Det där med att tränset brister när man precis ska sakta av från en galopp i skogen är lagom kul kan jag säga. Att plötsligt sitta och inse att man inte kan göra ett smack för att få hästen att stanna är lite obehagligt faktiskt. Otroligt nog fick jag inte panik utan började ptrooa och snabbt fundera på hur man ska stanna. Testade dra i lugg/man. Nope, ingen reaktion. Lutade mig fram och försökt få tag i huvudet och "svänga" det. Fungerade inte. Inser att jag kommer trilla av. Det är inte frågan OM utan NÄR. Skulle väl dessutom slå mig halvt fördärvad insåg jag. Dock svängde hästarna av innan mardrömssvängen så jag for i backen på ett relativt mjukt ställe. Hästarna sprang vidare och jag följde spåren. Tappade tillslut bort dem när vi nådde våra egna spår så genade och gick hem till stallet då de borde sprungit hem direkt. Det där med att springa hem direkt hade inte Lady och Nangijala i tanken kan jag säga. Hann få mamma och Celina till stallet och vandra omkring i 50min innan jag tillslut kom ikapp dem strax utanför gården. Det är faktiskt himla svårt att spåra i snö där det finns massa spår! Hästarna var glada och pigga medan jag knappt unde röra mig senare på kvällen. Nacken var sträckt och ryggen som en planka. Ett blåmärka på höger skinka var det minsta jag kände av. Därför var det lite skumt när jag vaknar dagen efter och bara kände av en lätt stelhet i överkroppen, men hade en stor, öm, svullen bula som hindrade mig. 

Lukas har testperiod med Maja sen december och han är riktigt jobbig. Just nu ska han göra allt tvärtemot vad Maja vill bara för att jävlas med henne.  Vill hon trava så ska han skritta. Vill.hon ut i skogen ska han upp på ridbanan. Jättejobbig är han och han tycker nog han är närapå kung för när jag longerar ska han dumma sig och försöka sticka iväg. Så igår hjälpte jag Maja. Hon fick en dressyrpisk i ytterhanden  och tillsägelsen att be han göra nåt en gång snällt, sen en gång bestämt och sedan var det spö. Jag hade med en och rappade till han samtidigt som maja i mef han knappt känner när hon använder det. Efter 10min travade han på friskt framåt och lyssnade på Majas hjälper.  Jag satte upp ett hinder och han seglade över allt nu närhan var väl framme. Sista språnget låg på 70 och de flög över lekande lätt!

Pga allt regnande i veckan har Nangijala inte gjort ett smack tisdag tillfredag. Idag regnade det på bra men jag skulle banne mig rida henne. Camilla hjälpte mig och gick bredvid när jag hadr hoppat upp.  Vi gick upp till hennes hus och tillbaka och trollet skrittade på i rask takt. Väl uppe vid huset ville hon beta på gräsmattan som hon alltid gör där annars. Så när jag smackae på och ber henne lämna den blev hon förbannad. Haha, så söt var hon!  Camilla blev lite orolig när hon bockade till varpå hon strök öronen bakåt och stegrade lätt två gånger. Själv flinade jag mest för hon bråkade ju inte för att få av mig utan för att hon ville äta gräs. Vi skrittade ner till stallet igen och så satt jag av. Det kommer bli roligt och relativt lätt att rida in henne samtidigt som jag många kommer kommer stöta mig med hennes humör haha. Min fina drömhäst. En svart Amy ;-)

 

Efter transportolyckan för ett år sen har vår trogna värmlandsvagn varit behov av en prnsionering till höhämtare. Jag har hållt utkik efter den perfekta efterträdaren sedan i höstas och å fick jag syn på den för en vecka sedan! Boggie, mjuk mellanvägg (för lady), lastvikt 800kg, 5år gammal och totalvikt 1500. Dröm transporten! Det stod vid ängelholm två timmar bort så det var ett tråkigt jobb att hämta den. Men det kändes säkrare då det var en firma som sålde transporter. 

 

JTyvärr hade två bakbommar blivit stulna nu under jul men vi hade sån tur att de kom igår en timme innan vi kom! Tyvärr upptäckte vi idag att det enbart gick att ha bommarna fram och tyvärr vpassade ena bakbommen (alltså gamla frambommen) inte. Så det måste fixas. Annars så älskar jag transporten trots att jag tömde sparkontot mer eller mindre. Stadigare, ljusareoch rymligare. Lady kunde åka smalt och hon vinglade inte alls!

 

Har inte tävlat dressyr på närmare ett år och har inte kunnat träna pga att lady drog av sig skon och riskerade hovböld (som tack och lov aldrig kom) så jag hade inga göga förväntningar.  Men lady var så fin, sååå himla fin. Sammarbetsvillig, mjuk och så stadig i traven. Galoppen är ju svag aå den gick rätt dåligt plus att vi fick fel galopp i ena varvet.  Trots det och lite fler småmissar fick vi 167p och 61.85%! Rekord för oss i LC:1. I LB:1 var hon trött och hungrig och inte helt stadig men vi fick ändå ihop 61.03%.

Internet här hemma dog på nyårsafton och de har problem att få igång det. Varför har jag sån otur med der hela tiden?!

 

Vad har hänt sen nyår då? Jo väldigt mycket!

 

Igår röntgades Nangijalas rygg och den var felfri! Omogen ländrygg som alla unghästars rygg, men inget av Maddans problem. Så min plan är nu följande för våren:

- inridning nu. Ca 10min, 1-2ggr i veckan tills snön kommer. Sedan 1-2 månaders vila beroende på hur många ridturer vi hann göra.

- ca mars: 10-15 min ridning ca 2ggri veckan i ungefär 6v. Sedan vila fram till sommaren.

 

Jag började redan idag faktiskt.  Celina ville inte hjälpa för hon skulle putsa så jag tänkte att jag skulle försöka själv. Hade hackamore för att kunna ge godis så först tränade jag stopp och styrning. Sedan hängde jag lite när hon stod still och sedan satte jag upp från staketet. Kom på när jag hoppat upp "hon vet ju inte vad framåtdrivande skänkel är, hur ska jag få henne att gå?". Sen kom jag på att jag alltid gör ett speciellt klickande med tungan när hon ska ajritta. Så jag gjorde det och lade till skänkeln. Red inte ens fem minuter men svängde lite och gjorde ett par halter och gav henne godis. Hon är så fruktansvärt snäll!