Nu är det enda som ska målas klart på hästen är svansen och antagligen finputsa manen en aning. Sedan kommer det svåra med vattenstänket, havet och vågorna.

 

 

Linnea ska flytta till Lund i helgen så mamma hade gett mig Lady fredag-söndag. Dock blir det inte mycket med det för när jag borstade henne upptäckte jag att hon var varmt och svullen ovanför vänster bakkota. Suck, hopplösa häst som jämt slår i sig. Hon var dunderpigg och stack glatt iväg i trav när jag longerade för att titta efter hälta. Kunde inte se något så gissningsvis har hon bara fått en svullnad efter en smäll.

 

Nangijala var inte intresserad av att gå på en promenad lös - hon stannade kvar på gräsmattan - så då var jag tråkigt och tränade lite tömkörning som fungerade rätt okey imellanåt. Dock tycker hon inte om att svänga åt det motsatta håll där jag går. Alltså när jag går snett bakom till vänster så vill hon inte riktigt svänga åt höger. Hade ett spö som jag försökte lära henne att man går framåt när man petar på rumpan, men hon glodde mest på mig och struntade fullkomligt i det. Haha, alltså jag får skylla mig själv för att jag gjort henne så orädd för spö.

 

 

Hovslagaren var hos oss i förmiddags och alla hästar förutom Lukas uppförde sig. Vet inte vad det är med den grabben för tillfället, hans energi är alldeles för mycket. Visserligen brukar han piggna till såhär när hösten närmare sig med svalare väder, men herregud det är ju bara augusti ännu! Nangijala var en pärla och hovslagaren kunde verka med hennes hov mellan benen som hon gör med de andra. Fick beröm för min snälla häst och orden att jag hade tränat flitigt - vilket jag gjort några enstaka gånger bara haha!

 

Gick/joggade rådjursrundan idag med Lukas och Nangijala lös. Lukas var jättetrött på trollungen tillslut för hon var så jobbig mot honom. Särskilt upp för de mördande rådjursbackarna där jag hade en shettis som galopperade och en åring som sprang bredvid och högg för att jaga på.

 

Hovslagaren var hos oss i förmiddags och alla hästar förutom Lukas uppförde sig. Vet inte vad det är med den grabben för tillfället, hans energi är alldeles för mycket. Visserligen brukar han piggna till såhär när hösten närmare sig med svalare väder, men herregud det är ju bara augusti ännu! Nangijala var en pärla och hovslagaren kunde verka med hennes hov mellan benen som hon gör med de andra. Fick beröm för min snälla häst och orden att jag hade tränat flitigt - vilket jag gjort några enstaka gånger bara haha!

 

Gick/joggade rådjursrundan idag med Lukas och Nangijala lös. Lukas var jättetrött på trollungen tillslut för hon var så jobbig mot honom. Särskilt upp för de mördande rådjursbackarna där jag hade en shettis som galopperade och en åring som sprang bredvid och högg för att jaga på.

 

Nangijala fick följa med i transporten idag. Hon har mognat en hel del i sommar märkte jag. Visst, hon gnäggade rätt mycket, men hon följer med dit jag går. Innan sommaren fick jag lirka och halvt dra med henne på nya vägar eftersom hon var uppstirrad, men idag bara gick hon och tittade nyfiket på allt. I början var hon dock en aning överpigg och taktade och höll på, men jag ruskade i grimskaftet några gånger så skärpte hon sig.

 

Madicken har ridits barbacka sedan i söndags och idag passade knappt sadelgjorden längre?! De fick slita och dra för det saknades 1dm på den. Det var precis så Celina lyckades spänna den tillslut. Det var en ny, men exakt lika stor som den gamla.

 

På förmiddagen red jag Lady till ekeryds förskolor där mamma jobbar, vilket var väldigt uppskattat av barnen! I Ladys powerwalk-takt tog det bara 45min.

 

Skulle gå Spökrundan med Nangijala - för första gången - men hann ca 30min hemifrån när regnet överraskar oss. Jag som tyckte det var varmt gick hemifrån i endast en tunn tröja och lämnade kvar jackan. Tog skydd under en enorm ek där jag blev fast i 40min medan Nangijala fick beta. Tillslut var jag trött på regnet som aldrig upphörde och Nangijala arg på att vi inte gick så jag gav upp och traskade hem. Härligt blött var det! Men Nangijala var så duktig idag, om än lite väl pigg när vi vände hemåt så jag fick säga till på skarpen och ruska till flera gånger i grimskaftet för att hon skulle lyssna. Tränade på att hon skulle börja trava vid ordet "traaavaa" och hon fixade det fint, fast hon tyckte jag sprang söligt och skulle efter en stund nafsa mig för att få mig att öka farten.

 

Idag skippade jag att försöka lirka och övertala henne snällt med risk att hon skulle sura till och bli värre. Har fått order om att banka till med ytterskänkeln när hon bryter sig ut och kör upp nosen och springer. Till det har jag även lagt in stopp när hon vägrar lyssna på mina miljoner halvhalter och bara rusar på. Det tog tid men i slutet av lektionen lyssnade hon bättre och var överraskande fin i galoppen, gick stadigt på tygeln om än något för snabbt. I vänstervarvet hade vi bråkat om att hon inte skulle rusa så de var skönt att det gick bra innan vi travade av.

