Stormockning
Jag, Celina, Mamma och Camilla gav oss på växthushagen idag där det finns massa rester kvar sen förra året. Har nog aldrig hänt att vi alla jobbat samtidigt, men det är nåt vi redan planerar att göra igen fast i ännu större skala! Man såg resultat istället för att bara se alla till synes ändlösa bajshögar som man aldrig hinner klart själv och på några timmar hade vi gått igenom hela hagen. Camilla var snäll och hämtade kaffe åt mamma och saft till mig och Celina samt lite kakor så vi satt och tog en fikapaus.
Nästa gång ska vi få med oss vår moster (och kanske dyker då kusin Oskar upp), Linnea, Moa, Moas mamma och pappa som ska få grilla korv till oss.
Nästa gång ska vi få med oss vår moster (och kanske dyker då kusin Oskar upp), Linnea, Moa, Moas mamma och pappa som ska få grilla korv till oss.
Träckprovssvaret
Tog 2 dagar från den jag skickade in tills jag fick svar, mycket imponerande. Fick dock till min förvåning se att masken hade ökat rejält sen vi avmaskade dem, då hade endast Madicken en sådan minimal mängd att det knappt var lönt att avmaska och de andra hade ingenting då. Den masken de hade då var den som hade ökat. Läste att föl/unghästar sprider mask enormt snabbt om de får mycket sånt och det kanske är därför de plötsligt har så mycket mask i sig hästarna? Madicken och Nangijala hade ju mest och de två har umgåtts mest så det är väl ganska naturligt antar jag. Nåja, ska ringa till vet på måndag och skaffa avmaskningsmedel och så ska vi fortsätta gå lös på hagarna och mocka klart alla.
Eldprovet
Imorgon ska jag rida Lady tillsammans med Moa och Celina och Nangijala ska vara kvar helt ensam utan övervakning. Kommer säkert gå jättebra! Ska dock ge henne en liten höhög när vi ger oss iväg. Det stora provet innan klubbtävlingen nästa fredag.
Allergisk
Visste ni att när man har problem med pollen och är allergisk ska man undvika att äta äpplen? De blir man tydligen oftast allergisk mot så länge allergin varar. Fick reda på det förra veckan och drabbades av allergi idag. Åt ett äpple och klådan i halsen var hemskt! Tänkte ändå att det väl inte kunde stämma så åt ett annat och nös hur mycket som helst i en halvtimme.
Tryckte i mig en allergitablett hemma för att se om det skulle hjälpa, det gjorde det men efter att jag haft lektion för Linnea förvandlades kroppen till sten. Orkade knappt mocka och gick i snigelfart hem och somnade i soffan.
Föresten var min underbara Nangijala tillbaka efter en väldigt lång "trotsperiod", blev varm i kroppen när jag möttes av den vanliga gnäggningen och att hon kom fram till mig :D I ett par veckor har hon ignorerar mig.
Tryckte i mig en allergitablett hemma för att se om det skulle hjälpa, det gjorde det men efter att jag haft lektion för Linnea förvandlades kroppen till sten. Orkade knappt mocka och gick i snigelfart hem och somnade i soffan.
Föresten var min underbara Nangijala tillbaka efter en väldigt lång "trotsperiod", blev varm i kroppen när jag möttes av den vanliga gnäggningen och att hon kom fram till mig :D I ett par veckor har hon ignorerar mig.
Intressant samtal...
Pratade med den gamle grannen Mats som tror han vet allt om hästar. Alltid lika rolig att prata med även om man ska ta allt han säger med en nypa salt. Idag pratade vi foder och avmaskning och han sa att jag skulle ta en tredjedels ask snus och ge till varje häst, han svor på att han brukade avmaska så och att det funkade + att han rådfrågat en veterinär som erkänt att det funkade, men att de inte fick rekomendera det. Ja, det var ju att bara se förvånad ut (vilket jag ju var) och säga att ja det kanske jag skulle testa. Med andra ord: aldrig jag kommer ge Nangijala snus.
Ofrivillig "höjdhoppning" för Lukas och Moa
Efter Celinas dressyrlektion var det dags för Lukas att gå på Moas hopplektion. Han var rätt pigg fast blev seg när han blev varm trots att jag badade honom med vatten. Han är fortfarande mycket duktig på att utnyttja Moa och testar henne genom att inte gå fram. Men det såg ändå ut att gå mycket bättre idag och de hoppade en "bana" med tre hinder. Sista omgången höjde Camilla hindren från att ha legat på drygt 50cm. Sista hindret som var en oxer höjde hon mycket mer än de andra två. Tyckte det såg rätt högt ut, men hon sänkte ju inte när det var Moas tur så jag antog att det måste bara se stort ut jämfört med de andra, kanske 60-65cm? När Moa rider mot oxern ser jag hur Camillas huvud hastigt far upp och tittar på mig, på hindret och sen på Lukas och Moa. Jag brydde mig inte så mycket, även om det skulle ligga på 65 hoppar Lukas det lätt även om Camilla kanske inte tror det. Efter lektionen kommer dock Camilla fram och berättar hur hon höjt oxern och glömt bort Lukas förrän de redan var påväg mot hindret. DÅ insåg hon att hon lagt oxern på 75cm, men då var det försent att hejda dem. Men över kom dem även om Lukas saktade in en aning strax före avhoppet. Camilla var så imponerad över vår tokstolle och berömde honom hur mycket som helst.
Så i sommar får det väl bli hårddrillning för Moa och Lukas så att de hinner komma ut och tävla lite innan hon växer ur han. Hade varit kul om han hade fått starta LB vilket Celina bara hann göra på klubbtävling. LA vore ju en dröm, fast jag tror tiden tillsammans blir för kort för att det ska hinnas med tyvärr.
