Sammanfattning av veckan:

 

- Lady brunstar och är allmänt tjurig, seg och stollig om vart annat. Det var bara att lirka och nöja sig med det som gick att få i måndags på dressyrlektionen helt enkelt. Karoline tyckte att jag skulle visa vem som bestämmer men min erfarenhet säger mig att det bara gör hästdamen ännu motsträvigare.

 

- Maja red Lukas i tisdags. Hoppade i paddocken medan den ännu är okey. Lukas var varm efteråt och tyckte jag var jobbigt i kramsnön, men det gick helt okey.

 

- I måndags var jag, Madicken och Nangijala ute på en tur i skogen. Passerade ett brett, blodigt, slingrande spår som gick tvärs över stigen. En älg hade tydligen blivit påkörd. 100m längre fram låg ett bakben från ett rådjur mitt på skogsvägen bara sådär. Båda hästarna gick dock helt oberörda förbi allt detta medan Lady dagen efter höll på att krypa ur skinnet när hon kände blodlukten.

 

- Camilla reste bort igår till imorgon så vi har alla fodringar och in och utsläpp. Började ju bra med att min häst ska krypa under understa eltråden i grinden, försöker trycka sig igenom båda grindlinorna när jag har grimma på och ska öppna samt trycker sig igenom understa linan när jag lossnat den övre. Med resultatet att fyra hästar skenar in i stallet och kaos utbryter. Plötsligt befinner jag mig i Nangijalas box med Madicken och Lady så jag trodde att Maddis skulle slå ihjäl Lady som stod längs bak i boxen. Tack och lov stack hon ut ur stallet med Nangijala en stund strax därefter.

 

Lite mer än ett år efter att Lukas första ryttare växte ur honom slutar nu den andra. Sorgligt men vi visste ju att dagen skulle komma snart. Det är tråkigt när man lär känna en människa och vet att den förr eller senare kommer tvingas bort från stallet. Har inte fått ett nej från Majas föräldrar så jag antar att det är Maja och Lukas- tiden som börjar nu. Tur det snart är vår så att han slutar vara så förbaskat het för det blir ett pusslande för att få ihop ridning så att det funkar rent säkerhetsmässigt. Tur ändå att jag inte har ett jobb än och att kvällarna blir allt ljusare!

 

Pendlat mellan ridskola och Nogelid idag, först skulle Linnea och Henri tolka efter Lukas, sedan skulle Chip ut i skogen och därefter skulle jag tolka med kompisar (dock hoppade den ena av i sista minuten). Madicken brukar ju inte vilja gå fram, men oj vad taggad hon blev så fort draglinorna hängde bakefter, hon hoppade på stället men så fort jag hissade upp den och höll i den stod hon och halvsov.

 

Nangijala skulle egentligen mätits idag, hon ser jättetoppig ut över korset plötsligt men nu var det ett bra tag sedan hon växte på höjden.

Dagen började halv 10 på ridskolan där Celina red Cookie, efter det longerades Lukas i paddocken vilket han tyckte var jättejobbigt. Vi hade dragkamp imellanåt för han bara sprang iväg och motsatt håll med mig hängandes efter.

 

Chip var urpigg liksom Zigge. I sista galoppen gör Chip ett bocksprång och strax därefter far Zigge upp i en stor bockning varpå Chip kastar sig åt sidan, utanför vägen (gjorde så såfort Zigge stutsade till av något). Kom hem med två pigga hästar som lätt kunde gått en runda till.

Camilla erbjöd mig nyss att hyra gamla huset på gården för nu blir den tom igen, om jag hjälper till med fodringar och in/utsläpp får jag det billigt. Varför, varför har jag inget jobb nu? :( Jag vill hemskt gärna flytta dit!!