 

När jag köpte Amy hade jag skaffat mig den dumma ovanan att sitta för mycket åt höger i sadeln. Har den senaste tiden känt att jag börjat göra det igen men inte kunnat komma på åt vilket håll det var, har aldrig kunnat känna om jag sitter extra på ett sittben eller inte. Förnuftet sa att jag lutade åt höger men hjärnan protesterade och menade att jag ju måste hamnat åt vänster som sist. Men nej, det var tydligen höger fick jag veta.

 

 

Inatt hade Maddan sovit ordentligt för hon var vaken och iakttog nyfiket det som fanns runt omkring henne. Det gick bättre än på Laxacupen, men hon var ändå fånigt rädd för vissa saker.

 

LC -förklass

Gick segt men hoppar de första tre hindrena snällt. Sedan kommer ett sparkbankshinder, ett räcke till skillnad från oxern förra helgen. Maddan glor på det trots att hon redan fått kika på det och vägrar hoppa det även efter 4 försök.

 

LC - lagklass

Maddan kände för att åka hem på framridningen och började försöka skrämma Celina i galoppen på framridningen. Kickade och hoppade med bakdelen men skärpte sig och gick fram när Celina blev arg och var faktiskt väldigt fin plötsligt! Sa åt Celina att hon skulle bli arg och rida så bestämt på banan med och det behövdes för när det var deras tur bestämde sig madamen för att hon var rädd för ett hörn och absolut inte tänkte gå förbi. Celina bankade på och smällde till henne med spöet och tillslut gav hon sig och kom iväg i en ovanligt snabb galopp. På tvåan fick de ett stopp eftersom Celina glömde svänga. Trean var ett gulsvart plank med mekonomentext på. Det glodde hon på men hoppade på andra försöktet. Trean gick bra men sen kom hindret vid hörnan hon var "rädd" för och där tog det stopp. Tror inte hon egentligen var rädd utan hon hade bara bestämt sig att hon skulle vara rädd i hörnet och när Celina tvingade förbi henne i början så gav hon sig på att bli "rädd" för hindret. Tramsmaja.

 

Ordnade gratis ponnyridning och korvgrillning på Maxi idag tillsammans med Emelie P, Ana, Amanda, Emelie H och Jessica. Kan inte påstå att jag grillat särskilt mycket i mitt liv så jag skrattade gott åt det Emelie P berättade att hennes mamma hade sagt:

"Vem är det som ska grilla?" frågade hennes mamma

"Carro"

"Ska ni inte ha någon vuxen med er?"

"Carro är ju vuxen"

"Men kan hon verkligen grilla?!"

 

Haha, nä Carro kan inte grilla ;) Det tog en timme innan vi lyckats få någorlunda fyr på briketterna. Det brann bara en stund innan allt slockande och lämpligt nog gick korken sönder på tändvätskan så vi fick köpa en ny. Men sedan gick det bra och många barn red.

... så kan det gå så här! Försökte gå utan sula men allt lossnade. Gick i bara strumpan i en halv kilometer innan jag tog väck den och vek av för att gå tillbaka i skogen bakom Nogelid. Hade gärna fortsatt asfaltvägen men även om fåren var mindre läskiga idag så skulle det vara kört för min högerfot om de stod vid staketet. Väl i skogen släppte jag trollis lös för att minska chansen att bli trampad och gick sakta hemåt.

 

 

Hittade en vagn jag till 99% säkerhet tänker köpa. Vagnen kostar drygt 6000kr men då ingår ingen förutom själva vagnen. Av ren nyfikenhet klickade jag mig in på "stora startpaketet" och såg att för 8500kr får man vagn, stänkskärmar, piskhållare, gummiematta mot stänk, sele, huvudlag, baksele, tömmar och draglinor. Något som enligt mitt snabba räknande borde kosta drygt 10 000kr sammanlagt. Dessutom kan man köpa en picnikväska att sätta under sätet och till "min" rockardmodell kan man dessutom köpa till medar som man kan byta ut hjulen mot på vintern! Jag ska ha vagnen, men börjat nu bli osäker på om jag inte ska köpa starpaketet för jag skulle gärna vilja ha stänkskärmar, piskhållare, gummiematta mot stänk och baksele. Tillsammans med de sakerna bli priset ungefär detsamma som om jag köpt sakerna separat fast då utan selen och dess delar. Nackdelen är ju att jag faktiskt redan har en sele från börjes och tömmar i överflöd haha

 

Bildlänk http://adelssons.jetshop.se/oxer-p-103-c-152.aspx

Har tillkommit en del saker i bakgrunden, kändes lite trist med endast vatten så nu finns en klippa, något slags träd och så en land/bergskedja i bakgrunden till vänster. Måste säga att jag älskar den klara, blå färgen på vattnet tillsammans med skimmeln! Om jag får till den här som jag vill kommer det nog bli en ny favoritbild :)

 

 

Jag orkade inte ta fram vagnen och köra Lukas, inte heller longera, tömköra eller något annat så jag gick/joggade spökrundan med honom vilket tog 1h. Sprang halva tiden i en hel del uppförsbackar men kondisen har ökat så snabbt att jag faktiskt orkade det, dock känner jag mig lite mör nu.

 

Innan dess tog jag Nangijala ut på promenad med tanken att gå till en kohage och kika på kor som hon aldrig sett innan. Vi kom 500m hemifrån när hon fick syn på en liten flock med får. Vi har gått förbi där innan och fåren har funnits där med, men hon måste trott att de var stenar för hon tittade aldrig då på dem? Idag blåste hon upp sig och var riktigt rädd, försökte vända och springa hem och taktade omkring. Efter några minuter lunkade fåren iväg in i hagen och hon lugnade sig så pass att vi kunde gå vidare. Dock taktade hon bredvid mig större delen av vägen hem så jag struntade i korna.

