Ibland...
... kan jag stå i en halvtimme och titta på Nangijala i hagen när hon äter sitt hö och tiden bara går. Jag bara tittar och tittar och tittar och kan knappt förstå att hon verkligen är min.
Fler saker att träna på som miljöträning
- Plastlina (randig, färgglad osv)
- Smala passager med skynken så att man inte ser ut
- Oljud, skramla med saker osv
- Gå med presenning släpandes efter
- Gå under presenning
- Gå över träskiva så att det låter
- Applåder
- Musik (?)
- Bollar
- Ballonger
- Vatten i olika sammanhang
- Vattenslangar
- Läskigt utklädda människor
- Smala passager med skynken så att man inte ser ut
- Oljud, skramla med saker osv
- Gå med presenning släpandes efter
- Gå under presenning
- Gå över träskiva så att det låter
- Applåder
- Musik (?)
- Bollar
- Ballonger
- Vatten i olika sammanhang
- Vattenslangar
- Läskigt utklädda människor
Äntligen löst sig, tack support för ingen hjälp alls!
Hade inte fått något svar alls idag från support om aktiveringen av licens så först var jag så arg och desperat att jag anmälde Celina på Lukas så att vi skulle slippa efteranmälningsavgift. Då skulle jag kunna byta häst till Madicken om några dagar när allt förhoppningsvist skulle ha löst sig.
Men så fann jag lösningen: jag skapade en ny häst och då kunde jag knappa in Maddans licensnummer och plötsligt så kunde man uppdatera licensen. Suck. Det hade varit en enkelt sak att upplysa mig om att jag borde prova det, men nej, support ska vara så omständiga...
Men så fann jag lösningen: jag skapade en ny häst och då kunde jag knappa in Maddans licensnummer och plötsligt så kunde man uppdatera licensen. Suck. Det hade varit en enkelt sak att upplysa mig om att jag borde prova det, men nej, support ska vara så omständiga...
Miljöträning med presenning
Tog med mig en stor blå prasslig presenning till stallet idag som jag la i paddocken med två bommar på varje sida. För att göra det extra läskigt tog jag den stora lådan (varit diskmaskin i) med färgglatt omslagspapper runt om (från spökkvällen i höstas) och satte på presenningen - Nangijala brydde sig inte alls men nosade nyfiket på allt efteråt.
Jaha, vad hade jag som var värre? Ett paraply! Ja, det var lite värre faktiskt. Jag flaxade med det och fällde upp och ner det. Hon sprang lite runt mig men kom sedan framsmygande och skulle nosa fastän jag flaxade så hemskt. Duktig flicka! Försökte sedan gå bredvid henne och hålla upp paraplyet ovanför oss och det tyckte hon först var obehagligt så jag stannade framför henne (fortfarande hållandes i paraplyet) och lockade henne att komma in. När hon stack in huvudet klickade jag och gav henne en morotsbit och beröm. Ca 10min senare gick vi runt i paddocken och jag kunde hålla paraplyet över oss båda.
Därefter stannade jag och provade att vifta med paraplyet kring kroppen på henne, både uppfällt och nedfällt. Nangijala stod avslappnat och jag provade att hålla paraplyet ovanför ryggen och fälla upp det några gånger. Inte ens där reagerade hon!
Sett miljöträningen med polishästarna på ponnyakuten? Där en häst står på en presenning och några håller i kanterna och står och viftar? Det testade jag. Först såg Nangijala närmast chockad ut innan hon hoppade upp i luften och bort från presenningen. Gjorde det två gånger till innan jag fick slut på godisbitar och då stod hon faktiskt nästan stilla, men sneglade nervöst ner på det prasslande blåa. "Kul" att jag äntligen hittade något hon tyckte var obehagligt, men jag kan slå vad om att nästa gång vi tränar kommer hon stå helt lugnt till sist. Någon som vågar säga emot mig? ;)
Jaha, vad hade jag som var värre? Ett paraply! Ja, det var lite värre faktiskt. Jag flaxade med det och fällde upp och ner det. Hon sprang lite runt mig men kom sedan framsmygande och skulle nosa fastän jag flaxade så hemskt. Duktig flicka! Försökte sedan gå bredvid henne och hålla upp paraplyet ovanför oss och det tyckte hon först var obehagligt så jag stannade framför henne (fortfarande hållandes i paraplyet) och lockade henne att komma in. När hon stack in huvudet klickade jag och gav henne en morotsbit och beröm. Ca 10min senare gick vi runt i paddocken och jag kunde hålla paraplyet över oss båda.
Därefter stannade jag och provade att vifta med paraplyet kring kroppen på henne, både uppfällt och nedfällt. Nangijala stod avslappnat och jag provade att hålla paraplyet ovanför ryggen och fälla upp det några gånger. Inte ens där reagerade hon!
Sett miljöträningen med polishästarna på ponnyakuten? Där en häst står på en presenning och några håller i kanterna och står och viftar? Det testade jag. Först såg Nangijala närmast chockad ut innan hon hoppade upp i luften och bort från presenningen. Gjorde det två gånger till innan jag fick slut på godisbitar och då stod hon faktiskt nästan stilla, men sneglade nervöst ner på det prasslande blåa. "Kul" att jag äntligen hittade något hon tyckte var obehagligt, men jag kan slå vad om att nästa gång vi tränar kommer hon stå helt lugnt till sist. Någon som vågar säga emot mig? ;)
Vill gråta av frustration
Jag har hållt på i en månad med ridsportsförbundet om Madickens livstidslicens och efter tre mejlsvar som inte svarar på någonting känner jag för att dunka huvudet i väggen och skrika på dem! Madicken har en livstidslicens men ingenstans på tdb finns det något ställe där jag kan uppdatera den och därför mejlade jag till dem 26 januari. En vecka senare fick jag svaret att "ja, du ska uppdatera hennes licens på tdb". Tack, det var ju det jag frågade om också - inte! Så jag mejlade igen och fick svaret att "gå in i mina hästar och klicka på uppdatera licens". Jaha? Vad hjälper det när den där uppdatera-licensknappen fortfarande inte finns?! Imorgon klockan 6 går anmälningen ut för förklassen till ponnyallsvenskan så jag börjar på panik. Idag fick jag nästa svar: "Så fort ni gått in i Mina Hästar och väljer aktivera licens 2012 så kommer ni att kunna anmäla till tävling."
Tack snälla support för all hjälp. Ni läser tydligen inte mejlen ni får ordentligt för tre gånger har jag nu mejlat om vad som är fel. Jag känner för att gråta och skrika lite på samma gång av ren frustration över hela skiten. Jag lovar att jag, om jag får ett lika dumt svar en gång till, INTE tänker vara vänlig längre i mina mejl för de har då baske mig inte skött sitt jobb!!!
Tack snälla support för all hjälp. Ni läser tydligen inte mejlen ni får ordentligt för tre gånger har jag nu mejlat om vad som är fel. Jag känner för att gråta och skrika lite på samma gång av ren frustration över hela skiten. Jag lovar att jag, om jag får ett lika dumt svar en gång till, INTE tänker vara vänlig längre i mina mejl för de har då baske mig inte skött sitt jobb!!!