Så i sommar får det väl bli hårddrillning för Moa och Lukas så att de hinner komma ut och tävla lite innan hon växer ur han. Hade varit kul om han hade fått starta LB vilket Celina bara hann göra på klubbtävling. LA vore ju en dröm, fast jag tror tiden tillsammans blir för kort för att det ska hinnas med tyvärr.
Hittills
Aj
Vaknade med ett enormt blåmärke på foten, såg ut som om Lukas klivit mitt på den med tanke på storleken, svullnaden och formen. Haltade omkring och fick sedan panik när jag inte lyckades få på mig några skor. Tillslut hittade jag ett par med snören som jag kunde knyta upp helt och sedan få på.
Körtur med Lukas
Körde 50min med Lukas som var glad, om än ganska varm och seg i sin tjocka päls. Supermysigt i den ljumma vårkvällen!
Dressyr
Brunsten har satt igång och det var en tjurig Lady jag fick jaga för att få in från hagen. Fast det var inte förrän hon vägrade gå fram i början av lektionen och Maria kommenterade att hon såg brunstig ut som jag fattade. Ganska seg i början men annars väldigt fin, sen kom all förvänd galopp och hon var supertaggad tillslut. Det där med att fatta fel galopp på rakt spår och sedan galoppera genom hörnet till mitten av kortsidan förstod hon inte alls meningen med. Så vi fick göra en båge i galoppfattningen och då började det gå bättre. I vänstra varvet lyckades jag faktiskt fatta fel galopp på rakt spår. Duktig flicka!
Dock piggnade hon ju till rejält och vid ett tillfälle drog hon längs kortsidans vägg och jag fick en av metallgrejorna som sitter på dörren med en smäll mitt på min fot. Kan tala om att det först gjorde rätt ont och sedan blev mycket värre. Måste träffat en nerv för vissa stunder kan jag knappt gå, andra känns det inte alls.
Dock piggnade hon ju till rejält och vid ett tillfälle drog hon längs kortsidans vägg och jag fick en av metallgrejorna som sitter på dörren med en smäll mitt på min fot. Kan tala om att det först gjorde rätt ont och sedan blev mycket värre. Måste träffat en nerv för vissa stunder kan jag knappt gå, andra känns det inte alls.
Solande på spånkontainern
Låg på spånkontainern och solade i en timme i eftermiddags. Skulle hålla koll på Nangijala utan att hon såg mig, men hon stod med och halvsov ensam borta i hagen. Nu är jag iallafall helt säker på att man inte behöver oroa sig för att lämna henne kvar ensam i hagen medan man rider.
Magisk målning
Det som skulle blivit en början till ännu en porträttbild blev... ja, jag vet inte riktigt själv? En aning magisk verkar den bli, minst sagt. Ser bilden framför mig i huvudet men har problem att få ihop hur jag ska få ner det på pappret (okey, databilden). Hade så svårt att bestämma mig för i vilken ålder jag skulle måla av henne, men tillslut blev det från när hon är nästan nyfödd. Tanken är väl att måla klart henne i normalfärgen och sedan försöka blåa till henne en aning. Men tja, vi får väl se hur den här bilden kommer att sluta!
Dagen
Använt ryktsten och gummieskrapan på Nangijala som höll på att få spel över alla rödmyror som för tillfället vaknar och kryllar över marken. Fick flytta upp henne till ridbanan tillslut. Satt i skjulet en halvtimme idag igen medan Nangijala tränade ensamhet i hagen innan jag tröttnade och började mocka den istället. Välbehövligt!
Oj haha
Nangijala låg ner i hagen idag vilket jag typ aldrig ser henne göra. I somras som fölbebis låg hon ju ner jämt och då brukar jag klia och mysa med henne så att hon somnade. Så jag gick fram till henne och satte mig på huk som jag alltid gjorde bara för att tänka "ooohh..." och göra stora ögon. Jag förväntade mig nog min lilla taniga fölunge från i somras men istället hade jag, i mina ögon, en jättehäst som låg bredvid mig.
Ensam i hagen
Celina och Moa red iväg och jag schasade snabbt iväg även mamma och Lady. Släppte sedan in Nangijala i hagen och medan hon drack smet jag in och gömde mig i ett skjul för att kika på vad hon skulle hitta på nu när hon var helt ensam i hagen. Och gick 20m uppåt, gnäggade två gånger varefter hon bajsade. Ner tillbaka, kissade och gnäggade ytterligare en gång innan hon ställde sig vid grinden och sov tills de andra kom tillbaka. Efter en kvart smög jag därifrån. Nu är jag inte ett dugg orolig för att lämna henne ensam på påsklovets klubbhoppning. Camilla har dock lovat att hålla ett vakande öga på henne ifall det skulle vara något.
Dessförinnan borstade jag med gummieborsten och kunde konstatera att hon snart är mer korthårig än långhårig. Den där bruna färgen hon haft har gett vika åt dammigt svartfärgad.
Dessförinnan borstade jag med gummieborsten och kunde konstatera att hon snart är mer korthårig än långhårig. Den där bruna färgen hon haft har gett vika åt dammigt svartfärgad.
Torsdag
Hunnit med att avhåra Nangijala som stod och sov i den varma vårsolen. Jag har även mockat och allra först hade Linnea sin lektion för mig. Hon är duktig, har fått börja galoppera själv med Lukas och är fantastiskt duktig på att sadla och träns honom. När Moa, som är så mycket mer ridvan liksom Alva, visade sig ha så problem med sadling och tränsning av honom insåg vi att Linnea var väldigt duktig eftersom hon hållt på i knappt ett halvår.
