En grupp halvkokta ryttare och hästar tvingades ha sin lektion inne i ridhuset eftersom det vankades sitsträning. Verkligen nyttig övning trots att min häst glatt travade på. Måste lära mig att inte knipa åt med knäna och att sträcka på halsen. Att sluta knipa med knäna är faktiskt svårt att låta bli, det blir så mycket skumpigare så och så är det svårt att låta bli att göra det med stigbyglar. När jag var klar med min sitsträning tränade jag avsaktningar och halter från trav vilket Lady alltid kör upp huvudet på. I slutet var nosen inte lika rakt upp och hon tog faktiskt ner huvudet när vi väl stod still så det var en framgång :)

"Bara" 4,5v kvar till fölning, tur att det snart är sommarlov så att det blir lättare att vänta ;)

Pratade med två andra på ridlektionen i torsdags som är vana vid föl och jag nämnde att Celina önskade att hon hade kunnat få börja rida Madicken redan i höst. Inga problem sa dem då, det går att rida som vanligt och fölet kan klara sig utan sin mamma en stund även om det blir jobbigt de första gångerna. Dessutom fick jag lära mig att sto får tävla från det att fölet är 4månader. Madicken klarar ju inte av att gå i hagen och göra ingenting så min nya plan är faktiskt att hon ska sättas igång när skolan börjar ihöst. Den första tiden ska hon bara få lite småturer, ungefär som nu medan fölet är litet. Sedan är tanken att hon ska ridas igång och följa med på Celinas lektioner från oktober/november. Min tanke är då att fölet får åka med och få sig lastträning regelbundet och sedan att den får ta en liten tur med mig medan Celina rider.

Jag tyckte det såg jättefint ut när Celina hoppade Lady idag. Pigg var ju damen så alltid, men hon stannade inte och hoppade hyfsat normala språng. För att vara den andra riktigt hoppningen tillsammans var det bra, även om Celina sa att det kändes bättre än sist, men att hon tyckte hon red dåligt. Jag filmade med digitalkameran för att hon själv (och mamma) skulle få se och hon konstaterade förvånat att det faktiskt inte såg så illa ut. Att filma kan verkligen vara bra ibland ;) nu kan man bara hoppas att Lady charmat Celina tillräckligt för att det ska bli kul att ha henne i höst.

Kan man missa en stor silverfärgad bil som står dit man ska backa? Ja, jag kan det iallafall. Det står ALDRIG en bil ivägen på gårdsplanen i stallet men idag gjorde det tydligen det så nu är stallbilen repig på höger sida och den silverfärgade har fått en blå fläck :( Går nog att putsa/polera bort på båda bilarna tack och lov. Fattar inte hur jag kunde missa bilen, men jag tittade efter människor dit jag svängde, inte efter bilar! Tur att barnens farmor inte blev arg.

Jag slog följe med mamma och Celina en bit ut i skogen när de skulle rida. Satt barbacka på Madicken och red längs bak. När vi var påväg uppför en ganska lång backe höjer Madicken huvudet och plötsligt sitter jag halvvägs bak på hennes rygg och håller på att trilla av bakklänges. Lyckas hålla mig kvar även om jag är nära att halka av och det är inte förren Celina pekar bakåt och säger att det var en hund som jag fattar vad som har hänt. Jag hinner bara sätta mig ordentligt igen innan hunden kommer springande i full fart igen och skrämmer Maddan. Det var en collie/schäferkorsning som vi mött lösspringande två gånger innan vilket resulterad i en skenturer nerför backar och längs vägar. Vi fortsätter ridturer och hunden hinner skrämma slag på hästarna flera gånger när den kommer farande. Ingen ägare i sikte så vi trodde att den var på rymmen. Sedan var det dags för mig att vända hem och jag måste erkänna att det inte kändes särskilt säkert att rida hem ensam. Fem minuter efter att jag skiljts från de andra kommer hunden farande igen och fortsätter förbi och DÅ dyker ägaren äntligen upp med sin andra hund och kopplar den lösspringande. Att folk inte har mer vett än så. Stackars alla hundrädda människor som intet ont anande går omkring i skogen där en stor hund springer omkring lös som den vill.

Vår japanska spets Zorro. Går för det mesta utan koppel och är lös när vi är ute i skogen eller när han följer med på ridturer, men han håller sig max 20m iväg från oss och kommer nästan alltid när vi ropar på honom för annars skulle han aldrig få gå lös.