Mekaniskt tjur
Jag och Celina gav oss faktiskt på den mekaniska tjuren, vi skulle tävla i vem som kunde sitta kvar längst och "bråkade" först om vem som varit med om flest Madicken-bockningar. Vi kom inte överrens om det, men när vi stod i kön insåg vi att Madicken inte brukar snurra runt så det skulle inte spela någon roll antagligen. Två tjejer som var 10år stod före oss i kön och vi började prata med dem, haha så snälla och söta var dem! Jätteförvånade när de frågade hur gamla vi var, de vägrade först tro att jag var 21 utan envisades med 15 :P
Jag började med tjuren och bara att sitta på den stilla så var den hal. Så började den röra på sig och jag hade stora problem att sitta kvar direkt. Vet inte hur jag kunde sitta kvar så länge som jag gjorde för jag hängde på trekvart det mesta av tiden men ändå klarade jag 30s! (dagens rekord hade varit 36s) Celina var näst och hon var stadig från början, tusan, hon vinner tänkte jag, men så får hon av vid 23s. Så jag vann!!!
Johanna filmade med sin mobil och jag skrattade jättemycket åt mig själv. Fick ju bara hålla med ena armen och den andra håller jag helt stelt rätt ut i luften? Och för att inte tala om min min... ja, den filmen tänker jag spara för evigt!
Jag började med tjuren och bara att sitta på den stilla så var den hal. Så började den röra på sig och jag hade stora problem att sitta kvar direkt. Vet inte hur jag kunde sitta kvar så länge som jag gjorde för jag hängde på trekvart det mesta av tiden men ändå klarade jag 30s! (dagens rekord hade varit 36s) Celina var näst och hon var stadig från början, tusan, hon vinner tänkte jag, men så får hon av vid 23s. Så jag vann!!!
Johanna filmade med sin mobil och jag skrattade jättemycket åt mig själv. Fick ju bara hålla med ena armen och den andra håller jag helt stelt rätt ut i luften? Och för att inte tala om min min... ja, den filmen tänker jag spara för evigt!
Inköp GHS
Det blev trångt i vår lilla bil på vägen hem idag för mamma och Celina har köpt halva mässan typ ;) Haha, nej kanske inte halva egentligen men både har två schabrak vardera (Celina gult+orange, mamma rosa+lila), två spön, två fleecetäcken till Madicken och 3 grimskaft till Lady + en gul grimma. Den gula grimman har faktiskt en historia, ful är den enligt mig så när mamma stod och valde mellan orange och gul så frågade hon vilken som var mest gräll i färgen. "Gul!" svarade jag och tänkte lättad att nu tar hon den oranga. "Då ska jag ha den gula" säger mamma glatt.
Själv har jag 4 grejor med mig hem varav två som jag inte köpt. En orangesvart grimma med ludd med matchande grimskaft (längtar tills jag får prova imorgon) och så en lila grimma med glitter som hon får när hon vuxit ur ponny. Trist nog fanns det inga andra fina, men till skillnad från förra året fanns det en massa fölgrimmor!
Den tredje prylen är en ny röd klicker som jag faktiskt fick gratis av en kvinna som hade ett stånd om ridresor och hundträningar.
Den fjärde och sista saken hann jag inte ens gå in på mässan för att få. Efter ett par timmar på showen får jag sms av en som skriver att jag vunnit pris i Libressetävlingen. Wow! Jag som aldrig vinner något. Deras monter var precis utanför där vi satt så jag gick ner sen och fick mitt tredjepris som var en klarrosa höpåse som jag ska ha till transporten. Johanna, min kompis, hade faktiskt vunnit en borste i samma tävlingsomgång så Celina var en aning sur över att hon inte med vunnit något haha.
Förra årets inköp av mamma
Själv har jag 4 grejor med mig hem varav två som jag inte köpt. En orangesvart grimma med ludd med matchande grimskaft (längtar tills jag får prova imorgon) och så en lila grimma med glitter som hon får när hon vuxit ur ponny. Trist nog fanns det inga andra fina, men till skillnad från förra året fanns det en massa fölgrimmor!
Den tredje prylen är en ny röd klicker som jag faktiskt fick gratis av en kvinna som hade ett stånd om ridresor och hundträningar.
Den fjärde och sista saken hann jag inte ens gå in på mässan för att få. Efter ett par timmar på showen får jag sms av en som skriver att jag vunnit pris i Libressetävlingen. Wow! Jag som aldrig vinner något. Deras monter var precis utanför där vi satt så jag gick ner sen och fick mitt tredjepris som var en klarrosa höpåse som jag ska ha till transporten. Johanna, min kompis, hade faktiskt vunnit en borste i samma tävlingsomgång så Celina var en aning sur över att hon inte med vunnit något haha.
Förra årets inköp av mamma
Ingen ridlektion imorgon
Lady är krasslig och Madicken gick ett dressyrpass med Olivia idag. Skulle jag rida henne på min dressyrlektion imorgon och Celina sedan ha henne på sin dressyr på onsdag skulle hon inte gå fram alls. Hon är tillräckligt jobbig och seg som hon är ändå när hon bara rids dressyr en gång. Istället ska Celina hoppa henne imorgon då vår ridbana tydligen har torkat under helgen(!) och så får jag rida igen min lektion en annan gång.
Miljöträning med filt
I ingången till en box knöt jag fast två grimskaft i två bjälkar ca 1,5m upp. Från dem hängde jag sedan två gula filtar så att de räckte 2/3 ner till marken. Sedan hämtade jag Nangijala (kan tillägga att vinden blåste in i stallet så att de fladdrade en aning). Nangijala går rätt in och stannar framför filtarna fastän jag gick igenom. Hon stannade inte för att hon var rädd utan för att hon verkade tro att det var en vägg. Lite bekymrad var hon allt när jag bad henne komma efter, men så fort hon fått igenom huvudet en gång förstod hon att det inte var något fast och vi gick igenom några gånger.
Släppte henne lös i boxen och tränade på samma sätt som jag gjort med den gula filten, fast med den blåa prassliga höpåsen. Hon tycker den är obehaglig men sålänge sen inte prasslar vid huvudet kan jag vifta en del med den.
Släppte henne lös i boxen och tränade på samma sätt som jag gjort med den gula filten, fast med den blåa prassliga höpåsen. Hon tycker den är obehaglig men sålänge sen inte prasslar vid huvudet kan jag vifta en del med den.
GTB horse show
Imorgon bär det äntligen av till årets roligaste helg! Mamma, jag, Celina och min kompis Johanna åker strax efter lunch och sedan är det horse show för hela slanten lördag och söndag. Ska upp tidigt imorgon för att hinna mocka och pyssla med Nangijala innan jag åker - jag saknar henne redan. Ska köpa några fina, färgglada grimmor till henne och det är väl nästan det enda jag planerar att köpa. Ja, och så ska jag väl hindra mamma från att köpa saker i gräsliga färger ;)
På andra sidan 90-vägen
Lady har känt lite hängig och varit lite hostig ett tag så jag och mamma har bestämt att hon ska få ta det lugnt i en vecka. Bara ta lite lugna små skogturer. Idag skulle mamma skritta en runda i det härliga vädret och jag bestämde mig för att hänga med och promenera med Nangijala då de skulle gå över 90-vägen till skidbacken. Det är första gången för min lilla prinsessa, men så har jag inte känt förrän nu att hon är tillräckligt trafiksäker för att inte flippa ur på vägen.
