Dantes tredje tävling i livet och den första utanför Olofström. Celina var orolig att han skulle bli så het och jobbig som han blev förra klubbtävlingen, men han hade för mycket nytt att kika på för att orka busa. Han tog det så coolt som jag trodde han skulle göra. Var pigg och glad och kikade nyfiket på allt utan att vara orolig. På framridningen såg han trevlig ut och Celina hojtade glatt att han kändes helt normal. Banan var enkel och inga läskiga färger på bommarna men det fanns många olika infångare som Dante nog aldrig hade sett. Banan var på 7 hinder och man fick välja om man ville hoppa hinder 8 som var en vattenmatta. Förutom att de kom lite tokigt på första hindret i en linje såg det vldigt bra ut. Dante tittade inte på något, inte ens på vattenmattan. I 80cm var han lite piggare så tempot var lite högre, men annars gick det bra. Så Dante fick en guldstjärna för dagens arbete. Jag tror verkligen inte att han kommer reagera särskilt ofta när de börjar tävla lokalt i vår. Celina hittade verkligen den perfekta ponnyn för henne.

 

Ja.... alltså vad ska man säga? Lukas var så lycklig när han lastades av och han fattade att det var tävling. Han riktigt lyste av glädje. Senast var i Råby för 1,5 år sedan med Moa och han älskade ju verkligen att tävla när Celina red honom, så att han ballade ur lite är väl typ... förståerligt. Han var pigg på framridningen och var nära att sticka ett par gånger men var annars duktig - vilket var illavarslande. Annars är han typ alltid seg innan han kommer in på banan. Någa, in på banan kom de, fick startignal och Lukas travar snabbt mot första hindret, något han bara gör när han är väldigt pigg. Hoppar första, gasar, hoppar andra och sedan sticker han. Och inte lite utan okontrollerad skenfart i ett varv. Sedan lugnar han sig, Maja styr på trean på nytt och han sticker igen. Tredje försöket sticker han med på varpå han springer runt och sedan svänger runt "staketet" (av bommar och hinderstöd) som separerar den anda ridhushalvan där framridningen är. Den är inte stängd så han svänger runt, Maja far på sned och trillar av inne på framridningen. Hon slår i huvudet lite, men är annars okey, fast såklart ledsen. 

 

Ibland vet jag inte vad jag ska göra av det lilla skrället. Han är så himla duktig och kan så mycket och så förstör han det såhär... i med att han inte fick mycket uträttad red jag och Maja ut i skogen när vi kom hem. Det blev en bra ridtur där Maja kunde behålla hyfsad kontroll och hon var själv jätteglad då hon kunde få upp hans huvud så att han inte stack. Det gjorde henne glad över dagen åtminstone.