Medan jag och Camilla pratade med Madickens gamla ägare var Ludde och hjälpte Celina med Lukas. Efter en stund kom han springande och förklarade att han hemskt gärna ville rida. Och kunde inte jag bygga en bana till honom? Så när mamma och Celina kom hem från sin ridtur hade jag en liten hinderbana iordninggjord åt honom och han fick rida en stund. Han har lärt sig kravla sig upp själv även om stiglädrena inte har längts. Jag försökte lära honom att rida lätt även om Lukas är svår att lära sig sånt på då han travar så snabbt. Men Ludde lyckades till min förvåning faktiskt hålla takten korta stunder när han fokuserade. Den killen är en liten drömmare så ibland satt han bara och förvånade sig över att det skumpade. Goa Ludde :) Vi ska klämma in ytterligare lite ridning för honom imorgon för han ville jättegärna rida då med sa han. Jag ska försöka ta med han ut i skogen på Madicken någon dag, hon är ju lite väl stor men snäll.

Speyksbosch Dancer har tydligen fått minst 6 svarta avkommer de senaste två åren. Hoppas, hoppas hoppas mitt föl med blir svart :)

Igår, medan mamma och Celina gjorde iordning hästarna mötte jag Ludde när jag höll på att släpa ner hinderstöd till ridbanan.
"Hej Ludde!" sa jag glatt. "Vad hittar du på då?"
"Jo... jag är rätt sugen på att rida..."
Inte kan man motstå den söta femåringen så självklart fick han rida. Hade verkligen varit kul om Ludde hade blivit riktigt hästbiten, fast det hoppet är väl inte jättstort för han är en hockeykille som sin pappa och storebror. Dessutom är han alldeles för liten för Lukas just nu, fötterna slutar där sadeln slutar så de tär inte mycket Lukas kan/vill lyssna på hans skänklar. Men det Ludde saknar i storlek kompenserar han i mod. Glatt styr han runt Lukas och provar det mesta utan att vara ett dugg rädd. Smackningar duger bra att hålla igång Lukas i skritt och att hoppa över ett "hinder" på knappt 2dm är inga problem. Kan fortfarande inte glömma Luddes kommentar efter den första ridgången, när han såg ett grandprix dressyr ekipage på TV:n och full av självförtroende berättar för Camilla att han minsann kan rida så på Lukas haha.

Nej, allvarligt talat, tänk om Ludde blev en liten hästkille som kunde ta över Lukas efter Celina. Det hade varit en jättebra lösning förutom att Ludde är lite väl i minsta laget... nåja, drömma kan man ju alltid :)

Celina
En c-ponny fux av rasen New Forest. 136cm i mankhöjd och fuxfärgad med något ljusare man, lugg och svans än resten av kroppen. Ganska pigg, men kan bli lat och seg om man gör något hon tycker är tråkigt, som att traggla mycket dressyr. Älskar att hoppa och bada, simmar gärna om hon får. Har ponnyrufsman som oftast står åt alla håll och kanter och med vinterpälsen blir hon då lite raggig. Ganska nafsig eftersom hon jämt vill ha godis, men skärper till sig om man säger till henne på skarpen en gång. I skogen är hon pigg och busig men går helst inte först om det inte handlar om galopptävling förstås. Måste ha flughuva och helst flugtäcke också på sommaren då hon inte klarar av alla insekter som sätter sig på henne.

Celina skrattade när hon läste vad jag hade skrivit om hästarna som människor och sa sedan att jag måste skriva om oss människor som hästar. Jag började med mamma för hon var väldigt lätt och sedan började Celina gissa vad jag hade skrivit om henne och hon prickade ganska mycket rätt på vad jag hade skrivit så det stämmer nog ;)

Mamma
En liten fullblodskorsning som krubbiter när hon blir uttråkad. Smal i hullet och har svårt att gå upp i vikt hur mycket mat man än ger henne och får dessutom ingen vinterpäls att tala om. Älskar att vara ute i skogen och gå på upptäcktsfärd. Inte utbildad i dressyr och förstår inte varför man ska springa runt i en liten ”hage”. Lite hoppad men det är med skräckblandad förtjusning och hon gillar inte höga hinder eller saker som ser läskigt ut. Inga fullblodsnerver utan är ganska lugn och trygg för det mesta, men behöver sysselsättas för att må bra. Ganska högt i rang men bråkar sällan med de andra hästarna.