Det började så trevlig med att hon hoppade runt mig som en kanin med bocksprång när vi skulle gå över stora vägen för att sedan gå 100m längs en 70-väg. Inte förrän jag provar att gå först före Lady och mamma lugnar hon sig och då var hon lugn som en filbunke igen. När vi gick växlade jag mellan att vi gick före, vid sidan och efter Lady, det enda lite jobbiga var att hon försökte dia Lady flera gånger. På hemvägen gick vi först längs med 70-vägen till 90-vägen med Lady som hamnade på efterkälken. Det kom några bilar som hon steppade runt lite för på 70-vägen. Kom fram och skulle gå över 90-vägen och så ser jag en långtradare komma körandes. Gick en bit bakåt så att vi var 15m ifrån när den dundrade förbi och jag var beredd på det värsta. Vad gör Nangijala? Jo, hon står helt still som om det var en fågel som flög förbi. Haha, jag tror minsann hon väljer själv när hon ska vara trafikrädd eller inte!
Tränade även lite med filten idag. Kunde slänge den på halsen och över halva huvudet. Utveckling!
Det började så trevlig med att hon hoppade runt mig som en kanin med bocksprång när vi skulle gå över stora vägen för att sedan gå 100m längs en 70-väg. Inte förrän jag provar att gå först före Lady och mamma lugnar hon sig och då var hon lugn som en filbunke igen. När vi gick växlade jag mellan att vi gick före, vid sidan och efter Lady, det enda lite jobbiga var att hon försökte dia Lady flera gånger. På hemvägen gick vi först längs med 70-vägen till 90-vägen med Lady som hamnade på efterkälken. Det kom några bilar som hon steppade runt lite för på 70-vägen. Kom fram och skulle gå över 90-vägen och så ser jag en långtradare komma körandes. Gick en bit bakåt så att vi var 15m ifrån när den dundrade förbi och jag var beredd på det värsta. Vad gör Nangijala? Jo, hon står helt still som om det var en fågel som flög förbi. Haha, jag tror minsann hon väljer själv när hon ska vara trafikrädd eller inte!
Tränade även lite med filten idag. Kunde slänge den på halsen och över halva huvudet. Utveckling!
Hopptävling Lukas
Lukas överraskade oss med att vara seg i LD:n, att han var det redan på framhoppningen var normalt, men sedan brukar han bli en riktig piggelin inne på banan. Han och Elin kom 4:a.
Efter en prisutdelning med ärevarv piggnade han till och var nästan normalpigg i LC:n, där fick de tyvärr ett stopp när de kom för snävt på en oxer (samma som Celina stannade på).
Lukas blev seg i måndags, då började han fälla pälsen också (ruskigt tidigt för att vara han) så det är nog därifrån segheten kommer.
Jag skulle tunna manen på vänstersidan vilket jag gör med jämna mellanrum då ryttaren annars vare sig kan se sittbenen eller galoppen. För första gången på fyra år misslyckades jag och det ser gräsligt ut! Tur att manen växer kvickt.
Efter en prisutdelning med ärevarv piggnade han till och var nästan normalpigg i LC:n, där fick de tyvärr ett stopp när de kom för snävt på en oxer (samma som Celina stannade på).
Lukas blev seg i måndags, då började han fälla pälsen också (ruskigt tidigt för att vara han) så det är nog därifrån segheten kommer.
Jag skulle tunna manen på vänstersidan vilket jag gör med jämna mellanrum då ryttaren annars vare sig kan se sittbenen eller galoppen. För första gången på fyra år misslyckades jag och det ser gräsligt ut! Tur att manen växer kvickt.
Hopptävling Madicken
Madicken var grymt fin i knallrosa schabrak och matchande pannband (som jag gjorde klart i all hast). Gnäggade konstant efter Lukas och steppade runt en del. Försökte både bocka och stegra på första framridningen men till andra klassen hade hon lugnat ner sig betydligt. Hon var pigg och glad men hoppade av både för tidigt och försent. Fick ett stopp i förenklad när de kom i trav i en ganska snäv sväng, Madicken verkade stanna av pur förvåning över att det stod ett hinder där. I LD:n var hon felfri men inte särskilt snabb. Både jag och Celina är väldigt nöjda med henne idag! Dock är vi ganska bekymrade över kommande tävlingar utomklubbs, hur ska det gå med/utan Lukas + ett nytt ställe? Bocksprång, gnäggningar och stegrande?
Miljöträning Nangijala
Behöver klart större utmaningar för min coola fölunge!
Började med en filt som Nangijala blängde lite på först när jag skulle gå nära. Men några minuter senare kunde jag kasta den på hennes rygg utan att hon mer än tog ett steg eller två. Provade att dra den upp över öronen vilket gick problemfritt (dessutom var hon jättesöt), sedan hängde jag det över hela huvudet så att hon inte såg något och hon stod bara snällt tills jag plockade väck den.
Sen skulle vi träna på att gå över vattenmattan som vi gjort en gång tidigare. Att bara gå över var för enkelt så vi byggde en "ränna" med hinderstöd och bommar. Nangijala tittade en gång men gick sedan snällt igenom. Jaha, jag som hade tänkt att jag skulle få lirka med henne. Puttade ihop rännan så att den blev smalare. Ingen respons. Stannade i den. Ingen respons på det heller. Satte röda koner på hinderstöden och både gick igenom och stannade. - Inget konstigt alls tyckte Nangijala.
Nästa gång måste jag komma på något mer utmanande helt klart!
Kan tillägga att jag använde klickern för att förstärka berömmet när hon gjorde rätt. Ett superbra hjälpmedel!
Började med en filt som Nangijala blängde lite på först när jag skulle gå nära. Men några minuter senare kunde jag kasta den på hennes rygg utan att hon mer än tog ett steg eller två. Provade att dra den upp över öronen vilket gick problemfritt (dessutom var hon jättesöt), sedan hängde jag det över hela huvudet så att hon inte såg något och hon stod bara snällt tills jag plockade väck den.
Sen skulle vi träna på att gå över vattenmattan som vi gjort en gång tidigare. Att bara gå över var för enkelt så vi byggde en "ränna" med hinderstöd och bommar. Nangijala tittade en gång men gick sedan snällt igenom. Jaha, jag som hade tänkt att jag skulle få lirka med henne. Puttade ihop rännan så att den blev smalare. Ingen respons. Stannade i den. Ingen respons på det heller. Satte röda koner på hinderstöden och både gick igenom och stannade. - Inget konstigt alls tyckte Nangijala.
Nästa gång måste jag komma på något mer utmanande helt klart!
Kan tillägga att jag använde klickern för att förstärka berömmet när hon gjorde rätt. Ett superbra hjälpmedel!