 

Jag bestämde mig för att prova att måla en bild av en hel häst vilket jag aldrig gjort innan. Visste först inte vad jag skulle måla, men kom sedan på hur jag jämt målade hästar som galopperade genom vatten så tillslut bestämde jag mig för det! Vattnet, himlen och vattenstänket kommer att bli en stor utmaning för mig, men det aka bli intressant att se om jag klarat av det.

 

 

 

Medan Celina hade hopplektion red jag metallrundan. Hade tänkt rida själv men Maja skulle ändå rida Cookie så hon hängde på vilket var roligt! Idag tyckte Aztor att ljung var lite läskigt och skyltar men han var pigg och glad. Var 5min från stallet när regnet kom så vi klarade oss precis.

Jag har på senaste tiden börjat ana att min 4 år gamla wacoom bamboo-platta och gratisversionen adobe photochop elements 3.0 inte ger de bästa förutsättningarna för mitt målande. Detta bekräftades av en min moster känner som jobbar med IT och tog med sig en av bilderna till jobbet (som jag dragit ut som ett vanligt foto). Han skrev idag att kommentarerna varit nåt i stil med: "för böveln, en Wacom Bamboo är ju en enkel ritplatta med dålig upplösning, hur kan hon använda en sådan och skapa dessa fantastiska bilder?". Och gratisversionen fick samma kritik tror jag. Denna mannen har varit så ofattbart snäll att han till och med tagit kontakt med en tjej på jobbet som har hand om en konstutställning (på jobbet?! vem har sånt?), så kanske att jag faktiskt skulle kunna få ställa ut mina bilder! Nåja, vi får väl se vad som händer :)

Nangijala fick ta sin första ensamåktur till ridskolan där vi mötte upp Emmie och Chip då vi skulle gå och prova att bada med våra filurer. Ingen av dem har sett vatten innan så vi var nyfikna på hur de skulle reagera. Båda hästarna hajade till inför det blåglittrande vattnet men det dröjde inte länge förrän Chip började leka med vattnet. Nangijala gick nätt och jämnt med på att doppa framhovarna, men vägrade göra mer. Hon var inte rädd men gillade inte alls att bli blöt och flydde så fort Chip började plaska. Nej, någon badhäst kommer hon nog aldrig bli! Men hon uppskattade promenaden och verkade tycka om Chip. Faktiskt lite väl mycket för när vi skulle hem var hon inte intresserad av att gå på transporten. Hon gav upp efter några minuter men var så arg och förolämpad över att jag tvingade med mig henne hem att hon vägrade äta äpplet jag erbjöd henne som belöning. Hemma tjurade hon fortfarande och vägrade äta äpplet - favoritgodiset! - och visade tydligt att hon var arg på sin matte haha.

 

Första gången jag lastade och körde henne själv, hade inte tänkt på hur jag tänkt göra det men löste det så att jag ledde in henne, knäppte fast och sedan stängde. Gjorde tvärtom vid avlastning så det är tur hon backar ut snällt och hyfsat rakt!

De där 10kg havren som Lady verkar fått i sig gjorde henne pigg även idag. Vete tusan var energin kommer men jag har aldrig varit med om att hon stutsat på stället i galoppen i sin iver att hoppa ett hinder! Hon drog och jag fick ryta till och dra tillbaka för att hon skulle skärpa sig någorlunda och tillslut var hon faktiskt rätt fin. Men det blev ändå hopp utan stigbyglar hållandes i tygeländen på en hindersträcka.

 

Men det som ändå gjorde passet väldigt bra var att jag upptäckte att jag kunde tänka på flera saker samtidigt. Vanligtvis måste jag koncentrera mig på ett hinder i taget och det är först när jag landat som jag börjar tänka på vart jag ska sedan. Lägger man då till att försöka bromsa Lady hinner mitt huvud inte med något annat. Men idag kunde jag, trots att Lady drog så mycket, tänka innan jag hoppade hindret vart jag skulle och förbereda Lady så att vi kom i rätt galopp och fick en bättre väg. Hoppas nu detta håller i sig! I den vanliga ridningen har jag precis hittat kroppskontrollen igen som försvunnit under sommarens få ridturer.

 

Gammal bild

 

Mulen, öronen och sedan allt taglet kvar. Har fastnat så för bakgrunden att jag minsann tänker behålla den!

Vi - mest mamma - har jobbat på att utöka vår hindersamling i sommar. Jag och Celina har mest koncentrerat oss på att slipa bommar och måla dem medan mamma byggs hinderstöden. Våra gamla hinderstöd kan som mest ge 1m höga hinder och byggdes speciellt för Lukas. De nya öäser ut som klubbens tävlingshinderstöd fast miniatyrer och har höjd upp till 1.20. På de gamla hade vi några metallgrejor som vi köpte billigt, dock var dessa slut så mamma hittade på nytt stöd som består av sittunderlägg och skruvar - mycket snyggt - och dessutom ligger vissa av hindren på 55-65-75 osv istället för bara 50-60-70 osv.

 

 (

Bakom bommarna ligger en vitbrun grind mamma har byggt.