Kärlek
Full fart
Har praktik i två veckor och dessa tre dagarna har varit otroligt hektiska. I måndags var det mockning och hopplektion som gick bra (förutom att Lady jämt hoppar mig ur sadeln), på tisdagen en snabb tur med Madicken och 15min hårborstning av Nangijala (fyllde väl en plastkasse med hår kändes det som, det bara rasade av) samt en föreläsning i Karlshamn med två andra från styrelsen. Föreläsningen ingår i projektet "Fler gör mer" som styrelsen har gått med i. Idag fick jag tack och lov gå tidigare från praktiken vilket innebar att jag hann avhåra Nangijala i nästan en timme. Hon ser lite skojig ut, för där jag fått väck mest päls är hon svart/svartare än de bruna partierna med smutsig vinterpäls.
Hår, hår och mer hår
Hälften av Nangijalas vinterpäls sitter nog löst. Höll på i säkert en timme idag och fick bara bort en bråkdel. Hälften av all päls på framdelen är borta, liksom rumpan och bakbenen. Magen stod jag med en gummieborste och drog i evigheter men håret tog aldrig slut. Ser lite kul ut för hon har två tallriksstora mindre håriga områden på varsin sida om magen. Nangijala stod och sov nästan hela tiden och gick segt och lite stelt när jag hämtade henne från hagen, stackarn har nog en rejäl växtvärk.
Dressyrpass
Red 45min dressyr med Madicken och tränade på LC:1 och LB:1 programmen. La bort dressyrspöet efter uppvärmningen och då fick jag jobba för att få fram henne. Men hon var fin, och galoppen var faktiskt riktigt bra även om hon pustade och stånkade efter en stund. Fuska skulle hon varje hörna/serpentinbåge/sväng som var åt höger, som är hennes svagaste sida. Men hon är inte längre stum som en planka där vilket är skönt.
Hopplektion
Efter en vända på Lindex förstod Celina att hon verkligen inte kommer orka rida i helgen heller så hon fick vackert stanna hemma.
Det svala vädret var perfekt för hoppning så vi plockade fram våra hinder och så hade jag hopplektion för Moa och mamma. Både jag och Moa fick oss en massa härliga skratt åt mamma och Ladys hoppteknik, fast jag är imponerad av att hon faktiskt lyckades komma ihåg hela banan på 6 hinder EN gång! Tjuvhöjde dessutom ett hinder så de hoppade 70 som mest, fast mamma var mest stolt över att Lady gick på tygel när de travade av (haha).
Moa fick hemläxa av mig att sätta sig och slå med ett spö på en kudde, matta eller liknande. Lukas var sååå seg och först trodde jag att Moa smällde till han löst med spöet för att hon var för snäll, men sen fattade jag att hon bara inte kunde slå hårdare. Och hennes hårdaste kändes knappt genom Lukas tjocka päls, hon slog väl bort lite damm på sig höjd. Så hon fick driva tills hon blev blå i ansiktet och sista rundan blev jag så trött på Lukas att jag själv tog spöet och smällde till honom. DET fick fart på honom, plötsligt var han så lydig och framåt. Suck. Det är bäst Moa övar flitigt på sin läxa för hon kommer behöva spöet tills Lukas betämmer att testperioden är över.
Det svala vädret var perfekt för hoppning så vi plockade fram våra hinder och så hade jag hopplektion för Moa och mamma. Både jag och Moa fick oss en massa härliga skratt åt mamma och Ladys hoppteknik, fast jag är imponerad av att hon faktiskt lyckades komma ihåg hela banan på 6 hinder EN gång! Tjuvhöjde dessutom ett hinder så de hoppade 70 som mest, fast mamma var mest stolt över att Lady gick på tygel när de travade av (haha).
Moa fick hemläxa av mig att sätta sig och slå med ett spö på en kudde, matta eller liknande. Lukas var sååå seg och först trodde jag att Moa smällde till han löst med spöet för att hon var för snäll, men sen fattade jag att hon bara inte kunde slå hårdare. Och hennes hårdaste kändes knappt genom Lukas tjocka päls, hon slog väl bort lite damm på sig höjd. Så hon fick driva tills hon blev blå i ansiktet och sista rundan blev jag så trött på Lukas att jag själv tog spöet och smällde till honom. DET fick fart på honom, plötsligt var han så lydig och framåt. Suck. Det är bäst Moa övar flitigt på sin läxa för hon kommer behöva spöet tills Lukas betämmer att testperioden är över.
Dödstrött
När jag släpade mig upp vid 9 imorse var huvudet bortkopplat från kroppen och jag cyklade som en zoombi till ridskolan. Piggnade till efter en mysig uteritt på Felix, som först verkade försöka övertyga mig om att han var öm i hovar och hade träningsvärk. Men på hemvägen fick han plötsligt fart och var jättepigg, busen. Sen bar det hem för en halvtimmes vila och lunch och sen till Nogelid där jag red med Moa. Innan hon åkte hem hann vi klämma in en liten promenad i skogen, hon på Lady och jag ledandes Nangijala. Stor tyckte hon Lady var haha. Moa fick göra iordning och borsta min fölflicka idag, det är bara nyttigt att någon annan än jag pysslar med henne.
Möjlig proteinbrist
Nangijala har ju varit smal över revbenen och bukig ett tag nu. Fick tipset igår att det kunde vara mask och att jag borde avmaska. Ganska tveksam till det (har ingen mask i våra hagar) så började jag söka runt och fann att sådana symptom ofta brukar vara tecken på antingen mask eller proteinbrist. Det senare särskilt på unga, växande hästar.