I dagens halkiga skog
Jag och Celina red tillsammans idag för första gången på en månad, sist var sista ridgången på Lukas. Ganska halt, men vi kunde ändå trava och galoppera på vissa sträckor och Maddan skulle såklart bralla lite. Innan dess hade Linnea ridit Lukas ute i skogen och jag var helt slut redan innan jag kom till stallet så även om Nangijala såg så bedjande ut orkade jag inte med henne.
Sen kvällsritt
Skola och hemma vid 2, åkte direkt till Karlshamn och handlade godis till klubbtävlingarna, hem där jag bytte kläder och åt lite kvickt och sedan till ridskolan för att lämna av och sälja godis på hoppclearrounden. Tanken var att rida Lady efter tävlingen, men då ambulansen fick komma för att en tjej trillat av illa, så blev allt försenat en timme och slutade vid halv 8. Valde dock ändå att åka upp med Lady efter mycket tvekan.
Lady segade och ville inte gå fram förrän vi galopperat fram, hon är nog lika trött på dressyr som jag. Malin hoppade samtidigt men var klar innan mig. Lady var ganska taggad av att ha en hoppande häst i ridhuset så jag tog ena räcket när Malin var klar och tänkte hoppa lite. Hoppade fram och höjde sedan till 85. Kändes lugnt och tryggt så jag höjde och innan jag hann ångra mig låg räcket på 1m. Oooohh.... lite läskigt var det allt, men jag hoppade det faktiskt 3 gånger! Kom fel in en gång så Lady smet förbi vilket var smart gjort av henne. Dock tog hon i som in i bomben och första hoppet kändes som att sitta på en katapult.
Det är helt otroligt att jag vågar styra på hinder på 1m och ändå känna mig såpass lugn som jag gör. Jag litar på Lady, så här trygg kände jag mig aldrig på Madicken fastän hon är mycket stadigare och säkrare i hoppning. Fega Carro som tyckte 60cm var på gränsen till äckligt högt, tänkt om jag hade vetat vad jag skulle våga idag :P
Lady segade och ville inte gå fram förrän vi galopperat fram, hon är nog lika trött på dressyr som jag. Malin hoppade samtidigt men var klar innan mig. Lady var ganska taggad av att ha en hoppande häst i ridhuset så jag tog ena räcket när Malin var klar och tänkte hoppa lite. Hoppade fram och höjde sedan till 85. Kändes lugnt och tryggt så jag höjde och innan jag hann ångra mig låg räcket på 1m. Oooohh.... lite läskigt var det allt, men jag hoppade det faktiskt 3 gånger! Kom fel in en gång så Lady smet förbi vilket var smart gjort av henne. Dock tog hon i som in i bomben och första hoppet kändes som att sitta på en katapult.
Det är helt otroligt att jag vågar styra på hinder på 1m och ändå känna mig såpass lugn som jag gör. Jag litar på Lady, så här trygg kände jag mig aldrig på Madicken fastän hon är mycket stadigare och säkrare i hoppning. Fega Carro som tyckte 60cm var på gränsen till äckligt högt, tänkt om jag hade vetat vad jag skulle våga idag :P
Söndag igen
Hann bara pussa min goa fölis lite extra idag när vi kom till Nogelid. Såg Lukas men ingen Nangijala och ropade på henne. Fick ett jättehögt gnägg som svar och när jag tillslut såg henne hummade hon glatt och kom gående.
Olofströms finaste fölflicka <3
Olofströms finaste fölflicka <3
Gårdagen
Longera Lukas, borsta Nangijala, US-möte, ta emot saker inför bytaredagen, en snabbrunda till stallet för att ha en liten hopplektion för Celina och Moa, hem, duscha kvickt och sticka till ridskolan för att förbereda den mexikanska aftonen.
Hemifrån 10, hemma 12. Fullsmäckad dag.
Hemifrån 10, hemma 12. Fullsmäckad dag.
Vår i luften
Var i valet och kvalet när jag skulle rida Lady på förmiddagen för det kändes nästan brottsligt att inte rida i skogen. Valde tillslut dressyr i ridhuset för jag kommer inte kunna rida henne där förrän tisdag eller något, ångrade mig dock sen för Lady var seg och tjurig och ville nog också egentligen ut i skogen...
Nangijala var så grymt söt i vårsolen att jag smälte av att titta på henne, kameran låg glömd hemma. Typiskt!
Sen bar det av till ridskolan för jag skulle rida Felix åt Emmie. Tänkte först att jag skulle värma upp i skritt utomhus, men det var så härligt väder att vi fortsatte. Dessutom var det inte lika halt som jag trodde - till och med Lady skulle klarat av att gå ute i skogen. Fick en provsmakning på Felix berömda bocksprång, men han han var nog snäll för Madickens är värre vanligtvis.
Madicken är för övrigt komplett tokig i skogen numera. Halvgalen milt sagt, inte superbra precis när Moa vänja in med Lukas...
Nangijala var så grymt söt i vårsolen att jag smälte av att titta på henne, kameran låg glömd hemma. Typiskt!
Sen bar det av till ridskolan för jag skulle rida Felix åt Emmie. Tänkte först att jag skulle värma upp i skritt utomhus, men det var så härligt väder att vi fortsatte. Dessutom var det inte lika halt som jag trodde - till och med Lady skulle klarat av att gå ute i skogen. Fick en provsmakning på Felix berömda bocksprång, men han han var nog snäll för Madickens är värre vanligtvis.
Madicken är för övrigt komplett tokig i skogen numera. Halvgalen milt sagt, inte superbra precis när Moa vänja in med Lukas...
Fullproppad dag
Madicken
Tog ett 35min långt dressyrpass i paddocken. Var mycket snö så det blev extra tungt. Hon gick fram och lyssnade riktigt bra vilket verkligen stöder min teori om att hon testar Celina genom att vägra gå fram. Högersidan var stum som en planka bokstavligt talat och jag fick verkligen kämpa för att lossa henne där, men det var bättre i slutet.
Lady
Mitt i Madicken-ridandet ringer mamma och undrar om jag kan rida Lady för tvättmaskinen skulle plötsligt komma idag. Så jag tog en skogstur med Lady och upptäckte av en slump att de tagit bort alla träd så att vi kunde rida rådjursrundan igen. Åh så glada jag och Lady var! Släppte henne i galopp uppför backarna och hon kunde äntligen sträcka ut och ta i ordentligt. Sedan hoppade jag över en gran och en björk som ligger på två galoppsprång mellan varandra, snön som kom i helgen gjorde underlaget perfekt och Lady hade lika kul som jag!
