen där tre hästar gjorde oss sällskap och följde minsta ögonkast. Därifrån kom vi inte förrän Emmie och Felix gjorde oss sällskap, men Nangijala var väldigt ovillig att gå. Men matvrak som hon är glömde hon snart bort sin mamma och betade glatt utanför sandbanan tills det var dags att gå tillbaka.

Transporten är inga problem, men nu under våren ska hon definitivt med fler gånger så att hon blir tryggare i andra miljöer. Kanske att osäkerheten berodde på att Madicken var med, för tar jag henne själv ut i skogen är det ju aldrig några problem?


Tävling



Höet

Hästarna klev ut i snön och ratade frukosthöet först. Lunchhöet vid tolv var knappt tuggat på och höet vid 4 brydde vi oss inte ens om att ge dem. Halv 8 ser jag fortfarande 12 höet i hagen så jag plockar in det och väger påsen. 4kg fick jag med mig in! Och varje mål får de 4kg. Nangijala hade dragit runt 05,-1kg hö i boxen inatt så hon var nog väldigt mätt.

Harvning av ridbanan

Jag och Lukas harvade ridbanan tillsammans ikväll. Eller tja, han drog, jag styrde och höll undan kedjorna i svängarna. Det måste varit 4 år sedan han fick harva sist? På den tiden då vi precis mött honom och hans kondition var urusel, Camilla gav upp snabbt för han vägrade/orkade inte dra och fick dra den själv. Amy blev harvhäst drygt två år senare, men sen dog hon ju för snart 2 år sedan och sen dess har jag själv dragit den (lite extra motion liksom). Sen dess säger vi jämt att vi ska harva in Lady och Madicken, men nu kommer det ju aldrig bli av när jag har trygga, duktiga Lukas ;) Han avskydde det, men fattade snabbt principen på hur vi gick runt och var nästan självgående vilket underlättade för mig som skulle styra och hålla kedjor på samma gång!

4 år sen

Promenad med cykelträning

Slog följe med Celina en bit när hon skulle hem igår. Celina fick cykla framför, vid sidan och bakom Nangijala så att hon inte ska bli rädd ifall vi skulle möta en cykel på promenader. Mitt lilla troll var lugn och fin hela turen, tränade "ptro" på hemvägen. Högt och hårt ptro är halt, lågt och rullande är att gå saktare. Hon var väldigt uppmärksam och fokuserad på mig. Släppte henne sedan lös på gräsmattan medan jag packade bilen inför lektionen. Vanligtvis struntar hon fullständigt i vad alla andra gör, men idag hade hon minsann koll på mig och kom vandrande för att kika lite på mig innan hon gick igen. Hon tog dessutom en tur rätt in i den öppna transporten innan jag hann hejda henne haha.

Imorgon har jag tänkt att Nangijala ska få åka med till Celinas lektion för att få lite lastträning samt se en ny miljö. Madicken lär väl fara runt som en dåre, men det är  dressyr vilket borde hejda henne en del.


Det gröna gräset

När man kommer till stallet vid tretiden och ser att hästarnas tolvhö ligger kvart orört, ja då vet man att det snart är dags gör betessäsong! Och när de andra tre, som annars hänger vid grinden så länge Madicken rids, faktiskt tröttnar och försvinner iväg för att beta, då är det vår på allvar. Inte ens Madicken brydde sig om att hänga vid grinden och vänta på Nangijala när jag pysslade med henne, nej hon stack ett par hundra meter bort ur synhåll.


Tog fel häst

Kom cyklande häromdagen till stallet och vad ser jag då inte om inte Madicken som går UTAN täcke. Hur har hon lyckats ta av det? Tänkte jag förskräckt. Det måste ligga i trasor någonstans.
- det var Nangijala jag såg, men det tog en stund att fatta haha!

Pandaögonen

Eftersom jag inte har en fungerande kamera tog jag pappas digitalkamera och försökte fota Nangijalas lustiga färg. Dock har han ställt in hög kontrast och jag lyckas aldrig lära mig hur man stället tillbaka, därför syns det dåligt på bilderna. Men man ser sommarpälsen kring ögat som ser brunt ut på bilden men som är svart. Har borstat henne en bra stund i flera dagar nu och färgen börjar övergå i svart.

Lillflickan såg så jämn ut i kroppen så var tvungen att mäta manken igen, jodå, 1cm hade hon vuxit där så nu är hon ca 129cm. 1cm/vecka har det varit nu.



