För en månad sen fick jag ta ut Mariann igen för att fixa en låsning i vänster länd. I samband med att hon kändes konstig igen fick hon vila två dagar och blev då sparkad på hasen som svullnade upp och ett sår. När jag sen red igång henne blev jag väldigt nojjig och även om hon gjorde allt jag bad om slutade det med att jag bokade veterinärbesök.

 

Böjprov utan anmärkning. Inget konstigt vid longeringen (mer än att jag inser hur obehagligt jag tycker det är att longera=varför jag typ aldrig gör det längre). Hade grejer med så jag fick hoppa upp och rida en stund. Trodde hon skulle flippa mer än vad hon gjorde i hörnorna men hon var mest lite spänd efter några varv. Inget att anmärka där heller förutom att hon är stel i höger (som vi nästan jobbat bort innan låsningarna återkom). Han kände även igenom hela henne och tog bort några mindre låsningar på köpet. Björn gav mig sen valet att åka hem eller röntga hals och rygg. Jag valde att röntga. Ryggen var fin, halsen likaså men i nacken hittades en liten pålagring. Björn sa att jag inte borde fästa mig alltför mycket vid den pålagringen eftersom det finns en del hästar som har sånt men ändå fungerar utmärkt även i höga klasser. Men pålagringen är troligen orsaken till att hon är så stel i högersidan så jag måste helt enkelt jobba på att få henne liksidig. Trots att det kommer svida i plånboken när räkningen kommer är jag väldigt glad att jag valde att röntga för nu behöver jag inte gå och oroa mig. Nu vet jag att nacken finns men att det och låsningarna nog kan jobbas bort om jag får henne liksidig.