Lukas
Använde det underbara tolknings "skärpet" och tolkade efter Lukas i skidbacken. Perfekt med snö och perfekt konstistens på snön dessutom! Travade mest eftersom skritt var riktigt jobbigt. Tog en galopp där Lukas blev lite galen... inte nog med att man ska hålla koll på att styra, hålla sig undan snöklumpar och hålla sig på benen, nej plötsligt går allt i rasande fart och man måste bromsa för glatta livet haha. Sen gjorde jag en tabbe. Hade inga överdragsbyxor och så skulle jag nerför en brant backe på väg hem. Med en pigg Lukas var det ju dömt att misslyckas så jag halkar och glider på rumpan nerför samtidigt som jag snor in ena skidan i linan. En aning kallt ;)
Nangijala
Är på trotshumör, eller ja, hennes milda variant av trots. Försökte få med henne ut med Lady men hon ville inte kommer när jag ropade och ignorerade Celina som skulle släppa ut henne i hagen igen. Inte ens när Celina satt en meter ifrån på huk och lockade kom hon. Och när hon inte kommer är det konstigt.
Tog ett 35min långt dressyrpass i paddocken. Var mycket snö så det blev extra tungt. Hon gick fram och lyssnade riktigt bra vilket verkligen stöder min teori om att hon testar Celina genom att vägra gå fram. Högersidan var stum som en planka bokstavligt talat och jag fick verkligen kämpa för att lossa henne där, men det var bättre i slutet.
Lady
Mitt i Madicken-ridandet ringer mamma och undrar om jag kan rida Lady för tvättmaskinen skulle plötsligt komma idag. Så jag tog en skogstur med Lady och upptäckte av en slump att de tagit bort alla träd så att vi kunde rida rådjursrundan igen. Åh så glada jag och Lady var! Släppte henne i galopp uppför backarna och hon kunde äntligen sträcka ut och ta i ordentligt. Sedan hoppade jag över en gran och en björk som ligger på två galoppsprång mellan varandra, snön som kom i helgen gjorde underlaget perfekt och Lady hade lika kul som jag!
Lukas
Använde det underbara tolknings "skärpet" och tolkade efter Lukas i skidbacken. Perfekt med snö och perfekt konstistens på snön dessutom! Travade mest eftersom skritt var riktigt jobbigt. Tog en galopp där Lukas blev lite galen... inte nog med att man ska hålla koll på att styra, hålla sig undan snöklumpar och hålla sig på benen, nej plötsligt går allt i rasande fart och man måste bromsa för glatta livet haha. Sen gjorde jag en tabbe. Hade inga överdragsbyxor och så skulle jag nerför en brant backe på väg hem. Med en pigg Lukas var det ju dömt att misslyckas så jag halkar och glider på rumpan nerför samtidigt som jag snor in ena skidan i linan. En aning kallt ;)
Nangijala
Är på trotshumör, eller ja, hennes milda variant av trots. Försökte få med henne ut med Lady men hon ville inte kommer när jag ropade och ignorerade Celina som skulle släppa ut henne i hagen igen. Inte ens när Celina satt en meter ifrån på huk och lockade kom hon. Och när hon inte kommer är det konstigt.
Trasigt objektiv
Fotade Nangijala i den vackra snön, mamma hjälpte mig och fotade lite bilder på oss två och sedan skulle vi försöka få henne att springa lite i paddocken - men det ville hon inte. Det fanns ju ivägblåsta hötussar under snön ju!
Upptäckte senare att mitt lilla objektiv var sönder :( en plastkant hade spruckit och det är ju bara att inse att man ska vara glad att det hållt såhär länge, den är trots allt närmare 20år gammal. Så pappa ska hjälpa mig att hitta en ljusstarkare obektiv som ger bättre bilder, men det tar väl ett tag. Kan ju använda stora objektivet men det blir ruskigt svårt, så fotandet får väl ta det lugnt ett tag framöver...
Upptäckte senare att mitt lilla objektiv var sönder :( en plastkant hade spruckit och det är ju bara att inse att man ska vara glad att det hållt såhär länge, den är trots allt närmare 20år gammal. Så pappa ska hjälpa mig att hitta en ljusstarkare obektiv som ger bättre bilder, men det tar väl ett tag. Kan ju använda stora objektivet men det blir ruskigt svårt, så fotandet får väl ta det lugnt ett tag framöver...
Vi "torterade" Nangijala
Ja, så lät det iallafall på Madicken idag när hon skulle lämna Lukas i transporten. Hon skrek, tjöt, gnäggade och pep och var helt ifrån sig. Drog iväg med Celina när vi skulle sadla och när jag tog henne bråkade hon med mig också. Celina hoppar upp och de skrittar iväg, vad som händer ett halvt varv senare är lite svårt att säga men av någon anledning stegrar Madicken plötsligt och ovanligt högt. Celina var inte alls beredd utan for ner i marken och landade på ena knäet (så nu måste jag nog rida Maddan imorgon). Madicken far iväg i galopp mot utgången och vill inte fångas in först. Resten av lektionen var hon seg som vanligt.
Det är ju inte undra på att hon alltid är så pigg efter ´lektionerna, hon maskar ju och använder så lite energi som möjligt. Celina trycker och trycker men det händer inte mycket - om inte Maddan själv vill förstås. Det är samma som i hanteringen, Celina måste sätta sig i respekt och visa att det är hon som bestämmer och inte Madicken. Nu känns det som om Madicken är "snäll" och låter Celina bestämma lite.
Det är ju inte undra på att hon alltid är så pigg efter ´lektionerna, hon maskar ju och använder så lite energi som möjligt. Celina trycker och trycker men det händer inte mycket - om inte Maddan själv vill förstås. Det är samma som i hanteringen, Celina måste sätta sig i respekt och visa att det är hon som bestämmer och inte Madicken. Nu känns det som om Madicken är "snäll" och låter Celina bestämma lite.
Tvättat grimmor
Tog äntligen itu med grimtvättandet. Nangijalas första söta lilla rosa fölgrimma, hennes större blå och så den gröna hon haft fram tills nu. Den gröna ska jag försöka sälja på bytaredagen på söndag och den blåa med, det rosa är jag dock osäker på för det är sååå söt och ett minne i sig. Men samtidigt, hur många år kommer det inte dröja förrän jag har en fölunge igen? Säkert 10 år eller mer.
För 3 år sedan...
... var jag världens lyckligaste tjej. Det var Alla hjärtans dag, lördag och dagen innan hade jag skrivit på papprena på att Amy var min. Idag för 3 år sedan vaknade jag 6 på morgonen och gick och längtade och väntade i tre långa timmar innan vi äntligen skulle åka och hämta Amy till Nogelid.
Var det verkligen bara 3 år sedan?
Går inte att beskriva hur mycket jag saknar dig Amy <3
Var det verkligen bara 3 år sedan?
Går inte att beskriva hur mycket jag saknar dig Amy <3
Promenad med Nangijala
Eftersom Nangijala på sista tiden har blivit mycket tryggare och coolare mot läskiga saker bestämde jag mig för att ta en promenad hemåt. Min förhoppning var att vi skulle möta lite bilar på vägen och samtidigt passa på att trafikträna. Eftersom det handlar om villakvarter så är farten låg och därmed kan vi vara lite närmare när de körde förbi. Halvvägs hem har vi gått innan och det har varit ner till ån och ett hus där det står ca 6bilar kring vägen, vilka Nangijala varit mycket orolig över innan.