Ronja, Madickens storasyster tävlade idag och vi pratade en del med familjen. Tidigt i våras (tror jag?) så pratade vi om syskonen och deras mamma och familjen Andersen beslöt att de skulle åka och undersöka om Majsan levde ännu då de bodde nära. Nu när vi träffades fick vi glada nyheter: Majsan levde fortfarande! Hon är ett brunt 25-årigt sto med gråa strån i pälsen och lite dåliga knän, men annars pigg och kry. Dessutom berättade de att Madicken och Ronja har två bröder, en skimmel som bara har samma mamma och som heter Mio och en helbror vid namn Lukas. Mio har tydligen stått i Karlshamn men står nu troligtvis i Tingsryd, vart Lukas är vet ingen riktigt. Fyra vanliga hästnamn, alla från Astrid Lindgrens böcker, det känns faktiskt roligt att jag fullföljde namntraditionen.

 

Det hade varit hemskt kul att träffa Majsan och jag hoppas att vi skulle kunna göra ett besök ho s henne i höst när vi ändå ska på sista omgången i allsvenskan i Karlskrona.

 

Var på lokal hopptävling i Mörrum idag, på gräs vilket var lite av en chansning. Det vi lärde oss idag var att Madicken inte är rädd att hoppa på gräs, men om hon är rädd för bruna hinder (med/utan gräs) är svårt att säga ännu. Vet inte vad damen sysslat med inatt, men hon var så lugn och snäll att det kändes som om hon dött i transporten?Maddan som sparkar och dänger när hon vill ut, som drar iväg när man leder henne och so står och bockar och stegrar när hon strax får startsignal... hon stod och sov och var svår att väcka i ridningen, kanske att hon sovit dåligt?

 

LD: Seg, men hoppade de första två hindrena fint. Trean var ett guldorangefärgad oxer och hon glodde på det och tvärbromsade. De fick tre stopp men kom sedan över på fjärde försöket.

 

LC: Piggare och verkade mera framåt. Trodde hon skulle stanna på första hindret som var en oxer med "hus"-formade infångare. Men detn hoppade hon fint, liksom tvåan som var tvåa i klassen före också. Trean var ett svartvitt räcke som många hästar stannat på men även det hoppade hon. Sedan kom en svart-brun-randig oxer med kyrkhultssparbanksinfångare och där stannade hon förskräckt och kom aldrig över.

 

Tyckte ändå att det var godtagbart med tanke på hur det gick sist. Jag tror det skulle gått bättre med tävling inomhus där det finns mindre att titta på och att hon saknar rutin för tävlingarna. Antagligen lossnar det snart och hon blir det trygga Maddan som hoppar allt utan att blinka.

 

Maddis var jättesöt i äppelgrönt schabrak och pannband

Var på lokal hopptävling i Mörrum idag, på gräs vilket var lite av en chansning. Det vi lärde oss idag var att Madicken inte är rädd att hoppa på gräs, men om hon är rädd för bruna hinder (med/utan gräs) är svårt att säga ännu. Vet inte vad damen sysslat med inatt, men hon var så lugn och snäll att det kändes som om hon dött i transporten?Maddan som sparkar och dänger när hon vill ut, som drar iväg när man leder henne och so står och bockar och stegrar när hon strax får startsignal... hon stod och sov och var svår att väcka i ridningen, kanske att hon sovit dåligt?

 

LD: Seg, men hoppade de första två hindrena fint. Trean var ett guldorangefärgad oxer och hon glodde på det och tvärbromsade. De fick tre stopp men kom sedan över på fjärde försöket.

 

LC: Piggare och verkade mera framåt. Trodde hon skulle stanna på första hindret som var en oxer med "hus"-formade infångare. Men detn hoppade hon fint, liksom tvåan som var tvåa i klassen före också. Trean var ett svartvitt räcke som många hästar stannat på men även det hoppade hon. Sedan kom en svart-brun-randig oxer med kyrkhultssparbanksinfångare och där stannade hon förskräckt och kom aldrig över.

 

Tyckte ändå att det var godtagbart med tanke på hur det gick sist. Jag tror det skulle gått bättre med tävling inomhus där det finns mindre att titta på och att hon saknar rutin för tävlingarna. Antagligen lossnar det snart och hon blir det trygga Maddan som hoppar allt utan att blinka.

 

Maddis var jättesöt i äppelgrönt schabrak och pannband

Red en galet pigg Lady med Nangijala lös i hälarna. Lady taktade och vibbrerade av energi och Nangijala var inte mycket bättre. Både uppskattade att få sträcka ut i galopp!

 

Lukas fick en 35min joggingtur med mig + klättring upp och nerför skidbacken. Orkade springa större delen av rundan så jag är riktigt stolt över mig själv haha.

 

 

Med Lukas blev det också tömkörning, fast på ridbanan. Hade lagt upp cavaletti och ett litet hinder på en volt så han fick jobba på. I galoppen fick han vara på en stor volt och då måste jag ändå springa med han, men efter alla promenadjoggingturer blir jag knappt andfåff! Det är riktigt roligt att tömköra honom för han har blivit riktigt lyhörd. Att hålla igång i galopp är fortfarande jobbigt liksom att göra halt, men det har blivit bättre. Övergångar och tygeltag lyssnar han jättebra på och mamma som tittade på sa att det inte såg ut som om jag tog alls i tömmarna (hon kan ingenting om det heller haha)

 

Celina ville inte rida grusvägen hem så därför blev det en 30min tur i skidbacken. Celina red barbacka först på Maddan och sedan kom jag efter med Nangijala. Måste berömma min duktiga åring som accepterade väldigt snabbt att matte tänker hålla sig bakom idag. Jag höll mig i höjd med bakdelen/buken mesta tiden men kunde även gå bakom henne. Dock var tömkörningen ju inte helt problemfri. I början bråkade vi mycket om att Nangijala inte får äta medan vi går. Jag drog upp huvudet och sa nej hur många gånger som helst innan hon insåg att den regeln fortfarande gäller trots att jag inte går vid huvudet. Efter halva rundan märkte jag att Nangijala började bli trött i huvudet, hon stannade och tittade med huvudet bakåtvänt på mig och ville inte riktigt gå, så då gick jag fram till huvudet och gick vanligt. Det var skönt tyckte hon och gick så snällt bredvid/bakom mig. En sista kort sträcka innan vi var hemma tömkörde jag igen och slutade när det gick som bäst.