Har saknat min ena stallvante i flera veckor nu så jag blev både häpen och lite irriterad över att den har legat på logen hela tiden.  Tog hem den i torsdags och stoppade den i jackfickan tillsammans med dess par. Igår skulle jag ta på mig dem när jag kom till stallet och skulle mocka. Vänster går bra men när jag sticker in högerhanden möter jag något i vägen som är lent och definitivt inte hör hemma där. Kvickt far handen ut och jag tänker att jag är löjlig, inte kan det ligga en mus däri. Men jovisst gjorde det det när jag skakade vanten. Usch, antingen har katterna släpat hem en död mus och gömt det i vanten eller har de släpat hem en döende som krupit in och dött i vanten.

 

Sedan hjälpte jag Celina som skulle rida en halvtimmes dressyr med Madicken. Hon var inte alls glad över att tvingas gå öppna och sluta och gjorde allt för att slippa i traven. Riktigt sur var hon tydligen så när jag kom inom sparkavstånd passade hon på att visa mig vad hon tyckte om allt det här. Kul med ett stort blåmärke mitt på låret.

 

Var på hööks idag och köpte tillslut en ny rosa reflexgrimma, den gamla blev ju för liten och Nangijala behöver ju synas på lösturerna i skogen.

 

Celina började rida Cookie i höstas på sina lektioner när Madicken blev skadad. Hon har henne fortfarande på sina lektioner och kommer alltid hem nöjd och glad, motsatsen från när hon hade Lady. Celina kommer otroligt bra överrens med Cookie, från början var det ju Johans häst men de två passade inte ihop. Cookie är duktig på både hoppning och dressyr men gilla inte att hoppa ofta och högt + att hon vill ha lösa tyglar vid hoppning. Sedan säger wallstenarna att hon med vissa ryttare börjar vägra lite efter några hoppgånger. Med Celina trivs hon säger Wallstenarna och den känslan är ömsesidig. Celina är jätteförtjust i henne och säger att Cookie är precis hennes typ av häst. Hon önskar verkligen att hon kunde få ha Cookie även om hon såklart gillar Madicken. Det "klickar" mellan dem påstod Celina och frågade mig om jag gjort det med någon häst. Antagligen har jag väl det inte eftersom jag inte riktigt känner igen känslan. Visst tyckte jag om Amy men om vi klickade i både ridning och hantering undrar jag... Lady är väl den jag hittills klickat med i ridningen fast kanske inte i i övrig hantering. Nangijala klickar jag med än så länge men det kanske ändras vid ridningen.

Förenklad - Lukas

Övertaggad Lukas som for iväg inne på framridningen vilket slutade med att Moa trillade av. På banan satte han fart men buset gick nog igång för det blev en tvärnit på första hindret innan han kom igång och sprang runt full fart.

 

LD - Lukas

Lugnare nu och Moa svängde riktigt fina, snäva svängar med honom, det är inte klokt vad duktig hon har blivit på ett år! De blev slagna av Jessica och Freddie som var 0,2s snabbare.

 

LD - Lady

Hade antagligen träningsvärk sedan gårdagen, hon har ju inte kunnat ridas så mycket i år. Fick för sig något på framridningen och skulle stanna på oxern eller hoppade konstigt jämfota över så jag fick ta Moas spö för att hon skulle skärpa sig. Inne på banan gjorde jag den gräsligaste rundan någonsin, fy alltså. Enda hindret vi kom över snyggt på var första. I andra kom vi i korsgalopp ur en sväng och hon stannade för att göra ett rejält jämfota hopp där jag tappade stigbygeln och hjälmen for ner över ögonen. Stigbygeln fick jag inte fatt i förrämn strax före sjunde hindret och Lady gjorde många hisshopp att hjälmen ramlade ner över ögonen varje gång jag fått upp det igen. Ibland hann jag inte få upp det utan fick rida med hakan i vädret. Med två hinder kvar i omhoppningen såg jag inget och visste knappt vart jag skulle. Mamma flinade så åt mig. Slutade på en tredjeplats, det var ju bara tre felfria.

 

LD - Celina och Cookie

Lugnt, sakta och tryggt såg det ut. Fick et stopp på sista i grunden. På filmen såg Cookie väldigt förvånad ut och verkar inte fatta att hon ska hoppa hindret förrän strax innan.