Så jag kollade innehållet på lucernen och Hippo Bas Basic som hon får en skopa av varje dag. En sak jag hade missat av Hippo-fodret (som vi köpte för Madicken när hon var dräktig och som passar bra till alla hästar) var att det som en liten parantes stod att fodret bara är bra när stråfodret har högt proteininnehåll. Protein används för att bygga muskler och det fick en klocka att ringa i huvudet. Madicken har ätit nästan dubbla mängden hö mot vad hon brukade efter vi vande av Nangijala, men har trots det haft svårt att lägga på vikt (annars blir hon tjock bara av att äta en tugga). Hon har också haft en stort behov av protein eftersom vi satte igång henne i samma veva och om då näringsvärdet i höet har försämrats i slutet av vintern kan det förklara varför hon behövde så mycket hö för att behålla sin vikt.
Så min teori är att näringsvärdet i höet har försämrats och det märks på Nangijala som växer och på Madicken som bygger mycket muskler + att det nu är full fart på fällningen. De andra två har inte lika stort behov av protein och får troligtvis det de behöver. Så Nangijala ska få extra av främst lusern men även av Hippofodret och blir inte det bättre så är det träckprov som kommer härnäst.
Här ser man magen
Så jag kollade innehållet på lucernen och Hippo Bas Basic som hon får en skopa av varje dag. En sak jag hade missat av Hippo-fodret (som vi köpte för Madicken när hon var dräktig och som passar bra till alla hästar) var att det som en liten parantes stod att fodret bara är bra när stråfodret har högt proteininnehåll. Protein används för att bygga muskler och det fick en klocka att ringa i huvudet. Madicken har ätit nästan dubbla mängden hö mot vad hon brukade efter vi vande av Nangijala, men har trots det haft svårt att lägga på vikt (annars blir hon tjock bara av att äta en tugga). Hon har också haft en stort behov av protein eftersom vi satte igång henne i samma veva och om då näringsvärdet i höet har försämrats i slutet av vintern kan det förklara varför hon behövde så mycket hö för att behålla sin vikt.
Så min teori är att näringsvärdet i höet har försämrats och det märks på Nangijala som växer och på Madicken som bygger mycket muskler + att det nu är full fart på fällningen. De andra två har inte lika stort behov av protein och får troligtvis det de behöver. Så Nangijala ska få extra av främst lusern men även av Hippofodret och blir inte det bättre så är det träckprov som kommer härnäst.
Här ser man magen
Dödstrött så in i norden
Idag har jag...
1. Skola med tenta
2. Haft lektion för Linnea för att sedan köra Lukas en halvtimme och trötta ut honom
3. Red igen en dressyrlektion med Lady. Tre veckor sedan sista riktiga passet och först var hon stel och ganska tjabbig, men sen var hon urfin i slutet. Galoppen var fantastiskt bra för att vara oss, hon gick väldigt stadigt på tygel mot vad hon brukar!
4. Ridit Felix i 45min. Uppvarvad efter Ladys lektion tänkte jag, äh vad tusan, jag orkar en häst till. Tja... mina ben dog typ när det var dags att sitta upp haha. Tur att han var pigg!
Turligt nog lyckades jag övertyga mamma om att Madicken är snäll så att hon vågade bege sig ut på en ridtur. Faktiskt vågade hon galoppera, men innan hon gav galoppfattning höll hon sig fast allt hon kunde, tog ett stadigt tag i manen och tryckte sedan på och är beredd på det värsta. Vad händer? Jo Maddis kommer fram i en lååångsam galopp. Skulle gärna velat se hennes min!
1. Skola med tenta
2. Haft lektion för Linnea för att sedan köra Lukas en halvtimme och trötta ut honom
3. Red igen en dressyrlektion med Lady. Tre veckor sedan sista riktiga passet och först var hon stel och ganska tjabbig, men sen var hon urfin i slutet. Galoppen var fantastiskt bra för att vara oss, hon gick väldigt stadigt på tygel mot vad hon brukar!
4. Ridit Felix i 45min. Uppvarvad efter Ladys lektion tänkte jag, äh vad tusan, jag orkar en häst till. Tja... mina ben dog typ när det var dags att sitta upp haha. Tur att han var pigg!
Turligt nog lyckades jag övertyga mamma om att Madicken är snäll så att hon vågade bege sig ut på en ridtur. Faktiskt vågade hon galoppera, men innan hon gav galoppfattning höll hon sig fast allt hon kunde, tog ett stadigt tag i manen och tryckte sedan på och är beredd på det värsta. Vad händer? Jo Maddis kommer fram i en lååångsam galopp. Skulle gärna velat se hennes min!
Pälsproblem
Medan Lady, Nangijala och Madickens päls rasar av i stora tovor står Lukas i solen och svettas. Han fäller alltid så sent och brukar börja i slutet av mars eller början av april för att sedan fälla in i slutet av juni. I år har ju väarmen kommit väldigt tidigt dessutom. Mamma och jag pratade om hur jobbigt det är för honom, att raka honom vore kanske ett alternativ? Men det finns så många som menar att sommarpälsen förstörs om man klipper när det är dags för fällning medan andra menar att det är en skröna. Men jag vet inte, skönast för honom vore nog att klippas, åtminstone på halsen, men isåfall måste det göras så fort som möjligt innan fällningen sätter igång.
Madicken och jag på dressyr
Gud så mysig Madicken var att rida, har baske mig glömt hur det var innan dräktighetssegheten satte in. I dressyren går hon inte fram självmant och med Celina maskar hon och kommer rätt bra undan med det. Att hon sedan är rätt okänslig för spöet hjälper ju inte precis till. Jag, å andra sidan är mer van vid henne och är tuff från början. Hon SKA gå fram när jag ber henne, jag sitter inte och småtrycker för det kommer man ingenvart med. Visserligen kan man få ett bakutspark när man smäller till henne, men sedan går hon faktiskt framåt och lyssnar bra. Jag har ridit henne några enstaka dressyrpass när vi satte igång henne, men då var konditionen mycket sämre. Galoppen behöver fortfarande arbetas mycket med, det kändes tydligt i övningen "klockan" idag, men hon orkar så mycket mer än sist. Vart helt förälskad i henne igen.
