Våren gick vidare och i takt med längre dagar och bättre väder blev Lukas kondition allt bättre. Och därför blev det allt mer bus från hans sida. Det enda bus han faktiskt hade slutat med var att rymma från hagen, så vi tog iallfall bort en del av uttråkningen och energin från hans sida. En hel del avtrillningar hade Celina samlat på sig under dessa första månader och det hände med jämna mellanrum att vi fick gå hem utan häst. Det fanns ett visst ställe i en runda som vi döpt till Rådjursrundan där Celina jämt och ständigt halkade av. Vägen delade sig och Lukas tyckte ibland att vi skulle ta vägen tillbaka till stallet medan vi ville rida uppför backarna i den åt vänster. Satt då Celina barbacka... ja ni kan gissa vad som hände, det behöver jag nog inte förklara. Celina halkar av och Lukas sätter av hemåt och brydde sig inte alls om att vi ropade efter honom. Celina har alltid till skillnad från mig, varit duktig på att skada sig varenda gång hon trillade av. Inte allvarligt, men lite blåslagen blev hon allt. Den roligaste skadan var den gången hon halkade av och sträckte ena tummen, hur hon nu lyckades med det.

Lite annat bus i skogen hittade han också på som jag lyckades filma


Under våren utvecklades Lukas jättemycket tillsammans med Celina. Shettisen som vägrade volta i galoppen, som var tjock och stel som en planka försvann och blev till en ganska samarbetsvillig och mjuk ponny. Vi kämpade hårt under våren för att lära Lukas att gå ställd på volter och i hörn och det var inte det lättaste för jag var samtidigt tvungen att lära Celina det. Så var det mycket med vår utbildning, Celina hade inga större kunskaper och inte hade Lukas det heller så de fick lära sig tillsammans. Kanske inte det mest ultimata, särskilt inte med mig som "ridlärare" men nu, fyra år senare, har vi fått en mycket bra resultat :) Men tyvärr är och kommer Lukas nog aldrig bli särskilt känslig när det gäller att lyssna på skänklar och att lära honom att böja sig runt innerskänkeln kändes ibörjan som en omöjlig uppgift. Celina red på en liten volt och försökte efter mina instruktioner leda och lirka med innerhanden samtidigt som hon tryckte med innerskänkeln. Sedan gick jag bredvid och tryckte Lukas bredvid Celinas egen skänkel för att hindra honom från att gå rakt igenom volten.

I juni var Lukas en helt annan shettis. Mycket smalare, kunde, med lite ansträngning och övertalning från Celina faktiskt gå ställd i små volter och fattade numera för det mesta även vänster galopp. Innan sommarlovet togs han med för ytterligare en hopplektion och hans teknik hade helt klart förbättrats! Han rev inte särskilt ofta längre och hans höjdförmåga hade gått från 40cm till 60cm.




Det var under denna försommaren som Lukas börja visa sin enorma tävlingsinstinkt. Just på denna lilla ängen blev det full fräs och Celina hade oftast svårt att få honom att stanna när ängen tog slut. Sammanfattningsvis blev det en underbar vår med mycket motion för min del. Lukas motionerade 5-6ggr i veckan och max två (oftast en) av dessa dagar var på ridbanan. I januari hade jag blivit hyrare på Amy på ridskolan så på helgerna pendlade jag mellan Nogelid och ridskolan. Hade jag stalltjänst kunde en dag se ut såhär:
- stalltjänst 7-9.30, cykling dit och hem
- vila en timme och sedan cykla till nogelid
-1h promenad i skogen med Celina och Lukas
-direkt cykla tillbaka till ridskolan för att rida Amy
-ha middan: fodra och ta in hästar
-cykla hem ca 16.30-17.00
Så här hade jag det varje vecka i 2 år och jag vill inte ha tillbaka den tiden för resten av tiden på helgerna låg jag och halvsov, så trött var jag. Dessutom råkade jag en dag dra på mig ett par jeans som jag vuxit ur för flera år sen och plötsligt passade de kring midjan! Dessa hade jag haft när jag var 12-13 år så det var lite lustigt tyckte jag då. Men jag hade aldrig en tanke på att sluta hjälpa Celina, jag hade nog nästan lika roligt som hon, fast på en annat sätt. Att träna henne och Lukas var mitt roliga :)