 

LC - Lady

Hon var trött, men gjorde sitt allra bästa. Vi fick två stopp varav ena på tvåan där vi än en gång kom i korsgalopp. Hinder nummer 6 fattade hon inte alls att vi skulle hoppa utan hon hade siktet inställt på att galoppera förbi till vänster.

 

LC - Celina och Cookie

Celina red på lite mer och gjorde en jättefin runda. Dock fick de ett riv i grunden men Cookie såg glad ut. Elisabeth var inte säker på hur hon skulle ta en andra, högre klass, men det verkar ju gå bra!

Idag var det Chips tredje hoppass. De andra två gånger med ryttare har han varit tveksam och verkat undra om han verkligen ska hoppa. Men idag trillade poletten ner och oj vad kul han hade plötsligt! Han skulle gena mot hindret och ökade själv farten. När vi sedan höjde blev det ett litet stopp framför av pur förvåning av att det var högre, men han gick självmant över det och hoppade lika glatt efteråt. 40cm låg hindret på och vi avslutade efter ett språng i vardera varv på den höjden, han hade gärna hoppat mer men nu får han längta till nästa gång!

Dagens dressyrridning var den andra på tre månader, så jag var inställd på att göra det bästa av saken och hoppas det skulle gå helt okey ändå. I början av framridningen var det lite jobbigt då Lady var livrädd för ena hörnan av någon anledning, sedan blev hon finare och finare och strax innan starten red jag igenom LC:an på framridningen. Det kändes väldigt bra så även om det skulle gå dåligt på banan kände skulle jag vara nöjd med dagen.

 

Jag kom ut efter starten med känslan av att det var helt okey, helt klart godkänt men inte med en känsla av att det gått lite extra bra idag. Ganska häpen blev jag allt när då mamma kommer med protokollet och berättar att jag slagit mitt och Ladys rekord med fyra poäng sedan sist, 170p och 62,9- någonting i procent. Det räckte till en andraplats!

 

Vaknade till perfekt snömängd för tolkning! Upp till stallet, på med grejorna på Lukas, vara arg på Lukas som skulle dumma sig och vägra gå från gårdsplanen och sedan trav längs med hela biskopsmålavägen. Den vägen är bilväg med asfalt, men var idag täckt av ett lager tillplattad snö och perfekt att tolka på. När jag vände stack jag in på en oplogad väg för en galopp och det var jobbigt i djupsnön för både mig och Lukas. På hemvägen är Lukas pigg och travar på för att sedan gå in i galopp. Jag låter honom hållas men plötsligt hörs det ett högt ljud till höger om oss och Lukas blir livrädd och skenar iväg.  Så där skenade vi fram längs med vägen, jag kunde inte bromsa och tackade skyarna för att det inte hände i djupsnö för då hade jag ramlat snabbt. Nu satt jag dock fast med draglinorna i midjan med ett bälte och övervägde hastigt om jag skulle lossa det ifall jag skulle ramla. Det skulle göra ont om jag trillade insåg jag också. Jag kom fram till att jag måste försöka stanna genom att svänga. Underlaget var så glatt att jag gled en aning fortare än vad Lukas sprang så jag åkte på hans högersida, tryckte på rumpan med vänsterhanden och drog i högertygel. Galoppen sidledes fick honom att sakta ner och vi lyckades stanna med mig på benen. Stackarn var verkligen rädd och blåste oroligt åt hållet vi kom ifrån. Han lugnade ner sig och vi travade vidare hemåt. Väl hemma stod han stilla i stallgången med hängande huvud, trött och varm.

 

Påväg till stallet idag kom en katt farande till oss och både jag och Celina tittade lagom förbryllat och undrade hur det var möjligt att Pajas kunnat bli så liten. Efter några ögonblick insåg vi att det antagligen var en några månader yngre halvbror till dem, Selmas gamla ägare hade en till honkatt som fick ungar i slutet av sommaren, och att Morris var pappa. Clown - som vi kallade honom - var som en tvilling till Pajas förutom att han saknade bläsen öve rnosen. Annars var det samma tecken, samma rörelser och personlighet. Clown slog följe med oss och tillbringade eftermiddagen på nogelid innan han gick med oss tillbaka till sitt hem.