 

Idag kändes det som om Trollis blivit trött psykiskt vilket inte händer så ofta. Hon kändes trött och avslappnad när jag släppte henne i hagen ikväll. Enligt min planering var det tänkt att Nangijala skulle vila från tömkörning nu ett par månader innan vi startar igång på riktigt. Känner mig dock lite fundersam på om jag inte ska fortsätta så smått ändå ett tag...har inte bestämt mig än. Hur som helst ska hon få smälta allt i en vecka innan vi isåfall gör om det. Jag kan inte alltid få hjälp av en draghäst så ska vi fortsätta eller inte beror till stor del på om hon är mogen och vågar gå först.

 

Celina går inte att göras nöjd. Hennes första kommentar när jag visade henne denna var "Det där ser inte alls ut som Madicken, hon har mycket längre lugg". Suck, nä det har hon inte, ett par milimeter kanske då jag inte målat ut hela än. Tog en gammal bakgrund och satte in tillfälligt så blev bilden lite extra rolig att måla.

 

Letade igenom hagen ytterligare en gång imorse och fann tillsltu flughuvan härligt intrasslad i ett taggsnår. Det är tur att jag sätter den så löst att hon kan dra av den rätt lätt om det behövs. Annars hade hon antingen suttit kvar i busken eller skadat sig rejält gissar jag på.

 

Planen för ikväll är att tömköra Nangijala igen, fast denna gång ut i skogen med Madicken och Celina före som drgahjälp. Hon fattar principen med styr och broms men har inte motivation till att träna mer i paddocken så därför lämnar vi den nu och fortsätter ut i skogen.

Målat klart alla vita väggar mellan 11-14. Cyklade hem och kom tillbaka 2 h senare med Celina och bilen. Under denna tid har Nangijala slarvat bort sin flughuva. Enkelt, tänker jag. De hade inte rört sig från nedre delen av hagen där de håller till de varma dagarna, så här finns den. Efter att ha finkammat området mer än 5ggr, letat i buskar, bland ormdbunkar, snår och tittat runt alla träd och platta områden där de brukar rulla sig hade jag inte hittat en dugg förutom bajshögar. Finkammat resten av hagen utan resultat och till och med tittat i badkaret och utanför staketet. Hade en tunn i reserv men den fyllde hon snabbt med kardborrar suck. Får leta igenom i morgon.

 

Aztor vart inte alltför glad när han lastades ur och gick sakta, sakta när jag hoppat upp. Dressyr, tänkte han, så gissa om öronen åkte fram när vi svängde ut i skogen istället. Hade blivit varnad att han är lite feg och blir rädd för saker när han går ensam, men på den sträcka han hann tycka två saker var läskiga hade Lady reagerar för 10-15st. Aztor var misstänksam mot stockhögar och bruna ormbunkssnår (?) men väldigt pigg och glad. Roligt att rida, men jag blev rätt trött av skogsturen, hm.... tappat all ridkondis sen Amy? Jojomän...

 

Innan kl.15.00 ska jag ha hunnit motionera Lukas, göra något med Nangijala samt målat klart minst två boxar. Sedan blir det snabbtvända hem för att äta och sedan köra Celina och Maddis på ridlektion. Medan de rider ska jag rida herr Aztor i skogen. Hade först tänkt ta med Nangijala, men ska istället ta henne själv någon dag då hon slipper en stirrig Madicken samt kan träna på att åka transport själv.

 

 

Började med 1h tur med Lukas och trollet. Jag joggade så mycket jag kunde och Nangijala galopperade glatt omkring. Dock är hon inte väl uppfostrad av sin mamma tycker jag, för när hon ska springa förbi stryker hon sig längs med Lukas eller till och med dunsar in i honom hårt!

 

På 2h hann jag måla Nangijalas box, området runt vattenkranen samt lite av Lukas box och med tanke på att jag endast målade lite mer än halva trollets box så var det ju ingenting! Väldigt roligt dock.

Idag drog ridlektionerna igång igen, lite tråkigt då det betyder att lovet snart är slut, men ska faktiskt ändå bli skönt när allt kör igång igen! Har ett stort projekt att göra denna veckan för stallet ska målas, både väggar och boxdörrar/väggar vilket nog kommer ta tid då Celina inte alls är intresserad av att måla med mig...

 

Myste med Trollungen i förmiddags: tog väck alla flugägg och gick och betade länge på vägen hemåt vilket även gav mycket trafikträning. Men trollis bryr sig inte, eller jo, hon hoppade till när det kom en traktor med skramlande last förbi.

 

Lady var på höstens första dressyrlektion. Supersnäll att lasta som alltid och var fin i framridningen innan hon ökade tempot rejält och drog utan att lyssna på mina halvhalter. Karoline sa åt mig att stanna henne när hon drar så det gjorde jag ett flertal gånger. Inte för att hon lyssnade bättre på halvhalterna men det blev snabbt tvärstopp när jag skulle stanna henne. Nåja, med Karoline får vi nog bättre ordning på dressyren i höst!