Frågade Celina och fick faktiskt tävla klubbdressyr med henne på påsklovet! Jag och Lady har jag satt på paus, vi har mycket vi behöver jobba på, särskilt i galoppen + att det nu är 3 veckor sedan hon reds ordentligt. Hinner inte träna upp oss till påsk, så då passar det bra med Madicken. Gissar dock att jag kommer ångra det på tävlingsdagen för hon brukar bli sååå seg ;)
Full rulle med Maddis
Kom hem en timme tidigare så han faktiskt ut på en 20min barbackatur med Madicken. Försökte få med mig Nangijala men det är väl bara att inse att hon är för gammal för det nu. Hon vägrade lämna gräset på gårdsplanen. Lady och Lukas stimmade runt i hagen och vovven stimmade med dem. Madicken blev stirrig och vägrade lämna Nangijala så det blev en hel del bocksprång och stegringar och försök till att springa hemåt med mig på ryggen. Tack och lov att hon är så mjuk som hon är, det var inte värre än att sitta i sadeln.
Hann också dra igenom med ryktstenen på Nangijala, håret bara rasar av!
Hann också dra igenom med ryktstenen på Nangijala, håret bara rasar av!
Härligt förmiddagstur
Eftersom jag skulle jobba för mamma på eftermiddagen var jag i stallet redan halv 10. 7 grader varmt när jag cyklade dit och jackan lämnades hemma. Mockade och fyllde på spån innan jag plockade in Lady. Stod en bra stund med ryktstenen innan vi gav oss av mot skidbacken. Mamma vågar inte rida dit efter vad som hände sist så jag tog vägen dit olyckan hände. Men vi klarade oss helskinnat och fick en härlig tur. Lady var superpigg och var mycket missnöjd när det bara blev en liten lugn galopp, så hon tog bettet, drog ner huvudet och stack för att sedan tvärbromsa så att det blev glidspår på marken. Skönt att hon är frisk igen!
Maddis och Lady har även de fått slippa sina täcken och att de njuter går inte att ta miste på. Madicken har gnott in sig ordentligt och hennes fina svarta färg är numera ett minne blott. Faktiskt så är det jättrsvårt att se vem som är Madicken och vem som är Nangijala om de står en bit bort och en bit ifrån varandra.
Pappa kom hem sjuk vid lunch, Linnea kommer hem och pratat om frusenhet och halsont. Celina kommer hem och däckar i sängen, sjuk som pappa. Jaha. Influensaperiod igen, ska jag gissa att mamma blir sjuk imorgon? Madicken får vila två dagar för jag kan verkligen inte rida henne imorgon, är Celina sjuk onsdag med får jag ta hennes ridlektion.
Maddis och Lady har även de fått slippa sina täcken och att de njuter går inte att ta miste på. Madicken har gnott in sig ordentligt och hennes fina svarta färg är numera ett minne blott. Faktiskt så är det jättrsvårt att se vem som är Madicken och vem som är Nangijala om de står en bit bort och en bit ifrån varandra.
Pappa kom hem sjuk vid lunch, Linnea kommer hem och pratat om frusenhet och halsont. Celina kommer hem och däckar i sängen, sjuk som pappa. Jaha. Influensaperiod igen, ska jag gissa att mamma blir sjuk imorgon? Madicken får vila två dagar för jag kan verkligen inte rida henne imorgon, är Celina sjuk onsdag med får jag ta hennes ridlektion.
Prinsessan
Dagens Madicken och Lukas
LD
Madicken
Pigg, lite stollig och väldigt gnäggig. Kom nästan runt banan. Maddis stannade på tre hinder som hon fann läskiga, men hoppade dem snällt på andra försöket. Det läskiga NVS-planket som så många hästar var rädda för hoppade hon utan att blinka. Bra ändå med tanke på att hon inte tävlat utomklubbs på 5 år!
Lukas
Utvägrad på femte hindret trots att han varit jättepigg och glad på framhoppningen. Skickade ut han på promenad runt anläggningen då det brukar hjälpa.
Lagklassen
Madicken
Utvägrad igen på en oxer som hon redan hoppat en gång. De vinglar fram till hindret och Celina kunde inte parera upp henne. Så... vem var det nu igen som påstod att Madicken skulle vara så trygg att tävla? ;) Det kommer ta ett tag att få igång henne igen, men sen så!
Lukas
Utvägrad trots att Elin bankade på för allt vad hon var värd. Än en gång var han så pigg och fin på framhoppningen och så bara tvärvägrade han på banan. Då kom jag fram till att han bara jävlades med oss för Lukas vägrar bara ut sig när han är uttråkad, har hoppat mycket på sista tiden och är enormt sugen på att busa. Stackars Elin var dock ledsen till skillnad från den strålande glada Lukas. Suck, det går inte att sätta emot en envis shettis, inte ens Celina hade kunnat få igång honom tror jag.
Ponnyhoppallsvenskan div III
Sicken dag alltså, är helt slut och det är inte undra på när man tänker på allt som har hänt idag!
Allt började ju bra tills vi kommit halvvägs till pukavik och jag höll på att köra in i en stillastående polisbil som stod mitt i vägen. Solen lyste så att man bara såg den som en mörk skugga och sirenerna skimrade bara svagt så jag trodde det var en traktor som körde framför mig tills det närmade sig ungefär dubbelt så snabbt som jag trodde. Dumma poliser!