 

Idag gav jag mig på att försöka tolka Nangijala själv i paddocken. Det gick väl okey, typ. Hon traskade runt med nosen dragandes genom snön med mig åkande efter. Det var ju inte så kul så styrandet och gåendet gick väl sisådär, men hon bråkade iallafall inte med någon som skulle leda. Efter några varv slutade vi och jag tänkte trickträna lite i boxen. Jag har undvikit att göra det länge nu eftersom hon blir så gapig och surar för att få sitt godis. Då gör hon något som påminner om utfall mot mig, antagligen med tanken att skrämma mig att tömma fickorna på godis. Idag schasade jag på henne varje gång hon gjorde så och lät henne inte komma förrän hon kom med spetsade öron.

 

Jag fick höra/läsa för ett tag sedan att man ifall hästen inte ville gå framåt (av tjurighet) så skulle man rygga den. Nangijala gör alltid så några meter framför grinden till hagen. Jag provade det för några dagar sedan och fick hålla på en stund innan hon gav upp. Men idag... vi höll på i minst 10min. Jag ryggade henne, flyttade hennes bakdel och tränade på att flytta henne endast med hjälp av kroppspråket. Hon blev väldigt lyhörd, tuggade och sänkte huvudet, men till grinden skulle hon inte gå. Hon följde mig var som helst men inte dit och jag gav upp tillslut och fick ner henne genom att gå bak och peta henne i rumpan. Vad gjorde jag egentligen för fel? Eller tyder det bara på att trollungen inte ser mig riktigt som en ledare och därmed anser att det finns en gräns för vad jag kan bestämma? Fortsättning följer... ska bli mycket intressant att se hur det utvecklas.

 

 

 

Igår bestämde jag mig för att tolka igen efter Nangijala. Sist var i mellandagarna och sedan dess har hon nog knappt tömkörts mer. Mamma ledde Nangijala och jag gick/hopp-släpade mig efter ett varv innan jag kopplade på draglinan och åkte efter. Nangijala gick på och bråkade med mamma och när hon efter några varv var uttråkad började hon ge sig på mamma rejält. Med jämna mellanrum hördes mamma utbrista "det är jag som bestämmer!". Hm, nja, jag tvivlar starkt på det haha! Det hela blev värre och värre och tillslut började hon stegra så smått i sina försök att ta överhanden. Hon märkte nog knappt att hon släpade runt på mig. Mamma var tillslut så trött på henne att hon sa att hon minsann skulle åka nästa gång, det skulle vara mycket lättare än att behöva leda Nangijala.

 

Jag tror det är bäst att jag försöker värva Celina eller någon annan som medhjälpare istället. Dock är jag inte särskilt säker på att Celina skulle lyckas mycket bättre än mamma... samma tendenser finns där som med mamma. Det är lustigt att hon blir sån med dem, har jag hanterat henne för mycket själv? Hon skulle aldrig våga göra samma sak mot mig. Men samtidigt ÄR hon ju snäll och väluppfostrad, jag kan låta barn leda henne från hagen till stallet för jag vet att hon uppför sig bättre än de andra hästarna. Men det känns ju samtidigt inte som om både mamma och Celina kan vara så svaga ledare att hon anser att hon kan ta över ledarrollen. Kanske att hon faktiskt ärvt Madickens dominanta sinne i kombination av att hon är bortskämd efter sin alltför snälla mamma som fortfarande låter henne göra vad hon vill. Det ska bli spännande att se, men jag tror jag ska överväga ifall det är bättre om jag tolkar själv nästa gång.

  

Släppte Nangijla och Lukas lösa på ridbanan för att busa av sig lite. På mitten av ena långsidan satte jag två bommar med tillhörande sockerbitar. Först låg bommen på marken och Nangijala sprang till min glädje över dem några gånger - vilket hon aldrig gjort hittills - så jag höjde den ena till 40cm och den yttersta till 1dm. De fortsatte springa runt och trollungen hoppade inte bara över 1dm utan tog glatt 40cm några gånger! Jag behövde inte ens locka med mat, det är ett mirakel alltså haha!