Jag är en virrpanna och blandar ihop saker rätt ofta så jag var en smula orolig om jag verkligen skulle rida halv 8 eller inte. När jag sedan ser Geischa, Torn och en privatryttare med storhäst vid parkeringen får jag panik och tänker att jag är en timme försenad för jag ska ju rida med ponnyer! Men nej, Alva kom och berättade för mig att gruppen före var de som är i Moas grupp.

 

Kattungarna far runt som galningar på logen, klättrar på rockarden så att vi fått paketera in den i tre filtar och en longergjort, snor kring fötterna, in i sadelkammaren, klättrar under bilar och släp samt klättrar upp på transportens hjul under stänkskyddet. Fullkomligt livsfarligt.

 

Hedvig som ska behållas som stallkatt

 

Elin skulle rida Lukas och det var bestämt hoppning på ridbanan. I förmiddags fick jag sms och frågan om jag ville rida Aztor vilket jag glatt sa ja till. Emelie red Baileys och Celina Maddan och vi invigde våra nya urfina vita hinderstöd som mamma snickrat ihop. 1,5m höga till skillnad från de gamla som endast mäter 1m och ser ut som en miniatyrversion av klubbens tävlingsstöd. Elin må vara lite för lång för Lukas, men det ser så fint ut när de hoppade runt banan! Baileys och Aztor fick hoppa vår vattenmattemur (utklippt från vår gamla pool, blå ena sidan, kakelmönster andra) och de tyckte det var väldigt konstigt, särskilt Aztor som inte var pigg på att hoppa det när det var mer än en halvmeter högt. Trots värmen och miljoner småflugor var Aztor väldigt pigg, och ändå hade han ridits en gång sedan en sommarvila på ett par-tre veckor! Jag gillar han även om han har samma hoppstil som Amy och viker frambenen snett under sig i hoppet haha.

 

Styrelsemöte på kvällen och precis som jag gissade så måste jag tyvärr börja jobba i sekreteriatet på hopptävlingar nu när vi förlorat 3pers där som flyttat. Jag misstänkte att det var tvungen att bli så, så jag var förberedd. Men jag tycker det är så kul att stå på banan så jag tänker stå där också även om det inte kan bli lika mycket som förr antar jag.

Steg upp tidigt imorse eftersom jag upptäckte att jag fått sms från Linneas mamma sent på kvällen där hon skrev att Linnea skulle inviga sin nya ridhjälm imorgon (idag). Hjälp, tänkte jag, jag har totalt glömt att hon skulle rida klockan 10 idag! Så jag släpar mig upp vid 9, drar till stallet och plockar in Lukas. Det är när jag börjar placera ut koner på ridbanan och konstaterar att Linnea är 10min sen som det slår mig: vi hade bytt från den vanliga tiden till klockan 16.00. Ah, så dum jag kände mig, jag hade ju kunnat sova! Jaha, vad ska jag då hitta på tänkte jag, jag tänker inte gå hem direkt. Slutade med att jag släpade med mig Lukas ut på en timslång promenad/joggingtur på rundan surkärringen där det legat ett träd över stigen ett halvår. Jag och Lukas lyckades klura ut hur man tog sig runt trädet så nu kan man rida där igen hoppas jag.

 

Hade tänkt trickträna med Trollis men upptäckte att jag troligtvis har tappar min röda klicker någonstans i hagen i torsdags när jag gick med lien...

 

 

 

 

Var i stallet halv 12, mockade halva stallhagen innan Emmie kom och gjorde mig sällskap då hon hade tråkigt. Visade henne hur duktig Nangijala är på att buga, tränade lite på tömkörning och skulle visat att hon går dit jag pekar - men idag struntade hon fullständigt i att gå när jag gjorde det haha. Senare på kvällen fattade jag att hon hade en trotsdag då hon var en aning jobbig både mot människor och de andra hästarna. Vi tömkörde Lukas en stund i värmen också och tillbringade en bra stund med kattungarna.

 

När hon åkte ägnande jag ett bra tag åt att först mocka en del av sommarhagen innan jag blev så trött på alla ormbunkar och nässlor att jag hämtade lien. Inte så smart kanske då jag har en tendens att skada mig på vassa saker + att jag inte hade en aning hur man skulle använda den. Gick lös på ett nässelsnår men det mesta stod kvar efter min framfart först haha. Fick in tekniken ibland och lyckades få ner både nässlor, ormbunkar och johannisört innan jag tröttnade och stack hem.

 

Var där på kvällen igen och red Lommaklint med mamma. Nangijala följde med men började med att trotsigt sticka in i stallet och käka kraft när vi skulle ut i skogen. Mamma var rätt trött på henne då hon bara hindrade Lady från att gå titt som tätt. Mysig runda på en Madicken som ändrats otroligt mycket sedan jag red henne sist i skogen, galoppen är helt annorlunda.

 

Avslutade med att ge mig själv och Lukas ett konditionspass: Hann fick galoppera runt i paddocken där jag sprang jämsides och höll i gång honom. Inget roligt tycker ingen av oss så nästa gång tar jag banne mig en joggingtur istället!

 

Emmie tog lite bilder. Har aldrig sett henne buga på bild så jag skrattade åt denna. Dock så var detta en fuskbugning, normalt lägger hon ner till framknäet.

Svart träns - brunt träns?

 

Svart

- Har bara svarta pannband då de andra har svart

- Finns bara en nyans av svart, lätt att köpa träns samt sadel

- Är osäker på om Nangijala tänker vara mörkt chokladbrun eller faktiskt bli svart, vill att tränset ska synas helst.