Halvvägs till Ronneby ringer Lena och säger att Rebell vägrar åka och bara lägger sig ner och sparkar. Jaha, en man kort i laget. Ägnar resten av färden åt att fundera ut vilka som måste ingå i tremannalaget.
Ronnebys nya anläggning var fin, men skulle man från tävlingsridhuset till parkeringen fick man gå runt om allt vilket var urkasst för det är ju så stort! Men annars var allt bra och Elin började rida fram Lukas. Jag sms:ade de som inte skulle rida förklassen och sa att de måste anmäla sig ändå när de kom. Då svarar Maja att hon spytt i natt och inte kan komma. Gud vad jag var arg på henne. Personligen tycker jag inte att man meddelar kl.9 när tävlingen börjar att man är sjuk och inte kan komma, utan det gör man så fort man blir sjuk. Emelie hade kunnat ta med sig Jojje istället. Så där stod jag med två man kort helt plötsligt.
Sen hände allt med vansinnig fart. Ena sekunden försökte jag dela upp alla på bästa sätt i ett fyrmannalag och två tremannalag, nästa sekund är Emelie påväg hem för att hämta Jojje.
Då kommer nästa problem: licensnummer på hästarna och ryttarna som inte tävlat förklassen. Ana, Alva B och Amanda var påväg och kunde kolla på Anas mobil. Jessica var fast utan mobil och kunde inte kolla sitt, Emelie fick vi tillslut tag i och hon kom ju tillsist. Men för att krångla ihop det ännu mer så hade Maja tydligen inte aktiverat Jojjes licens utan beställt... ja, tack för mobiler med internet!
Förklassen blev intressant, men lagklassen tog priset. Av våra 11 ryttare var endast tre felfria: Emelie och Baileys, Alva och Poesi (!) och Alva och Blixten. Ana trillade av. Celina, Elin, Emelie, Amelie och Amanda vägrade ut sig, Alva på Poesi missade jag på något vis och fick aldrig veta hur det gick. Nästbäst var Jessica med 4 fel och Elin P fick 8 fel. Jag kände redan när Lukas vägrade ut sig att det här nog kommer gå åt skogen, så jag var lugn och ganska road när jag såg mina lags ryttare en efter en dra på sig fel. Sådana dagar sker och nästa gång kan bara gå bättre. Jag menar, hur ofta händer det att Lukas och Jojje vägrar ut sig och att Poesi av alla hästar går felfritt? Sånt händer bara inte.
Haha, nej detta har varit en jätteknasig och konstig dag alltså!
Allt började ju bra tills vi kommit halvvägs till pukavik och jag höll på att köra in i en stillastående polisbil som stod mitt i vägen. Solen lyste så att man bara såg den som en mörk skugga och sirenerna skimrade bara svagt så jag trodde det var en traktor som körde framför mig tills det närmade sig ungefär dubbelt så snabbt som jag trodde. Dumma poliser!
Halvvägs till Ronneby ringer Lena och säger att Rebell vägrar åka och bara lägger sig ner och sparkar. Jaha, en man kort i laget. Ägnar resten av färden åt att fundera ut vilka som måste ingå i tremannalaget.
Ronnebys nya anläggning var fin, men skulle man från tävlingsridhuset till parkeringen fick man gå runt om allt vilket var urkasst för det är ju så stort! Men annars var allt bra och Elin började rida fram Lukas. Jag sms:ade de som inte skulle rida förklassen och sa att de måste anmäla sig ändå när de kom. Då svarar Maja att hon spytt i natt och inte kan komma. Gud vad jag var arg på henne. Personligen tycker jag inte att man meddelar kl.9 när tävlingen börjar att man är sjuk och inte kan komma, utan det gör man så fort man blir sjuk. Emelie hade kunnat ta med sig Jojje istället. Så där stod jag med två man kort helt plötsligt.
Sen hände allt med vansinnig fart. Ena sekunden försökte jag dela upp alla på bästa sätt i ett fyrmannalag och två tremannalag, nästa sekund är Emelie påväg hem för att hämta Jojje.
Då kommer nästa problem: licensnummer på hästarna och ryttarna som inte tävlat förklassen. Ana, Alva B och Amanda var påväg och kunde kolla på Anas mobil. Jessica var fast utan mobil och kunde inte kolla sitt, Emelie fick vi tillslut tag i och hon kom ju tillsist. Men för att krångla ihop det ännu mer så hade Maja tydligen inte aktiverat Jojjes licens utan beställt... ja, tack för mobiler med internet!
Förklassen blev intressant, men lagklassen tog priset. Av våra 11 ryttare var endast tre felfria: Emelie och Baileys, Alva och Poesi (!) och Alva och Blixten. Ana trillade av. Celina, Elin, Emelie, Amelie och Amanda vägrade ut sig, Alva på Poesi missade jag på något vis och fick aldrig veta hur det gick. Nästbäst var Jessica med 4 fel och Elin P fick 8 fel. Jag kände redan när Lukas vägrade ut sig att det här nog kommer gå åt skogen, så jag var lugn och ganska road när jag såg mina lags ryttare en efter en dra på sig fel. Sådana dagar sker och nästa gång kan bara gå bättre. Jag menar, hur ofta händer det att Lukas och Jojje vägrar ut sig och att Poesi av alla hästar går felfritt? Sånt händer bara inte.
Haha, nej detta har varit en jätteknasig och konstig dag alltså!
En aning hög i korset var det ja?