 

Lady och Nangijala

Skogstur. Nangijala for runt som en galning och Lady surade mot henne och var hjärtligt trött på alla gånger hon kommer springande tätt förbi i full fart. Genomsvettig tvååring fick stå och torka i boxen en halvtimme. Provade det nya hackamoret på Lady vilket gav en konstig känsla. Hon kastade med huvudet när jag fick ta i lite för att stoppa henne, kanske inte hennes grej.

 

Madicken

Undersökte den "mystiska" hälftan som kommit och gått fredag-lördag i några få steg. Longerade, klämde överallt på kroppen (hon surade lika mycket överallt) och hoppade tillslut upp och red i grimma med två grimskaft. Grimma fungerade väldigt bra och hon jobbade på bra och gick på tygel, något Lady aaaaldrig skulle gjort. Tror bara Maddan är lite hovöm.

 

Lukas

Fick ont om tid så satte på vagnen och körde halvvägs hem så att han fick en lång galopp i uppförsbackar i snön vilket jag hoppas sög musten ur honom.

 

Freddie

Fick Freddie på ridlektionen idag! Har inte ridit honom på säkert 10år så jag blev glad. Dock är han verkligen en gammal ridskolehäst som ska undvika att jobba så långt det går. Jag är iallafall helt slut i både ben och kropp och med ömma fingrar. Halvhalterna gick inte igenom. I slutet gick det lite bättre, men det var ändå en rolig lektion!

Hade ingen häst att rida men likväl en pigg trollunge. Så för första gången sedan september så tog jag med henne ut bara vi två. Jag släppte henne lös där jag alltid släpper henne när jag rider en häst och gick sedan hela rundan med Nangijala busandes omkring mig. Dock tycker jag det är lite obehagligt när hon kommer farande som en raket och ska förbi mig. Visserligen har hon aldrig sparkat mig med mening men det är nog lätt hänt att hon blir för exalterad och råkar träffa mig med en hov i farten.

 

Tänk att jag går med mig två-åring lös i skogen, det hade jag aldrig trott för ett år sedan!

Vågade mig för första gången rida med Maja i skogen vid skidbacken nu när hon känner Lukas lite bättre. Men vad händer om inte att Maja trillar av efter galoppen vid skyttet. Lukas var snäll, men upptäckte en snöhög lite sent och väjde hastigt till vänster och då damp Maja i backen. Ren otur verkligen men jag var orolig då Lukas gillar att springa hem efter avtrillningar. Lady var ju tack och lov med så jag fick fast i han 80m längre upp i backen. Väldigt söt var han idag när han taktade på och kom hem svettig!

 

Red Madicken med Nangijala som löshäst. Trollungen bara sprang och sprang, upp och ner över stock och sten bland all snö. Vilken koll hon har på sina fötter, det är ju halt ute!

 

Tömkörde Lukas och fortsatte med skänkelvikning, framdelsvändning och öppna. Han är ofattbart lydig att tömköra. Mamma provade för första gången och var förundrad över hur snäll han är jämför mot vad han är normalt. Troligtvis har han börjat stärka sin skänkelvikning och öppna för jag behövde inte knuffa han särskilt mycket med min höft längre utan bara hålla ett någorlunda lätt tryck.

 

Red dressyr på ängen med Madicken. Hon jobbades i stora volter i både trav och galopp där hon var pigg och samarbetsvillig. Men sidvärtsrörelserna var inte lika lätta, jag fick vara glad om hon gjorde svaga sådana. Längtar tills det antingen blir mer snö eller torr ridbana så att vi kan sätta igång henne ordentligt och inte vara beroende av markens hårdhet.

 

Drog ryktstenen över Nangijala som fäller som bara den över bringa, underhals, halva framben, rumpa, lår och bakben. Vår på gång? Njää... var ser hon den menar hon?