Madicken
En tyrannisk tjej som alltid råkar i slagsmål och bråk med andra. Hon är kaxig, bossig och ska alltid köra med folk. Hon bryr sig bara om sig själv och struntar i att hon kör över alla andra när hon ska få sin vilja igenom. De enda hon respekterar är de som kaxar tillbaka och är lika tuff mot henne, men det betyder inte att de alltid är vänner för Madicken skulle gärna sälja sin kompis om priset var tillräckligt högt. Vänskap är för mesar. Sedan finns det några få personer som hon respekterar totalt där hennes fina sida faktiskt kommer fram. Annars är Madicken en lat tjej som helst ligger och sover, men ibland kan hon totalt spåra ur som om hon har fått världens största sockerchock. Håret är mörkt och slutar vid öronen och hon bryr sig inte alls om sitt utseende.

Lady
Lång, smal tjej med snobbig attityd. Rakt ljust rödbrunt hår som är ganska långt och hon är väldigt noga med sitt utseende. Duktig i skolan, men inte särskilt populär eftersom hon verkar tycka att hon är bättre än alla andra. Vill gärna ha vänner, men det är på hennes villkor och hon kan vara bossig och elak när hon är på dåligt humör. Dessutom är hon lite bitsk i sättet och en perfektionist för allt ska vara snyggt, rent, på sin plats och gjort på rätt sätt. Slarv är det värsta hon vet. Hon har dock en väldigt rar sida under den tuffa ytan som dyker fram mer när man känner henne och man lär sig att hon egentligen inte menar de elaka saker hon gör.  

Lukas
En ljushårig liten kille som bara hittat på hyss och bus: en Emil i Lönneberga. En kille som inte klarar av att ha tråkigt och som är kaxig mot alla, stora som små.  Av någon anledning känns människo-Lukas som en tioåring som mest fladdrar omkring i skolan och gör allt han inte ska. Tråkiga saker som att göra läxor, läsa eller räkna matte slarvar han igenom eller fuskar. Han är ändå väldigt snäll, men ska alltid skoja och busa eftersom han inte klarar av att vara allvarlig, att alla sedan inte gillar hans skämt bryr han sig inte om. Även om han är så kort och liten så har han en jäkla tävlingsvilja och ska vara bäst i allt och tror att han är bäst i allt.

Madicken, Lukas och Lady är sedan snart en vecka tillbaka ute dygnet runt och jag har redan börjat glömma bort att uppskatta att man slipper mockningen. Förhoppningsvis behöver inte hästarna inte in mer så att vi kan städa ur boxarna och skrubba stallet. Vi måste även städa sadelkammaren för det ser ut som en tornado har dragit igenom den. Hästarnas täcken tar ju all plats så det ska bli skönt att skicka iväg dem på tvättning. Hyllorna är en enda röra så vissa har "försvunnit".

Tänkte visa lite bilder på våra söta, hemmagjorda hinder :) Minihinder för en miniponny och en liten ridbana. Vi har 6st bommar, en rödvit grind och två plank med olika färger på var sida. De starkaste och gräsligaste färgerna vi kunde hitta om jag inte minns fel haha ;) Till det har vi 6 par hinderstöd som är typ en meter höga. Tyvärr har dem fasta hållare på varje tiotal, tex på 60cm. När vi sedan lägger en "bom" på så blir höjden allt mellan 5-8cm högre, beroende på hur tjock bommen är. Ett plank är bara ca 3cm högt. Om någon är nyfiken över vad bommarna är gjorda av så var mamma ute i skogen och rotade efter någon gammal avverkning efter raka ungträd. Sedan ägnade jag många dagar åt att använda en rasp och fila väck all bark innan vi tillslut kunde måla. Men resultatet blev jättefint!








Första provhoppandet av alla hinder. Lukas hoppade allt utan att blinka, men Amy avskydde den blålila sidan och bara blängde på hindret. Vår rödvita grind var minsann inte heller särskilt trevlig tyckte hon, eller blommorna...
Fråga mig inte vad Celina sysslar med på bilderna, jag vete tusan hur jag lyckades fota de konstigaste hoppen.