- Har alltid haft svart, älskar dock svart läder

 

Brunt

- Trollet är fin i sin mörkbruna lädergrimma

- Synd mer än vad ett svart träns gör tror jag

- Har aldrig haft svart

- Jobbigt att behöva hitta rätt nyans av brunt  till andra träns/sadel

- Ingen annan har brun, alltså blir pannbanden svarta om de ska användas

- Synd mer när det slits på något ställe

 

Var i stallet 9 och körde Lukas på en 2h tur, han var rätt trött sista biten hem. Släppte trollungen på ridbanan och tränade på att hon skulle gå dit jag pekade, samt "stanna" som hon tycker är absolut dötrist. Hon är inte mogen för att göra det ännu på riktigt så vi tränar bara på att hon ska stanna mer ca 5-10s när jag tar ett kliv bakåt och håller upp handen framför mig. Som alltid skulle Nangijala rulla sig paddockens sand och jag klickade när hon böjde framdelen (hade varit jättehäftigt om man kunde lärt henne ligg!) och hon blev helt paff och stannade upp när frambenen var på marken.

 

På kvällen hoppade jag och Celina Lady och Madicken. Mamma kom hem idag så nu är Lady-veckan över men imorgon åker Celina bort så nu är det dags att ta Maddis. Hoppningen gick rätt bra, hon kör sina jättehopp och tar mig ur balans vid landningen men en del beror nog på att jag inte hoppat mycket i sommar. Celina bestämde hur jag skulle rida vilket resulterade i en bana på 0.9-1m hinder. Och jag hoppade allt utan att blinka haha! Men hindren ser så pluttiga ut med våra hinderstöd så jag blir inte rädd :D

 

Madicken gick jättebra, hon har verkligen fått upp sin galoppkondis den senaste tiden och flyter inte längre ut i svängar.

Hängde med Emmie till Chip och fick en gratis dusch av molnen som överraskade åt med ett ordentligt skyfall. Blev avsläppt i stallet med tanken att rida Lady/Lukas men fick börja med att ta skydd på logen undan ännu ett härligt skyfall. Plockade ut Nangijala och körde lite träning med klickersen på ridbanan. Har kommit på en ide om att kunna skicka iväg henne dit jag pekar och var förberedd att dra lite i grimskaftet och peta med ett spö för att få henne att gå fram. Därför blev jag mycket häpen när jag pekar och Nangijala går. Visst, hon gick inte alltid just dit jag pekade, men hon gick faktiskt. Wow, jag har absolut ingen aning om hur hon fattade!

 

Utöver pektränandet provade vi på bugandet igen som vi inte gjort på flera månader vilket satt direkt. Lagom tills vi var klara kom regnmolnen igen så det slutade med att jag släppte trollet i hagen och gick hem. Alla hästarna fick vila idag.

 

Jag trodde att Nangijala skulle vara trött och ganska nöjd efter gårdagens tur i skogen, men hon hann inte mer än att se mig för att gnägga och ställa sig att vänta vid grinden - båda gångerna jag var i stallet idag. Red 1h dressyr på Lady på förmiddagen och Nangijala hängde vid staketet närmast paddocken hela tiden. Celina kallar henne för skitunge och tycker hon är jobbig och påstår att hon inte gillar Nangijala. Celina stönar faktiskt när jag ber henne hålla trollungen en kort stund eftersom Nangijala vägrar stå still, knuffas och är allmänt jobbig mot henne. Inte hjälper det väl att Nangijala tuggat på Maddans grimskaft och biter/slickar/dreglar ner/knuffar omkull Celinas ryktlåda när den står vid staketet eller ska smita från hagen när Celina ska ta Madicken.

 

Nangijala= blivande arbetsnarkoman? Jag vet inte var all denna energi har kommit ifrån, men det är ju roligt att hon gillar att göra saker med sin matte. Men jag får dåligt samvete när hon står och hänger vid grinden och tittar på mig trots att hon bara är 1,5år och borde få gå och lulla i hagen flera dagar i veckan. Men om det inte passar damen så... ja isåfall finns det väl inget annat att göra än att aktivera henne mera?

 

Jag trodde att Nangijala skulle vara trött och ganska nöjd efter gårdagens tur i skogen, men hon hann inte mer än att se mig för att gnägga och ställa sig att vänta vid grinden - båda gångerna jag var i stallet idag. Red 1h dressyr på Lady på förmiddagen och Nangijala hängde vid staketet närmast paddocken hela tiden. Celina kallar henne för skitunge och tycker hon är jobbig och påstår att hon inte gillar Nangijala. Celina stönar faktiskt när jag ber henne hålla trollungen en kort stund eftersom Nangijala vägrar stå still, knuffas och är allmänt jobbig mot henne. Inte hjälper det väl att Nangijala tuggat på Maddans grimskaft och biter/slickar/dreglar ner/knuffar omkull Celinas ryktlåda när den står vid staketet eller ska smita från hagen när Celina ska ta Madicken.

 

Nangijala= blivande arbetsnarkoman? Jag vet inte var all denna energi har kommit ifrån, men det är ju roligt att hon gillar att göra saker med sin matte. Men jag får dåligt samvete när hon står och hänger vid grinden och tittar på mig trots att hon bara är 1,5år och borde få gå och lulla i hagen flera dagar i veckan. Men om det inte passar damen så... ja isåfall finns det väl inget annat att göra än att aktivera henne mera?