Vårpromenad
Lady är officiellt friskförklarad från stukningen idag och mamma fick rida igång henne. Hon skulle skritta ut en runda och eftersom jag med skulle ut med Nangijala gjorde vi sällskap en bit innan hon vände tillbaka. Planen var att gå hem med Nangijala, men det kraftiga vinden gjorde henne lite stirrig. I en trädgård fladdrade ballonger som hon glodde misstänkssamt mot, plast fladdrade omkring och så vidare. Det var för mycket för henne med alla händelse i villakvarteret för dagen helt enkelt. Så vi vände tillbaka en bit och vek av in på vägen mot miljöstationen vid Smålandsgatan. Där lugnade hon sig och vi gick en bit bortåt innan vi vände hem. När vi svängde tillbaka och var halvvägs hemma var hon lugn och avslappnad igen. En familj kom ut ur sitt hus som de brukar när vi ridit förbi innan. De klappade Nangijala och gav henne lite mototsbitar och hon stod snällt och kikade nyfiket på dem.
Bilarna brydde hon sig inte ett skvatt om idag och därför ignorerar jag dem också och berömmer henne inte lika mycket längre för att hon inte bryr sig.
Fotade lite idag med teleobjektivet och insåg häpet att bilderna faktiskt blir bättre med den än med det lilla som gick sönder. Helt klart på tiden att köpa nytt!
Bilarna brydde hon sig inte ett skvatt om idag och därför ignorerar jag dem också och berömmer henne inte lika mycket längre för att hon inte bryr sig.
Fotade lite idag med teleobjektivet och insåg häpet att bilderna faktiskt blir bättre med den än med det lilla som gick sönder. Helt klart på tiden att köpa nytt!
Värk i hela kroppen
Gårdagskvällens prova på judoträning har lämnat mig alldeles ledbruten. Inte nog med att hjärnan fick en smärre nedsmälta under natten av allt nytt, nej dessutom började hela kroppen värka itakt med att träningsvärken satte i. Höfterna känns som om jag trillade ordentligt på dem, jag har stora problem att sätta mig ner på huk eller röra armarna och jag har även lyckats skaffa mig träningvärk under hakan, hur är det möjligt?
Att då stiga upp och inse att jag skulle rida och fixa Felix, mocka i vårt stall samt rida långtur med Moa på Madicken var en aning plågsamt. Men jag överlevde dagen med en allt värre träningsvärk fast det var jobbigt att både stå i lätts sits och att rida lätt. Till råga på allt bestämde sig molnen för att vi behövde duscha lite så jag och Moa kom hem blöta och ganska kalla efter vår ridtur. Inte blev det bättre av att vi upptäckte skogsmaskiner i skogen 5min hemifrån och att ljudet kom från hållet vi skulle. Tack och lov var de 50m bort från vår stig så vi slapp vända, men maskinen hade lagt en björk mitt i vägen hem på drygt 60cm. Stirrade på den och tänkte att jag vägrar att vända och frågade sedan Moa om hon var sugen på att hoppa. Skoj tyckte båda hästarna.
Att då stiga upp och inse att jag skulle rida och fixa Felix, mocka i vårt stall samt rida långtur med Moa på Madicken var en aning plågsamt. Men jag överlevde dagen med en allt värre träningsvärk fast det var jobbigt att både stå i lätts sits och att rida lätt. Till råga på allt bestämde sig molnen för att vi behövde duscha lite så jag och Moa kom hem blöta och ganska kalla efter vår ridtur. Inte blev det bättre av att vi upptäckte skogsmaskiner i skogen 5min hemifrån och att ljudet kom från hållet vi skulle. Tack och lov var de 50m bort från vår stig så vi slapp vända, men maskinen hade lagt en björk mitt i vägen hem på drygt 60cm. Stirrade på den och tänkte att jag vägrar att vända och frågade sedan Moa om hon var sugen på att hoppa. Skoj tyckte båda hästarna.
Knak knak
Knak, knak säger Nangijalas bakdel och vips så är hon plötsligt närmare 134cm i korshöjd. Hallå manken? Tänker du aldrig växa eller?
Arg fölunge
Det finns minsann krut i Nangijala även om hon för det mesta är den snällaste och lugnaste fölungen jag kan tänka mig. Men ett matvrak är hon i samma mått som Amy var och det visade sig mycket tydligt idag när jag skulle fortsätta med "stanna" träningen. Åh, vad förbannad hon var på mig när hon inte fick morotsbitarna. Öronen bakåt och faktiskt rent av högg lite i luften, när jag motade bort henne för att visa att hennes beteende inte var okey vände hon surt rumpan till och ställde sig för att tjura. Men det var inte mer än max 10s för hon insåg ju själv att hon på det sättet inte får morotsbitar. Nej, hennes tålamod var inte det bästa idag.
Lät henne vara ensam i boxen i en kvart medan jag satt och oljade träns. Utan hö dessutom. Hon klarade det jättebra, gnäggade ett par gånger men var annars lugn. Blev dock jätteglad när jag kom sen.
Stinker tjärsalva
Efter att Celina påstått att Nangijala diade när hon släppte ut Madicken i hagen ikväll var jag tvungen att gå och undersöka det. Jag hade ju fem minuter innan kletat på ny tjärsalva ju! Lättast att undersöka i mörkret var Nangijala och visst, hon stank tjärsalva kring munnen. Var dock inte intresserad av att dia mer så kanske att det smakar tillräckligt äckligt nu för att hon ska låta bli? Får hålla koll på juvret och Maddans hull, vid minska tecken på att Nangijala börjat dia för mycket trots salvan, separeras de igen på stört. Men förhoppningsvis är den lilla vattenmjölk hon får i sig inte tillräckligt för att sätta igång allt igen, dessutom kommer snart det spirande gräset nog locka mer än tjärsmakande vattenmjölk.
Hur stor är sannolikheten?
