En sjujävlig ponny

Minusgraderna kom i måndags och frös allt det blöta som regnet lämnat efter sig bara någon dag före. Måndagen kom hård, knölig och stapplig och på onsdagen kom det ett par centimeter blötsnö som snabbt smälte och sedan frös. Nangijala vilade måndagen efter att ha gått ordentligt under helgen och skrittades på tisdagen eftersom inget annat gick. Sen kom dressyrlektionen och hela huvudet på min vilda svarta knöt ihop sig. Jag ägnade halva lektionen åt att försöka få henne att gå framåt. Efter att ha travat fram en stund sparkar hon Zamaro som kom för nära bakom när vi ska byta volt (vi red på samma) och efter det tog det bara ett par varv innan hon vägrade gå. Så Zamaro fick byta volt och jag lämnades kvar kämpandes för att få fram N som inte ville gå åt NÅGOT håll. Och kom vi väl fram en bit blev det strax tvärstopp igen. I slutet av lektionen kunde jag trava någorlunda - så länge jag inte hade Zamaro framför eller bakom mig. Trots det fruktansvärda tramsandet (som var trams för vet aldrig bak huvudet) var hon mer avslappnad än vad hon brukade och gick riktigt fint de korta stunder hon fokuserade på mig istället.
 
Idag åkte jag och Celina till ridhuset, kliver in och ser.... Zamaro och Rocky. Fem minuter senare har jag insett att det inte är specifikts Zamaro hon hatar utan skimmlar! Hon visste ju knappt var hon skulle ta vägen när hon skrittades i mitten och Zamaro och Rocky travade omkring och i början löste hon det genom att sparka bakut och stegrra/hoppa med slående framben. När skimlarna äntligen lämnade ridhuset hade hon lugnat sig hyfsat. Korta stunder kändes hon ganska fin, men det gick inte att galoppera om hon upptäckte att Dante var framför för då gasade hon ikapp honom.
 
Annars så klipptes hon idag (hals och bog) och tur var väl det så svettig som hon var efter ridningen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0