Här ser man den svarta bogen samt benen som till största del har blivit svarta

Hopptävling karlshamn

Igårkväll var vi för första gången och gjorde iordning Madicken inför tävlingen istället för att göra det på morgonen samma dag. Vi började så att hon blev klar lagom tills alla hästarna skulle in. Jag knoppade och Celina borstade. Tyckte jag nyss tunnade och klippte manen på henne, men det var hur mycket som helst, blev 21 stora knoppar som Madicken hela tiden kliade upp. Men söt blev hon i knoppar och gult schabrak!

Det var deras andra lokala hopptävling, förra vägrade de ju ut sig så vi förväntade oss väl inte så mycket idag. Men hon var lugn och vi tror hon mindes karlshamns ridklubb fastän det nog var 4-5år sen hon var där senast. Celina har problem med farten när hon ska rida Madicken, farten går gärna ner och Celina har problem med vad som är snabbt och vad som är långsamt.

I LD:n gick hoppade hon allt men stannade på sista hindret då de kom i för dålig fart. Vi var ändå jättenöjda för hon var inte rädd för något.

I LC:n klippte de hinder efter hinder och Celina vågade sig på att svänga lite, men rätt sakta gick det tyckte jag. Så säger de i högtalaren att hon låg trea och då var det ca 12 ryttare kvar. Jag satt som på nålar och såg hur hon sakta petades ner. 6 placerade var det och Celina lyckades knipa sista prisplatsen! Madicken var rejält uppstirrad, men stod snällt tills det var ärevarv då hon ballade ur och började bocka och kasta sig omkring. Sedan bangade hon hela transporten hem av ren otålighet.

Andra lokala hopptävlingen de gör tillsammans, första LC på en lokal hopptävling och andra LC:n de gjort totalt tillsammans. Ganska bra tycker jag :)


Spöregn

Solen sken när jag gav mig av till stallet vid halv 6 för att möta Alva, men vi hann inte mer än 6min hemifrån gården förrän det började spöregna. Först tog vi skydd under några granar innan vi gav upp och fortsatte, dock på en helt annan runda än vi hade tänkt. Det spöregnade och snart var vi så blöta att det inte var lönt att vända om. Vattnet rann om både oss och hästarna hemma och då är det ju lagom trevligt att upptäcka att halva stallgången är fylld med vatten. Det var stopp i avloppet eller något och så läckte kranen samt att det nog regnat in en del. Släppte ut Maddis utan täcke för hon var ju redan dygnsur och hon och de andra tog skydd i hagen. Efter en stund ber Camilla mig ta in allihopa, fast de vägrar överge vindskyddet trots att jag lockar med mat och Alva smackar på. Tillslut kommer alla utom Lady in, hon springer fram och tillbaka framför grinden och fattar inte att den är öppen. Suck. En aning korkad för dagen kanske?

Hoppsan...

17.30 - 10min innan jag är hemma från skolan - ringer min mobil. Det är min klasskompis Lina som ringer och talar om att hon precis fått veta att rapporten vi ska skriva efter praktiken ska in imorgon, inte om en måndag som det står i våra papper - och jag har inte ens börjat på den! Nähä, Lukas får vila hinner jag tänka innan Celina lägligt nog sms:ar och undrar om hon ska rida Lady åt mig. Jag ber henne ta Lukas och sätter mig lätt om hjärtat och börjar skriva rapporten. Efter 1,5h sms:ar Celina igen och säger att hon tar Lady också. Vad har syster min ätit idag? Ridit två hästar, kört Lukas OCH mockat?! Jösses, det är ju jobbigt nog att få henne att mocka och rida en häst haha.


Mycket att göra

Körde Lukas i 50min idag och gjorde han duktigt trött genom en lång uppförsbacke i trav och galopp. Nu är dock mitt "påsklov" slut och nu har jag två dagar då vi ska ut på exkursioner, är hemma 6 respektive 5. Imorgon har jag både Lukas och Lady, men jag är hemma 18 och är nog duktigt trött då, så jag satsar nog bara på Lukas som gått minst i veckan. På fredag är jag hemma en timme tidigare, men då har jag Madicken och Lukas att motionera eftersom varken Celina eller Moa kan rida. Dock verkar det som om Alva kan hänga med mig ut på Lukas vilket blir kul!

Trolleritrollera

Min söta lilla trollunge har blivit rentvättad av allt regnande, även om hon har en aning konstig färg. Där den gamla vinterpälsen är mycket borta är hon svart, där det mesta fortfarande är kvar är hon brun. Ansiktet består av brun käke och svart mule och område kring ögon samt bruna öron. Hann torka upp under uppehållet så vi stod och kliade varandra tills armen min värkte av mjölksyra.