Hon började tveka redan halvvägs nerför backen mot bilarna och jag distraherade henne med att gå slalom längs med vägen, gå snabbt, gå sakta och stanna för att hon skulle fokusera på annat. Det gick snabbare att ta sig nerför backen på det sättet. Vid bilarna bytte jag till hennes högersida för att Nangijala skulle komma längst bort och det lugnade henne. Vi gick inte hela vägen hem för på kort tid mötte vi säkert 6 bilar och efter den nästsista tyckte jag att det nog hade varit tillräckligt mentalt utmattande för idag. Bilrädslan har blivit mycket bättre och jag vände henne mot bilarna och gjorde halt. För att förstärka lite extra klickade jag med klickern när bilen körde förbi och hon stod lugnt och så fick hon en morotsbit.
På hemvägen försökte hon dra iväg men när jag gjort några halter lugnade hon sig och gick snällt igen. När vi kommit ifrån husen fortsatte jag med att växla mellan att gå i olika tempon, svänga och stanna och hon följde efter mig som en skugga nästan hela tiden.
Då var den förstor..
Nästan två veckor kvar till gtb horse show och jag har fått ta Lukas röda transportgrimma till Nangijala eftersom den gröna numera blivit väldigt trång. Storlek shetland har hon haft i 5 månader nu, undrar hur länge det kommer dröja förrän hon övergår från ponny till cob?
Lilltjejen med bara en ynka tuss till lugg
Hoppning
Höll ihop Lady på hopplektionen idag och ta mig tusan om vi inte fick in rätt antal galoppsprång i kombinationen. Var dessutom ovanligt lugnt mot de andra hindrena också och jag har svårt att bestämma mig för om Lady kändes konstigt lugn idag eller om hon bara lyssnade på mig.
Hur glömsk kan man vara alltså?!
På sportlovet är det hopptävling på onsdagen och då ska jag tävla Lady, Celina Madicken och Elin Lukas. Men idag slog det mig att jag har glömt en stor detalj: Nangijala. Hur tusan har vi tänkt egentligen?! Hon är visserligen cool av sig och skulle säkert klara sig ensam i boxen med ett fång hö att tugga på, men vi har knappt tränat alls på det. Hon har väl max varit ensam i stallet i tio minuter- en kvart eller nåt. Och alla tre hästarna tävlar ju nästan samtidigt så inte hinner jag hem med någon emellan... ja, jag får väl ta och stryka mig så får Lady sällskapa med Nangijala i stället. Lite tråkigt men sånt är livet.
Till påsk är det väl drygt 2 månader och tills dess är mitt mål att Nangijala ska kunna lämnas ensam hemma i boxen och hålla sig lugn. Då är hon 9 månader och så som damen är idag känns det som ett relativt rimligt mål att uppnå.
Till påsk är det väl drygt 2 månader och tills dess är mitt mål att Nangijala ska kunna lämnas ensam hemma i boxen och hålla sig lugn. Då är hon 9 månader och så som damen är idag känns det som ett relativt rimligt mål att uppnå.
Tolkning hem i snöyran
Celina och Moa skulle rida hem till ängen vid oss och jag blev medlockad att tolka efter Maddis fastän jag faktiskt borde ridit ut med Lady. Pudersnön var så lätt att åka i så jag blev knappt trött och hästarna skrittade på ordentligt. Dock ballade Lukas ur en aning på ängen, avfyrade ett bakutspark och stack efter 3/4 av galoppen. Moa lyckades få stopp på honom ganska fort ändå och jag tänkte att hon säkert blev jätterädd för honom nu. Men hon verkade ta det ganska lugnt? Svårt att säga då hon inte pratar så mycket, men hon såg bara en aning spänd ut när vi skulle trava 300m hem uppför en lång backe och Lukas stutsade på. Väl hemma flåsade han och var ganska sölig så han blev förhoppningsvis av med lite energi.
Lady på ridskolan
Red dressyr i ridhuset i förmiddag med en Lady som var en riktigt solstråle redan från det jag hämtade henne i hagen. Redan när vi travade fram kände jag att det skulle gå bra, hon var mjuk och lyssnade från första början. Gjorde många övergångar och försökte sakta av utan att hon bröt sig ur och det gick mycket bättre idag.
Serpentinbågarna har blivit otroligt mycket bättre sedan vi skaffade ridhuskort, antagligen en kombination av extra dressyr och att jag lärt mig styra på Ladys rätta sätt. Andra halvan fokuserade jag på öppna och även där kunde jag konstatera att det har hänt jättemycket på några få gånger. Vågade prova på att göra lite sluta vilket jag normalt sätt aldrig gör eftersom jag är urdålig på det. Och jag tror det gick! Wow, blev chockad av att Lady inte körde upp huvudet och sprang (haha). Testade i andra varvet med men det var nog det svåra för där hände inte mycket. Avslutade med skänkelvikning som mest gick åt skogen - att jag aldrig får ihop hur man ska göra, suck.
Nyckeln till bilen ballade ur lite idag... när jag sitter och sätter på transportskydden efteråt klickar det till och bilen låser sig. Hände ibland eftersom jag har nyckeln i fickan så först tänker jag knappt på det, men så minns jag att jag nyss la in dem i bilen. Fråga mig inte hur bilen kunde låsas när de låg helt fint på sätet men det gjorde dem och där stod jag och ryckte i dörrarna. Kändes ruskigt snopet kan jag tala om haha!
Serpentinbågarna har blivit otroligt mycket bättre sedan vi skaffade ridhuskort, antagligen en kombination av extra dressyr och att jag lärt mig styra på Ladys rätta sätt. Andra halvan fokuserade jag på öppna och även där kunde jag konstatera att det har hänt jättemycket på några få gånger. Vågade prova på att göra lite sluta vilket jag normalt sätt aldrig gör eftersom jag är urdålig på det. Och jag tror det gick! Wow, blev chockad av att Lady inte körde upp huvudet och sprang (haha). Testade i andra varvet med men det var nog det svåra för där hände inte mycket. Avslutade med skänkelvikning som mest gick åt skogen - att jag aldrig får ihop hur man ska göra, suck.
Nyckeln till bilen ballade ur lite idag... när jag sitter och sätter på transportskydden efteråt klickar det till och bilen låser sig. Hände ibland eftersom jag har nyckeln i fickan så först tänker jag knappt på det, men så minns jag att jag nyss la in dem i bilen. Fråga mig inte hur bilen kunde låsas när de låg helt fint på sätet men det gjorde dem och där stod jag och ryckte i dörrarna. Kändes ruskigt snopet kan jag tala om haha!
Hoppande Nangijala
Tog Nangijala med ut när jag red Lady och lilla damen överraskade mig med att hoppa över en gran som låg över stigen - hon som alltid smiter runt alla hinderliknande saker. Högt över var det från nästan stillastående men väldigt mjukt. Lite senare galopperade hon 20m in i skogen och hoppade över ett liggande träd. Hoppsan, vad har det tagit åt henne idag?
Moa
Moa kom och red ut med Celina idag och Lukas uppförde sig jättebra. Jag och Celina är så fruktansvärt nöjda med Moa så ni anar inte. Tyvärr kan hon inte ha han mer än ca 3dagar/vecka, men annars kunde hon inte vara mer perfekt!