 

För att se till att matte inte missade henne kom hon snabbt gående och ställde sig vid grinden när jag kom till stallet. Hade tänkt rida dressyr med Lady, men ändrade snabbt om till att rida Lommaklint och ha med Nangijala lös. Tog väck lite flugägg snabbt på trollet och släppte henne sedan i paddocken för att fixa Lady lite snabbt. Haha, jag hann knappt börja med Lady förrän Nangijala ställde sig vid grinden och tittade på mig och började sedan fara omkring i bock och galopp, för att stanna vid grinden och fara iväg igen - arg ponny?

 

Båda hästarna var helt outtröttliga trots en hel det galopp där vi även avslutade med att galoppera uppför rådjursbackarna. Taktade hela vägen hem gjorde Lady och Nangijala stutsade omkring lika pigg som när vi red iväg. Höll på att flyga av i galoppen för Lady såg något "farligt" och la in en tvärnit. Satt på halsen men hann kravla mig tillbaka precis.

 

Celina och Moa skulle hoppa idag, hade dubbelbokat mig och lovat tjejerna att hoppa klockan 18 (även tänkt hoppa själv) samtidigt som jag skulle på grillkväll samma tid, hm, sommarlov är inte bra för mitt huvud känner jag! Fick inte tag i Moa så jag och Celina gjorde iordning hästarna till klockan 18 men innan dess bar vi ut hindren. Vi stod och pratade vid hindrena när vi plötsligt hör en hög gäll gnäggning. Växthushagen kan man inte se från gårdsplanen, men Nangijala hade hört oss (mig) och troligtvis ställt sig och väntat vid grinden. När vi aldrig kom gnäggade hon och talade om att hon fanns här och gärna ville hitta på något.

 

Hoppningen gick väldigt bra. Lukas tramsande med att stanna har slutat och Moa red bra. Som avslutning fick de rida 4 hinder med snävare svängar 2 ggr. Första gången blev ingen av dem riktigt nöjd med svängarna, men andra gången gick det mycket bra för båda, särskilt för Moa som tog i ordentligt med svängandet!

 

Skrev till Dancers ägare häromdagen och berättade och skickade bilder på Nangijala. Gjorde det när hon var liten så och hans ägare sa att jag gärna fick höra av mig igen.

 

Svaret:

Tack för ditt mail!! Vad roligt att höra om din Nangijala , det låter lite som du beskriver hennes pappa

Nu kan jag ju inte gå lös med honom i skogen, men han är en arbetsmyra, vi har aldrig haft en ponny som kan arbeta så villigt hur länge som helst oavsett hur trött han är. Han är enormt snäll och vill göra allt som är rätt, pratglad och kommer alltid gnäggandes springandes i hagen! Håller koll på mig från sitt fönster och så fort han ser mig komma ned på stallplan gnäggar han! Han är också försiktig men sansar sig väldigt fort när han ser att det är ok.

Mina Dancer avkommor jag har haft under åren med olika ston, har alla det gemensamt att dom är vackra och väldigt vänliga!

 Du får väldigt gärna fortsätta hålla mig informerad om henne, hon ser mycket fin ut, lik sin far!

 Så här är svaret på en sak jag på sistone funderat en aning på: att Nangijala inte alls verkar ha ärvt mycket av sin mammas stoiga humör och temperament. Här är ju svaret: hon har fått det från sin pappa istället!

Bild: www.ridponny.net

Försök 2 med tömkörning och det märktes att poletten trillat ner sedan sist. Idag räckte det oftast med att jag smackade för att hon skulle gå fram och jag kunde gå, först vid bogen och sedan vid buken. Minst av allt gillar hon att svänga vänster, men jag klickar när hon gör rätt och ger henne godis och då går det bättre allt eftersom. Hon orkade bara några minuter innan hon började tappa fokus och tycka att det var tråkigt, då tog jag loss tömmar och släppte henne. Hade några godisbitar kvar i fickan så jag ställde mig i höjd med buken och pekade på hennes bakfel. Då tog hon några steg framåt/sidledes och jag klickade. Jag vill inte ha en häst man behöver trycka med hela sin vikt emot för att denne ska flytta sig sidledes, det ska räcka med att peka eller nudda lätt vid bakdelen.

 

Gick på en 40min lång promenad i skogen idag med trollungen. Hade henne kopplat tills vi kommit några meter ut från gårdsplanen då jag släppte henne. Var ett tag sedan då jag provade att släppa henne lös, annat än på hemväg eller när det var annan häst med. Jag gick medan hon dök ner med nosen i gräset och jag var en aning tveksam på vad hon skulle göra. När vi är påväg hem måste hon ju hänga med liksom, annan sak när vi ska ut och hon kan välja att stanna kvar hemma där hon är trygg. Men hon hängde med och verkade njuta av promenaden. Hon håller sig oftast inom en 30m räckvidd. Oftast så hamnar hon bakom mig, sätter full galopp och fortsätter tills hon är ca 30m framför då hon stannar, betar och sedan kommer i fatt när jag gått förbi. Ibland hamnar hon extra långt bort, nästan så jag tror hon ska fortsätta hem av bara farten även fast jag vet att hon snart kommer stanna och vänta på mig.

 

Idag fick hon ha sin lädergrimma som hon äntligen vuxit i och som nästan har samma färg som hennes päls. Suck, jag som älskar svart lädergrimma men tänkte att den skulle försvinna bland henne svarta päls och att en brun skulle bli häftigare, jaha, så fel man kan ha. Min häst kommer troligtvis endast vara svart en kort tid vid pälsfällning och mörkt chokladbrun resten av tiden.