Blev lite löshoppning för lillen idag och han var ganska duktig, inte jättesugen på att hoppa, men löshoppning är faktiskt inte särskilt roligt tycker Lukas. Det roliga är faktiskt att rymma och innan paddockstaket kom upp för snart två år sedan blev det mer rymmande än löshoppning. Sen kom staketet upp och vi var jätteglad och tänkte att nu kan vi löshoppa utan problem, vad gör inte shettisen då utan kryper under trästaketet på 70cm?! Flera gånger till och med så det slutade med att vi fick sätta plank och bommar överallt och tillslut sänka staketet haha. Numera kan vi hålla honom på ridbanan om vi passar honom noga och jagar på när vi ser att han planerar rymma ;) Han hoppade 85 som högst idag, vi gjorde ett par försök på 95 men det var han inte på humör att prova idag. Han har löshoppats 95 som högst och det är en syn när det sker, det är ju bara 1dm mindre än vad han själv är. Önskade jag hade haft kameran med för Lukas fick fnatt och for omkring vilt bockande och bakutsparkande när vi skulle jaga på honom, han hoppade och stutsade och Ludde (Camillas yngste son) som var med och hjälpte oss sprang fram och tillbaka i mitten av banan när Lukas for omkring. När Lukas lugnar sig tillfälligt stannar Ludde, tittar på mig och säger: "han sprang ju nästan på mig!". Haha, i själva verket sprang väl Lukas 6m till vänster om honom men för en liten kille är det väl nära ;)

Lukas skulle vila idag och jag skulle inte till stallet förren på kvällen. Mamma fortfarande dålig så jag frågade Linnea om hon ville hänga med på en skrittrunda i skogen. Hon ville gärna men är lika sjuk som mamma tydligen (hur har jag missat det?) så hon fick säga nej. Därför ringde jag min moster och hon hängde glatt med på en skrittur, hon rider så sällan. Dessutom hade hon senast igår frågat mamma om hon inte kunde få hjälpa henne att mocka, trist nog mockar ju Camilla på helgerna haha. Lene var minsann modigare än min mamma - eller kanske osmartare? - och ville gärna rida barbacka när jag frågade. Hon fick välja häst och tog Lady trots att jag varnade för hennes spetsighet, men det blev en mysig tur.

Jag stack till stallet vid 1 för att ta ut Madicken på en haltimmestur, lite efter två kom Celina och vi ägnade sedan en timme åt att ta med ryktstenen på Lukas. Håret bara rasade av, men han har fortfarande mer hår än vad de andra hade som mest i vintras. Stackarn är svettig av att göra igenting och vi som tänkte rida en långtur i solen med honom. Eftersom vi tyckte lite synd om honom red vi den skuggigaste vägen till bad och galoppsträckan och vi skrittade nästan hela tiden vilket gjorde att det tog en timme dit. Sista biten till vår lilla badplats tog vi en galopp, Lady var överlycklig att få sträcka ut, men Lukas kom snabbt efter. Vår lilla badplats är en ganska liten öppning bredvid en brygga med två båtar på land och Lukas tog direkt upp all plats genom att ställa sig på tvären framför Lady. Han plaskade och lekte med mulen och gick ut så att vattnet nådde han till magen och stod sedan och växlade med att vifta med framhovarna. Lady hade först stått och sett väldigt skeptiskt ut till vattnet, men när hon tillslut fick komma ut till Lukas blev hon helt tokig och skapade en hel vattenkaskad som skvätte över oss allihopa, särskilt Celina och Lukas som var bredvid. När vi red hemåt var Lukas så pass blöt att han piggnat till och han for glatt iväg i galopp med Lady efter sig. Svalkan från den blöta pälsen höll i hela vägen hem, så vi kanske får spola halva han nästa gång vi ska rida ;)

Det blev en lite annorlunda dressyrlektion idag, såna här spagettiben som jag har ikväll har jag inte haft sedan Madicken följde med på dressyrlektioner. Lady brunstar fortfarande och blev av det riktigt seg så istället för att göra halvhalter hela tiden fick jag istället driva på med färre halvhalter. Ibörjan var hon grinig och ville ingenting, men efter tjugo minuter blev hon plötsligt mjukare och gick mycket stadigare på tygeln än vad hon brukar. Vi gjorde skänkelvikning halvt igenom i båda varven och vi lyckades faktiskt göra några hyfsade skänkelvikningar - och jag som är så dålig på såna! När vi galopperade på volterna gick hon lungt och stadigt för att vara hon, inga tendenser till att dra ner huvudet och sticka (vid det laget hade jag tagit ett spö för hon var så seg). I slutet var hon dock trött och började öka tempot, men lagom tills dess var det dags att trava. Så sammanfattningsvis var jag jättenöjd med lilla fuxen, kanske inte så dumt att hon brunstar ändå ;)

Kortfattat om NWR-ponnyn!