Så gick det med den stallfria dagen...
Hamnade ändå i stallet även om det blev på ridskolan. Emmie var sjuk så jag skulle rida Felix. Hittade skönt nog folk med nycklar men första problemet var sadeln, jag var bombsäker på att den hängde under där den nu hängde haha. Felix är som en förstorad Lukas, båda ska hålla på och mysa och röra på läpparna mot en nästan hela tiden, fast till skillnad från Lukas nyps Felix inte skönt nog!
Var dock nästan lika chockartat som sist att rida en ponny med äkta ponnygångarter, jisses vad de skiljer sig från Ladys. Var Amy så också? Vet hon var mer struttigare i steget än vad Maddis var men hur mycket kan jag faktiskt inte komma på.
Passet har kommit!
Tog in posten idag och såg att jag skulle hämta ut ett paket. Paket?! Jag har inte beställt något, tänkte jag oroat. Sen såg jag avsändaren: svenska welsh ponny och cob föreningen. Nangijalas pass! Åh så kul! Stack genast iväg för att hämta det och var så nyficken (liksom M och C) på hur det skulle se ut. Öppnar kuvertet och... ta ut ett fult skrikgrönt pass haha. Gud, kunde de inte valt en snyggare färg?
Bland det roligaste var iallafall att se att jag stod som uppfödare och ägare, trodde Camilla skulle stå som uppfödare då fodervärdsavtal när man lånar ut ett sto till fölning måste skickas in, dock så tillhör ju Maddan inte den föreningen så det gjorde väl ett undantag :)
Aj
Madicken är en hopplös mamma, hon borde lärt sin fölunge mer vett än att låta henne göra precis som hon vill. Nangijala går ju framför både människor och hästar jämt och ständigt och idag var ingen undantag. Schasar iväg henne och idag blev hon så sur att hon sparkade och träffade mig i vänster sittben. Hon tror ju att det är okey för Madicken låter henne både sparkas och hålla på mot henne utan att röra en min. Tack och lov är det sällan Nangijala gör så mot människor, men idag var hon lite trotsig och tänkte inte göra vad sin matte ville.
Lycka
Såg ni det andra avsnittet av ponnyakuten 3 där de pratade om att hästar känner sig trygga med sin flock? När Tobbe svischade runt med piskan i luften och Nicke gick nära honom eftersom han kände sig osäker och Tobbe var flocken och tryggheten? Jag och mamma fastnade för det och både önskade vi att våra hästar kände så för oss, en dag skulle det kanske bli så? Det är så jag vill ha det med Nangijala, att hon skulle känna sig lika trygg med mig som om hon var tillsammans med sin mamma, Lady eller Lukas.
Och så idag så skulle vi ut på en promenad i skogen ensamma. Jag leder henne en bit och tänker sedan att, vad tusan, jag släpper och ser vad som händer. Jag har morotsbitar i fickan och klickern med mig som alltid. Så jag kopplar loss henne och börjar gå - och hon följer efter! Vi tog en runda på ca 25min ut i skogen och hon var med mig precis som när jag har med henne ut med Madicken. Ibland sprang hon lite före, ibland lite efter. Hon brakade in i skogen och kom ut igen, men höll sig nära och gärna snett bakom mig. Samtidigt upptäckte jag att hon kom när jag ropade och så fort hon vände och började skritta/trava/galoppera till mig klickade jag för att visa att hon gjorde rätt. Åh, vad lycklig jag kände mig då!
De sista hundra metrarna hem är nerförsbackar och jag var bara tvungen att se om det funkade lika bra där - fast jag var övertygad om att hon skulle galoppera förbi mig och in på gårdsplanen. Kom en tredjedel innan hon stack iväg. Hojtade "Nangijala" och hon tvärstannade och tittade bakåt men rörde sig inte. Så jag ropade igen och hukade mig samtidigt och jag tror hjärtat nästan brast av stolthet när hon kommer travade tillbaka och sedan går snällt med mig hela vägen ner.
Och så idag så skulle vi ut på en promenad i skogen ensamma. Jag leder henne en bit och tänker sedan att, vad tusan, jag släpper och ser vad som händer. Jag har morotsbitar i fickan och klickern med mig som alltid. Så jag kopplar loss henne och börjar gå - och hon följer efter! Vi tog en runda på ca 25min ut i skogen och hon var med mig precis som när jag har med henne ut med Madicken. Ibland sprang hon lite före, ibland lite efter. Hon brakade in i skogen och kom ut igen, men höll sig nära och gärna snett bakom mig. Samtidigt upptäckte jag att hon kom när jag ropade och så fort hon vände och började skritta/trava/galoppera till mig klickade jag för att visa att hon gjorde rätt. Åh, vad lycklig jag kände mig då!
De sista hundra metrarna hem är nerförsbackar och jag var bara tvungen att se om det funkade lika bra där - fast jag var övertygad om att hon skulle galoppera förbi mig och in på gårdsplanen. Kom en tredjedel innan hon stack iväg. Hojtade "Nangijala" och hon tvärstannade och tittade bakåt men rörde sig inte. Så jag ropade igen och hukade mig samtidigt och jag tror hjärtat nästan brast av stolthet när hon kommer travade tillbaka och sedan går snällt med mig hela vägen ner.
Dags att ta mig i kragen
Måste sätta igång med den första beställningen och efter det har jag ytterligare två som väntar. Suck. Min målarmotivation har sjunkit till noll känns det som. Normalt skulle det dröja ett bra tag tills jag började på en ny målning igen men denna gången måste jag antingen jag vill eller inte. Dock är det positivt eftersom jag faktiskt måste måla och därmed kommer utvecklas mycket snabbare.
Har lagt grunden för målningen, men tyvärr är den beställd som present så det är nog bäst att jag kanske inte visar den, även om jag har svårt att tro att tjejen skulle kunna se den här?
En kompis till Celina verkade sugen på att få sin hund avmålad, vad svarade jag på det när Celina berättade?
- Jag har aldrig målat en hund i hela mitt liv i photochop!
Hm... hur tänkte jag där? För visst har jag ju målat en hund innan och det var faktiskt bara tre år sedan :P
Har lagt grunden för målningen, men tyvärr är den beställd som present så det är nog bäst att jag kanske inte visar den, även om jag har svårt att tro att tjejen skulle kunna se den här?
En kompis till Celina verkade sugen på att få sin hund avmålad, vad svarade jag på det när Celina berättade?
- Jag har aldrig målat en hund i hela mitt liv i photochop!
Hm... hur tänkte jag där? För visst har jag ju målat en hund innan och det var faktiskt bara tre år sedan :P
Lycka och glädje
Först av allt: skaffa värmepåsar som reagerar med syre och avger värme, perfekt att stoppa i fötter och vantar när man ska vara ute iskalla dagar som den här! Dock tar syret slut så man måste lufta dem, men jag har klarat 7h utomhus utan att bli mer en en aning kall om fötterna :) Inga förfrusna, onda tår= glädje
Direkt efter pay and jumpen släppte jag av Celina hemma och körde till Nogelid där Moa och hennes mamma kom några minuter senare. En och en halv timme senare vinkade jag av dem med ett stort leende på läpparna.