Maja red med mig idag, som det varit de flesta tisdagar nu. För en veckan sedan testade Lukas henne rejält och han började idag med när vi skulle över gårdsplanen. Men det tog en minut och sedan gav han sig så tydligen anser han väl att Maja vann förra veckan. I skogen var han väldigt pigg, taktade mycket på hemvägen och drog iväg uppför första backen i rådjursbackarna fastän vi skulle skritta längs med ån. Förstår inte hur han orkar efter gårdagens dressyrpass, han brukar vara mör då. Hade Moa ridit idag hade han varit seg, det kan jag garantera!

 

Pratade med Majas mamma idag och de var intresserade av att låta Maja ha Lukas efter Moa. De skulle "tänka" på saken sa hennes mamma, men skrattade sedan och sa att Maja redan har bestämt sig. Att allt verkar lösa sig så himla smidigt, Maja till Lukas och Moa till Aztor.

Första hoppningen med Lady sedan slutet av november, verkligen efterlängtat av oss båda. Var förberedd på en väldigt taggad Lady men hon var mjuk under framridningen och skötte sig helt okey under framhoppningen. Sedan skulle vi hoppa bana och hon sa adjöss och stack. Jäklar vad hon tog i över hindrena. Hög fart, hoppa av tidigt och så enorma språng. Frida påstod att hon satt maten i halsen av ren förskräckelse imellanåt där hon satt och tittade i kafeterian. Det gick inte så bra att bromsa kan jag tala om, försökte jag blev hoppen desto konstigare så jag släppte hellre efter och försökte bromsa i sträckorna mellan hindrena. Funkade inte så bra det heller faktiskt.

 

Första hopprundan låg på 80. När Karoline sedan höjde till 90 blev jag rätt paff att hon vågade släppa lös mig och Lady på den höjden. Dock skulle jag hålla i henne nu vilket jag också gjorde. Dock var Lady nog rätt trött, så när jag mer eller mindre tvingade henne att inte hoppa på ren fart orkade hon inte oxrarna. Räckena gick bra även om hon drog en del. Ibland förstår jag inte hur hon orkar gå på storhästavstånd mellan hinder, eller kan för den delen.

 

Det var verkligen fruktansvärt roligt att hoppa idag! Inte var jag rädd för höjden heller trots att jag inte hoppat så högt på ett bra tag. Jag får inte stopp som grundar sig på min hopprädsla, idag tänkte jag inte ens på hur läskigt det vore att hoppa 90 oxrar. Jag bara konstaterade att det var högt och så var det inget mer. Att vi inte kom över gjorde mig inte osäker, Lady har inte kondition och jag förstod att hon stannade.

 

Började dagen med Chip som skulle hoppa med ryttare för första gången idag. Han har löshoppats två gånger den senaste månaden men tyckte det var allt bra konstigt att göra det med en ryttare på ryggen. Han var dessutom en rätt ofokuserad eftersom den var en annan häst i ridhuset samt att en solstrimma som syntes i ett hörn verkade vilja äta honom. Traven var svår och han valde att mer eller mindre kliva över hindret. Vi försökte ett par-tre gånger i galopp vilket gick mycket bättre. Avslutade med att skritta en vända i skogen.

 

Moa hade blivit tilfrågad om att rida Aztor idag så därför fick jag byta mockdag med henne och ta Lukas. Hon börjar ju bli lång och vill ha en häst efter Lukas så därför pratade med med Anette i veckan eftersom de inte har någon till Aztor. Om Moa kunde ha honom vore det perfekt då hon kan ta sig dit själv och inte blir beroende av skjuts som till oss. Därför ringde jag Maja som hängde med mig, Nangijala, Celina och Madicken ut i skogen. Hårt och buckligt, men Lukas skötte sig jättebra idag. Dock roade han sig med att nypa Maja när han kom åt.

 

Nangijala fick bli ledd i skogen vilket var ett tag sedan. Hon ville hemskt gärna springa lös och skulle nypa mig imellanåt för att få igång mig. Lite stegringar kom då också som protest mot att det inte fungerade. Annars skötte hon sig jättebra.