Mystur med Madicken

Jag chansade och packade ner en matsäck i sadelväskorna och gav mig av iallafall :) Och nej, inget regn blev det, dök istället upp lite sol ibland. Red till en äng som kändes som om den borde höra hemma i ett träsk, hovarna sjönk ner jättemycket när Madicken gick där, men vi hittade en någorlunda torr plätt där jag hoppade av och dukade upp min matsäck. Madicken fick gå lös och beta av det lilla gräs som fanns och verkade nöjd med det tills jag plockade upp mina tunnbrödsrullar. Oj, vad det var intressant det var, vad det ätbart? Jag gav henne en bit av brödet och nickade och kastade med huvudet en lång stund så jag hann ta några tuggor. Men efter det var hon efter mig som jag vet inte vad, kunde knappt äta något själv haha. Fick ge henne mer brödbitar så kunde hon rista på huvudet medan jag åt. Lite mer grät och sol hade gjort allt perfekt :) måste göra om det. Jag virade in kameran i en fleecetröja och stoppade ner den i ena sadelväskan, så därför kan jag bjuda på bilder från turen.

Ser ni hur brun Maddis är? I fällningsperioden blir hon plötsligt brun, fast om det beror på pälsen hon fäller eller om det är all smuts hon rullar in sig i när det kliar vet jag faktiskt inte :P





Söta flicka <3




Mmm...snabba och enkla "kanelbullar" :)


Bild tagen från hästryggen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0