Vi har en ryttare till Lukas! Visserligen ingen helfodervärd, men nog allt en medryttare om allt går som det ska. Moa vart förälskad i han även om han maskade lite på ridbanan.
Jag pratade mycket med mamman och hon sa att nästa steg var hyrning eftersom Moa hade så stort hästintresse, men att hon tyckte att det var lite för tidigt än med tanke på stalltjänsterna + att det kostar en del. Därför vore Lukas ett bra mellanting så att säga. Jag frågade hur ofta de hade tänkt rida och moa strålade och sa helgerna och flera vardagar. Då skrattade jag och sa att hon kanske borde kolla med sin mamma först. Jodå, någon vardag borde iallafall gå och det skulle ju bli lättare med ljusa kvällar i med att Moa ska rida med främst Celina men kanske även med mig. Fördelen med Moa är att hon har lektion samtidigt som Celina vilket innebär att hon kan få ha Lukas där om hon skulle vilja.
Vi ska höras av nu i veckan och bestämma ridgång, men jag har en stor känsla av att det nog blir en vardag Moa kommer härnäst. Hade jag varit hon hade jag inte orkat vänta till nästa helg haha.
Direkt efter pay and jumpen släppte jag av Celina hemma och körde till Nogelid där Moa och hennes mamma kom några minuter senare. En och en halv timme senare vinkade jag av dem med ett stort leende på läpparna.
Vi har en ryttare till Lukas! Visserligen ingen helfodervärd, men nog allt en medryttare om allt går som det ska. Moa vart förälskad i han även om han maskade lite på ridbanan.
Jag pratade mycket med mamman och hon sa att nästa steg var hyrning eftersom Moa hade så stort hästintresse, men att hon tyckte att det var lite för tidigt än med tanke på stalltjänsterna + att det kostar en del. Därför vore Lukas ett bra mellanting så att säga. Jag frågade hur ofta de hade tänkt rida och moa strålade och sa helgerna och flera vardagar. Då skrattade jag och sa att hon kanske borde kolla med sin mamma först. Jodå, någon vardag borde iallafall gå och det skulle ju bli lättare med ljusa kvällar i med att Moa ska rida med främst Celina men kanske även med mig. Fördelen med Moa är att hon har lektion samtidigt som Celina vilket innebär att hon kan få ha Lukas där om hon skulle vilja.
Vi ska höras av nu i veckan och bestämma ridgång, men jag har en stor känsla av att det nog blir en vardag Moa kommer härnäst. Hade jag varit hon hade jag inte orkat vänta till nästa helg haha.
Kaaaallt
Red ett halvtimmespass i ridhuset på Lady, egentligen skulle mama rida men hon ville inte när det inte var tomt i ridhuset haha. Lite träningsvärk hade Lady nog och jag tog det lugnt och bara lät henne röra på sig. Hon var riktigt mjuk efter igår och övergångarna var mycket bättre än vad de brukar. Gjorde lite öppna i båda varven och hon gick rätt stadigt på tygel nästan hela tiden, ibland bröt hon ur och farten var lite för hastig, men normalt kör hon upp huvudet och sticker.
Dressyrträning för Mollis
Var med på en 45min dresyrlektion för Mollis, det var inte igår det. Sist var en extremt varm sommardag när jag var hyrare på Amy om jag inte minns fel? Lady var väl som hon brukar och bröt sig ut formen med jämna mellanrum men andra stunder gick hon faktiskt riktigt fint. Fick råden att växla mellan gas och broms så att hon lyssnar på mig och inte börjar fokusera på annat, tänka sidvertes samt mycket halvhalter och fånga upp på yttertygeln. Ett välbehövligt pass verkligen, tänker rida nästa vecka också.
Häftig känsla
Efter att ha lagt ut Lukas-bilden på facebook har det plötsligt börjat droppa in beställningar till mig. Först var det en gammal ägare till en häst som stått i vårat stall, mammam ville överraska sin dotter. Sen kom Celinas ridlärare Linn och skulle ha en på Winnique. Linneas mamma ville att jag skulle måla av Linnea och brodern Henri fast jag sa att jag nästan aldrig målat av människor och att det då gick dåligt. Sen var det min moster som berättade att en arbetskamrat till henne sett mina bilder (hur?) och ville att jag skulle måla av hennes barn... och av någon anledning trodde hon att jag skulle ta typ 1000kr för det? Haha. Skulle jag tagit det hade aldrig någon velat köpa! Men wow, det är ändå en riktigt häftig känsla att folk tycker jag är så bra :)
Tömkörning
Kommit på ett perfekt ersättning för Celinas dressyrpass - tömkörning! Funkade superbra och eftersom han är så liten behöver jag bara gå med när han travar om jag genar innanför spåret. Lite knivigt att svänga men gick mycket lättare efterhand. Dock var gjorden för stor så om man red för länge på volt åkte den på sned så jag får sätta ett schabrak eller något under nästa gång.
Lady och Nangijala på tur i skogen
Nangijala fick följa med när jag skulle rida Lady i skogen idag och till min förvåning hängde hon med lika bra som när jag tagit ut henne med Madicken. Hon for runt som värsta virvelvinden och var så glad. Tog en galopp på hemvägen och hon for iväg och försvann, Lady gjorde piaff (är det det med höga, nästa stillastående rörelser?) i 100m innan vi kom ikapp haha.
Lukas, snowracer och Madicken
Körde Lukas en timme i skogen med snowracern. Dock var stigare mycket mer isiga och frusna än vad de var sist så jag fick hoppa av en del. Börjar bli skicklig på att styra och åka nu känner jag, sitter och bromsar med fötterna nerför backar och allt.
Celina hade en efterlängtad hopplektion med Maddis. Hon var pigg och blev sådär smågalen som hon blev med mig ibland: skulle bocka och började sedan stegra och härja innan hon blev som vanligt igen. Märks att hon behöve rkomma igång i hoppningen igen för hon gör ganska märkliga skutt rätt ofta och har svårt att taxera rätt.
Pratade med Moa och hennes mamma idag och bestämde provridning på söndag efter pay and jumpen. Spännande. Mamman verkade glad för att Moa får rida och Moa vågade faktiskt fråga om hon kunde få tävla han i en clearround, gärna redan på sportlovet. Självklart att hon får tävla, dock borde jag egentligen gå i skolan på clearrounden.
Celina hade en efterlängtad hopplektion med Maddis. Hon var pigg och blev sådär smågalen som hon blev med mig ibland: skulle bocka och började sedan stegra och härja innan hon blev som vanligt igen. Märks att hon behöve rkomma igång i hoppningen igen för hon gör ganska märkliga skutt rätt ofta och har svårt att taxera rätt.
Pratade med Moa och hennes mamma idag och bestämde provridning på söndag efter pay and jumpen. Spännande. Mamman verkade glad för att Moa får rida och Moa vågade faktiskt fråga om hon kunde få tävla han i en clearround, gärna redan på sportlovet. Självklart att hon får tävla, dock borde jag egentligen gå i skolan på clearrounden.