Welsh K har i Holland numera en sluten stambok. Man använder endast welsh A samt B som blandas med fullblod. Efter hingstarna står alltid procentsats, det är hur mycket welshblod det finns i ponnyn. T.ex. Dancer har 53% welsh resten 47% är xx/ox/x.
Welsh K måste innehålla minst 25% welsh.
Minsta mankhöjd för att stambokföras är 138 cm för både ston och hingstar. Högsta mankhöjd är 1,569 m för hingstar.
Welsh K är en mycket väl konsoliderad ridponny avlad i många generationer. Man vill ha en fin welsh-utstrålning och bra ponnykaraktär på sina welsh K/NWR.

Mamma hade pratat med Camilla idag och hon hade tydligen bett mig öka på motionen på Madicken, tydligen går damen med nosen nere i marken hela tiden och bara äter och äter och äter. Under de två somrarna hon var sjuk var hon rund som en boll och var nära att få fång. Kommer bli väldigt intressant att se hur det kommer gå när fölet är fött, förhoppningsvis går allt hon stoppar i sig till att producera mjölk till fölet. Men nu får jag väl börja gå promenader med henne eller låta Celina rida. Magen har vuxit så på en vecka att det känns som om min ridning på Maddan nu är slut. Men promenader är nog inte helt fel, om inte annat får jag med bättre motion ;)

Under hela hösten hade vi sikte på en speciell sak som skulle äga rum vid lucia i december: ponnygalopp på ridskolans luciashow. Vi körde konditionsträning i paddocken en gång i veckan så länge det gick och försökte även trava och galoppera mer i skogen, vilket gjorde att jag fick springa desto mera. I början av november skaffade vi dessutom en riktig sadel för den gamla låtsassadeln gick inte alls bra att rida i. Vi beställde även en riktig sadelgjord med, 70cm om jag inte minns fel. Den var dock alldeles för liten och vi fick byta till en med 90cm. Amy, en c-ponny hade en sadelgjord på 100cm så det måste betyda att Lukas fortfarande var rätt tjock. Till denna vintern hade vi dessutom skaffat två täcken i förhoppningen om att vi skulle slippa 1dm lång päls. Vi skaffade även reflexer att sätta på Lukas ben, tyvärr var ju alla hästreflexer för stora så det fick bli reflexer för hundar och med all päls på benen såg det ut som om vi strypte benen.



Under den här hösten fanns det bara tre hästar i Nogelid: Lukas, Madicken och varmblodet Pelle. Den fjärde hästen, Winskey, flyttade ibörjan av hösten och lämnade boxen tom. Eftersom det hade varit så mycket strul med den ägaren ville Camilla inte ta in en ny häst förren tidigast efter vintern och det bidrog till att det i november bestämdes att jag skulle köpa Amy och ta hem henne i mitten av februari.

Tillslut kom dagen vi hade väntat på: ponnygalopp. Lukas var minst mot de andra b-ponnyerna men han var en av de stirrigaste. Ibörjan var Celina ganska lugn, men så höll hon på att få spel när hon tillslut skulle tävla. Det var fyra ponnyer som var med så det blev två heat där vinnarna sedan möttes. De som inte tävlade leddes omkring i mitten av banan och Lukas skulle vara med i andra heatet. När starten gick for Lukas runt och försökte med alla medel få vara med och springa. Jag höll i för allt jag var värd och Celina tappade sitt lugn. När det var deras tur var hon nära tårarna och bad panikslaget om att få slippa. Tyvärr var det försent. När starten gick var Lukas lite sen i starten trots att han stått och småstegrat bredvid mig. Men sedan blev det fart i han. I kurvorna kunde man höra Celina tjuta till och när de kommit imål efter två varv som heatets vinnare var det en gelesyster som satt på Lukas rygg, och en mycket lättad sådan. Men så kom hon på att hon måste tävla en gång till och skräcken lyste ur hennes ögon. I detta heatet var Lukas trött, till skillnad från den andra ponnyn hade han inte fått vila något och hans kondition var inte tillräckligt så han slutade som tvåa.

I januari var det dags för klubbtävling i hoppning igen och till Celinas glädje fick de en felfri runda i förenklad LD igen. Fast det var med nöd och näppe. Lukas galopperade/travade väldigt tveksamt och verkade osäker på hela situationen. Det blev en del stillastående hopp och det orsakade ett riv i knatteklassen.

Fortfarande hade han sin tjocka hals och runda mage.