Föresten, jag retar ihjäl mig på Camilla som numera mestadels säger "Nangi" till Nangijala. Fy tusan vilket hemskt smeknamn, aldrig att jag tänker använda det! Då får hon kallas Nangijala hela livet, punkt slut. Smeknamnet Nala som jag hade tänkt använda innan hon föddes känns bara så fruktansvärt fel, så i soptunnan med det med.


Regn

Så trött på allt regnande. Skulle ridit Lady igår, men alla såg ut som dränkta katter när jag fick ta in dem redan klockan 4, det räckte med att tvingas motionera Lukas så Lady fick vila. Idag fodrade jag halv 12 och skulle sedan köra Lukas, men det bara regnar och regnar och regnar... tillslut ger jag upp för det verkar snarare bli värre än bättre. Cyklar hem såg misstänksamt på himlen som plötsligt börjat ljusna. Väl hemma hade det slutat, men jag tänkte att det nog snart skulle börja igen. Det gjorde det inte vilket är riktigt surt för jag hade kunnat ta en långtur med Lukas. Nu får det bli en liten medan Celina mockar innan sin lektion.

Promenad med trollungen

Min söta trollunge fick sig först en genomborstning som gjorde henne ännu gråare än hon var innan (suck), sedan stoppade jag lite morotsbitar i fickan och hämtade ett dressyrspö för att gå ut på promenad. För första gången skulle vi gå över stora vägen ensamma, men Nangijala uppförde sig perfekt och reagerade inte på bilarna som åkte förbi. Var borta en halvtimme på en runda hon aldrig har gått, hon stannade och tittade lite imellanåt, men gick fram igen när jag smackade. På hemvägen var det inte lika kul och hon skulle bara takta före mig så det blev mycket halter och varierande promenadstempo. Det lustiga var att hon bara höll på så på stigarna, så fort vi kom ut på en bredare skogsväg gick hon snällt igen.


Urk

Celina var en aning grön i ansiktet efter att ha mockat i torsdags. Anledning? Jo, det låg döda blodmaskar i bajshögarna. Urk!

Ensam kvar

Nangijala lämnades ensam kvar hemma på gården i sammanlagt 3,5h. Camilla tittade till henne och vi gav henne en extra frukost innan vi körde sista gången. Camilla gav henne en hötuss till efter ett par timmar, mest för att hon skulle koppla ihop all ensamhet med någon trevlighet. Annars hade hon bara gnäggat lite då och då och varit lugn. Fina pärlan <3


Hopptävlingen

Lady växel var inställd på full gas idag... måste varit de två gräsligaste ritterna jag gjort på länge. I LD:n var hennes taktik nåt i stil med "fullt ös, medvetslös" och hon bara drog och kastade sig över hindrena, inte hoppade, verkligen kastade sig över. Hackigt och på näst sista hindret som var en oxer hoppade hon av alldeles för tidigt av någon anledning så jag tappade tyglarna och hann nätt och jämnt svänga upp till nästa hinder. Hinner få någorlunda tag i tyglarna de följande två hindrena och sedan hoppar hon mig hur sadeln igen och jag tappar greppet om tyglarna igen och missar svängen som jag hade tänkt. Hemska galning till ponny! Jag trodde vi hade löst det problemet :/ Celina red en mycket lugnare och säkrare runda med Maddis och slog mig med 0,5s. Hon blev 4:a och jag 5:a.

I LC:n var båda hästarna nog hungriga, Madicken fick ett oturligt stopp på ett räcke, men Celina tog det bra och tränade på att göra snäva svängar på de två sista. Första tävlingen i LC och Madicken hoppade snällt. Lady var nog övertaggad och hungrig, drog gärnet mot hindrena och struntade mest i mig. Fick konstigt nog ett stopp på första hindret och sedan ett på sista, jag hade missat att det var 7 hinder i grunden så vi kom upp väldigt konstigt på det.

Lukas och Moa missade första hindret i förenklad, men var felfri i LD, det går allt bättre för dem


Lång man

Min lilla trollunge har börjat få en väldigt lång man. Detta är sidan som manen mest ligger på, men den andra har minskäl nästan lilla mycket.


Blä :(

Fick ett nytt objektiv till min systemkamera nu i tisdags kväll, det lilla gick ju sönder för minst 1 månad sen så jag har bara haft teleobjektivet vilket har varit en aning jobbigt. Pappa hjälpte mig att klicka hem ett jättelovande objektiv och det var verkligen bra den korta tid jag hann ha det, men tyvärr verkar det inte passa min kamera så jag skickar tillbaka det. När jag zoomar med det kan det oftast inte fokusera utan bara står och hackar, men sedan kan det plötsligt funka vilket jag upptäckte på gårdagens tävling. Allt funkade plötsligt ända tills mamma skulle fota mig idag och då bara hackade den igen. Jättetrist att behöva leta nytt.

Mitt gamla objektiv hade aldrig fått denna knivskarpa tunga på Zorro

Wow...

Lilla fuxdamen var en aning seg inne på framridningen till klubbdressyren, men stutsig i galoppen som hon alltid varit hittills på alla tävlingar. Suck, det kommer gå skit idag med, tänkte jag. Nåja, bara jag inte får sämre poäng än sist så blir jag överlycklig! (sedan vi började för nått år sen har det gått sämre för var tävling fastän det annars bara går bättre och bättre). Så när jag ridit längs med medellinjen och vänt snett igenom och inser att hon lyssnar på mig istället för att strutta omkring i sin egen lilla värld blir jag allt gladare. Volter, sperpentinbågar... ja till och med avsaktningarna var fantastiska om man jämför med hur det gått innan! I galoppen kom stutset fram och det var inte förrän i andra halvan av sista galoppen som jag lyckades lugna ner henne, men efter den ritten var jag bara strålande glad! Elin W och jag blev delad 3:a - igen! - och jag övervägde att gå upp och försöka byta den hemska gula rosetten mot en av de där snygga guldglittriga de hade på clearroundhoppningen igår haha!

I LB:1 var det bara jag och Elin och Lady var trött på dressyren, men ändå nästan finare än i första klassen. I avsaktningen till skrittdelen blev det dock tvärstopp och jag fick dunka på för att hon skulle gå, tänkte, att nu är det kört, hon har fått nog. Men nej, galoppdelen gick riktigt bra även fast ökningarna inte var mycket att hurra för. Bästa LB:1 programmet vi ridit iallafall och jag lyckades klå Elin!


Kommer gå skit

Imorgon är det klubbätvling i dressyr och jag hade anmält mig på Madicken först för att Lady var skadad och vilade i flera veckor. Har nu ändrat mig och tar Lady igen även om jag vet att det skulle ju hundra gånger bättre med trygga, stadiga Madicken. Men skulle jag ta Maddis skulle det kännas som fusk har jag kommit fram till, det är roligare att kämpa och få utdelning. Nu har det visserligen gått käpprätt åt skogen sen jag började tävla Lady i dressyr trots att hon har utvecklats mycket på dressyrlektionerna. Men det dagen det börjar gå bra blir desto roligare - även om jag tror den dagen är långt borta. Tränade programmen idag och hon var pigg och fin på alla raksträckor samt serpentinbågarna så länge vi inte gjorde övergångar. Galoppen är hon fin i när jag ridit en bit, skulle behövt rida två mittvolter i LC:1 innan jag skulle rida det riktigta, suck. Jag skulle bli överlycklig om hon inte försöker sticka iväg i galoppen imorgon.

I LB:1 är det bara jag och Elin W som är anmälda, alla vet nog vem som vinner och det är då inte jag haha.


Haha!

På klubbtävlingen idag var det flera som frågade mig om jag slutat vara arg, andra anmärkte att de tyckte det var synd att det är som det är med banpersonal och allt. Jag har (självmant) satt mig i bråk med en av ridlärarna angående dennes uppförande på söndagens tävling som jag verkligen ogillade. Eftersom denne inte var kvar när jag var klar som ringmaster fick jag mejla för jag vägrade låta detta passera. Trots att jag medvetet visste att jag kommer få igen i surhet och otrevlighet. Mejlsvaret var sammanfattningsvis att allt var mitt fel och allt rätt från hennes sida. Och jag lär inte bli förlåten på ett tag för jag blev snäsen åt idag för att jag stod på banan och fotade (provade mitt nya objektiv), har alltid fått det innan, men blev av henne förvisad upp till läktaren. Så senare frågade jag Lindahl och jag fick fortfarande stå och ja, det var inga problem med det. Hon undrade vem jag sagt som inte fick och jag berättade, då skrattade hon lite och sa att denne personen fortfarande är arg på mig. Tydligen hade hon berättat allt för de andra ridlärarna eller nåt? Lindahl verkade ju inte särskilt bekymrad eller arg över det, så jag frågade om jag fick vara otrevlig tillbaka när hon var det mot mig. "Jadå", svarade hon. (sist jag bråkade med en kom hon och skulle lösa bråket, så jag blev ganska förvånad att jag fick).

Efter att blivit förvisad från barnen var jag sur och höll på att elda upp mig till ilska igen(!), men när jag fick höra det sista blev jag otroligt nog väldigt munter! En sak är iallafall säker: bråkar hon med mig, bråkar jag tillbaka. Jag tänker inte ge mig.

Klar!

Efter 25-30h arbete är bilden äntligen klar. Är jättenöjd med Nangijala men väldigt osäker på bakgrunden. Dessutom har jag stora problem med området där hennes hals slutar och mörka bakgrunden tar vid. Vet inte riktigt vad som hänt där och jag har försökt få till det i en timme, men utan resultat så nu ger jag upp. Ser ut som om det området är mörkbrunt eller nåt men jag kan intyga att det faktiskt är målat i svart, så hur det kan se så ljust ut är för mig en gåta...


Hopplektion

Lady var en glad piggelin idag. För första gången på länge var hon svår att bromsa, men hoppade allt även om vi kom tokigt ibland på det. Vi hoppade 5(?) stutshinder i en sväng längs med kortsidan, ett kryss på medellinjen samt en "fyrkant" på medellinjen ställt så att det blev en kombination med två räcken och en med två oxrar med ett galoppsprång emellan. Gick hyfsat, hon drog mycket och det blev för snabbt för det mesta. När jag trodde vi skulle trava av gör Maria ena oxern till ett kryss och höjer den andra oxern till 90 och så skulle vi hoppa i ström. Det var kul tyckte Lady och ville dra gärnet, men hoppade fint över oxern. Sedan höjer Maria hindret till 1m och säger åt oss att komma igen och Lady flyger över utan tvekan och skjuter mig nästan ut sadeln, hon måste tagit i för 110 eller nåt haha. Känslan av att styra på en 1 meters oxer(!) och inte känna minska rädsla är underbar. Älskar den ponnyn!

Måste skryta lite med hur duktig Lady är vid transportering. Efter min lektion parkerar jag henne vid bilen genom att säga stanna och sedan står hon där medan jag plockar väck allt utan att jag behöver hålla henne. Sedan ställer jag henne en meter eller två framför transportluckan, säger stanna och går in i släpet och tar transportskydd och täcket, sätter på allt, tar ett steg tillbaka och säger varsågod. Då går hon rakt in i släpet och jag fäller upp lämmen. Jag vet att det kanske inte är så smart att sitta och sätta på skydd på banbenen utan att hålla i henne, men jag kan inte minnas senast hon försökte gå iväg.


Digital art

Öra, man, lugg, öga, panna och en del av näsborren klar

Arg, trött, ledsen och besviken

Lokal hopptävling för häst idag och jag har varit riktigt arg större delen av dagen. Är bara arg några få gånger per åt och därimellan lite småirriterad korta stunder, men bägaren rann idag över av diverse anledningar. Inte bara av saker som hänt idag, utan av saker som hänt och som fortsätter hända.

Är bara så trött just nu. Känner för att lämna ridskolan och ta ledigt från allt där ett halvår eller så. Slippa allt slit och jobb och den där hopplösheten som kommer över en ibland när man står där och försöker hålla igång något som bara finns på grund av några få personers jobb. En ynklig skara av engagerade människor som gör sitt bästa och jobbar hårt för alla andra, som jobbar för att det inte finns några andra som kan göra det om de skulle sluta. Visst, det kan väl vara kul att känna att man är behövd, men samtidigt, förstår ni andra vad vi offrar av vår tid för att göra saker åt er? Ibland kommer man till en punkt där man frågar sig själv varför jag ödslar så stor tid åt alla andra och lägger mig själv åt sidan när tiden tryter. Och just ikväll kan jag inte komma på en enda vettig anledning. Jag gillar att göra folk glada, men när det alltid sker på bekostnad av en själv är allt det här verkligen värt det då? Jag har ett liv utöver ridskolan, egna hästar och saker som jag lägger åt sidan för att jag känner att jag måste. Jag står alla klasser jag kan på hopptävlingar och ändå tävlar jag aldrig dem själv. Jag plockar fram och ut hinder som jag inte hoppar själv. Jag städar och fixar och grejar åt andra som verkar förvänta sig att dessa grejor bara ska fixas. Men om jag inte vill längre, om alla andra som är som jag en dag bestämmer sig för att sluta samtidigt. vad finns då kvar? Inte mycket tror jag.

Jag tänker inte göra fler banpersonallistor på en obestämd framtid och jag tänker inte engagera mig som banpersonal på nästa hopptävling som är för ponnyer. För en gångs skull ska jag bara vara där och göra ingenting. Inte bekymra mig om folk är där de ska eller inte eller få dåligt samvete för att jag känner att jag behöver tjata för att få folk att hjälpa till. Slippa bli utskälld, gnälld på eller vara frustrerad på andra. Förstår någon hur skönt det kommer att bli?

RSS 2.0