Nä, nu gör jag det i alla fall, jag menar, hur stor är sannolikheten att Malin läser min blogg egentligen? Inte precis så att jag gör reklam för den precis haha (det är mer min egna dagbok än vad det är blogg). Hennes mamma ska ge henne bilden när hon kommer hem i helgen, men så länge orkar jag nog inte tåla mig. Så Malin, OM du skulle titta, skvallra inte att du redan sett den ;)
Bilden föreställer Pelle, varmblodet som stod flera år i vårt stall innan han såldes och flyttades en vecka innan Amy dog. En ganska knepig bild att måla då skuggorna är väldigt konstiga, måste vara första gången jag målar en häst med en skuggad nosrygg, dessutom hade bilden jag fick väldigt hög kontrast + att det var ganska suddig med lite fel färger. Slutresultatet blev ändå ganska bra, men jag kunde jobbat mer med den tror jag, men tålamodet är helt slut nu!
Bilden föreställer Pelle, varmblodet som stod flera år i vårt stall innan han såldes och flyttades en vecka innan Amy dog. En ganska knepig bild att måla då skuggorna är väldigt konstiga, måste vara första gången jag målar en häst med en skuggad nosrygg, dessutom hade bilden jag fick väldigt hög kontrast + att det var ganska suddig med lite fel färger. Slutresultatet blev ändå ganska bra, men jag kunde jobbat mer med den tror jag, men tålamodet är helt slut nu!
Beställningen är klar
Lite mer än en månad sedan var det jag började på min första beställning och nu är den äntligen klar. Usch, att måla till överraskningar är ju roligt förutom att jag vill visa den direkt men det måste jag ju vänta med.... kan ju iallafall säga att jag blev nöjd med den :) Inte lika bra som de på Lady och Lukas, men nästan.
Växtperiod?
För ett tag sen upptäckte jag till min förvåning att man kunde känna Nangijalas revben så vi ökade natthöet med ett kilo. Tyckte dock att det var lite konstigt för hon såg ganska rund ut tyckte jag. Idag känner man fortfarande revbenen, om än mindre, men resten av hennes mage är minsann väldigt rund. Läste lite och fick veta att unghästar blir tunna över revbenen och lägger på sig på buken i växtperioder, så antar att jag ska räkna med att hon skjuter iväg ett par centimeter eller så nu? Har inte hänt särskilt mycket hitills i år tyckte jag, men så upptäckte jag häromdagen hur breda hennes ben har blivit, särskilt skenbenen som börjar närma sig Madickens storlek. Från kotan ner till hovarna är hon fortfarande smal vilket ser lite lustigt ut samtidigt som bakbenen är jättelånga och smala jämfört med de kortare frambenen.
Kikade tillbaka på bilder från december och såg att luggen minskäl måste ha vuxit med minst 1cm/månad. Jippie! Jag får nog min långa lugg som jag velat ha :)
December
Förra veckan, dålig bild som inte riktigt visar längden
Kikade tillbaka på bilder från december och såg att luggen minskäl måste ha vuxit med minst 1cm/månad. Jippie! Jag får nog min långa lugg som jag velat ha :)
December
Förra veckan, dålig bild som inte riktigt visar längden
Tömkörning
Räknade inte med minusgraderna så kvällens tömkörning fick mest bestå av skritt där jag tränade skänkelvikning, öppna och framdelsvändning. Klurigt att hålla koll på tömmar, spö och Lukas och han är ju inte den mest känsliga för skänklar heller. Slutade med att jag höll tyglar och gick bredvid och använde knäna till att trycka vid skänkelläget. Han avskyr denna typen av arbete, men öppnan var ändå helt okey.
Pay and jump
Lukas och Moa - 40 & 50cm
Lukas testade Moa en del i första höjden, tror han tyckte det var en fånigt låg höjd så han ville helst trava och gick faktiskt nästan stillastående över ett räcke. I andra klassen var han uppvarvad och for iväg som en kanon när föregående ryttare fick applåder. Blev dock imponerad över hur Moa hanterade hans sken, hon fick snabbt stopp på han. Blev lite ryckigt de första hoppen samt att han for förbi ett hinder, men sedan såg det jättefint ut.
Celina och Madicken - 70 & 80cm
Madicken var taggad till tusan när hon skulle hoppa första gången. Hon stod och stegrade, stutsade och bockade medan föregående ryttare red och de i sekreteriatet hade faktiskt inte trott att Celina skulle kunna ta sig igenom startlinjen ens. Men det gjorde de och det blev en snabb runda. I andra klassen var hon lugnare innan det var hennes tur och de gjorde en jättefin runda, helt klart den finaste jag sett av dem hittills. Utanför stötte vi på Filippa, tjejen som ägde Madicken innan och hon var jätteglad över att träffa på sig gamla ponny igen och samtidigt se henne hoppa två rundor. Det var härligt att se samma gamla Madicken igen, sa hon till oss och vi frågade lite förvånat om hon menade att Madicken alltid var såhär på tävlingar? Jajamen, svarade Filippa. Allt gnäggande var tydligen även det något som hon alltid hållit på med. Tävlingarna kommer verkligen bli livade...
Stod som ringmaster resten av tävlingen från halv 1 till strax efter 4. Goa Moa höll mig sällskap och som hon pratade, har nog aldrig hört henne prata så mycket. Allt möjligt hann vi tala om men det jag minns bäst är när hon talade om att hon med ville ha jackor med "Stall Nogelid + sitt namn" på precis som oss, vilken färg skulle hon ta, för vi andra hade ju olika fäger ju? Och en likadan mössa ville hon ju skaffa och då sa jag att hon fick muta mamma för att det är hon som stickat dem.
Lukas testade Moa en del i första höjden, tror han tyckte det var en fånigt låg höjd så han ville helst trava och gick faktiskt nästan stillastående över ett räcke. I andra klassen var han uppvarvad och for iväg som en kanon när föregående ryttare fick applåder. Blev dock imponerad över hur Moa hanterade hans sken, hon fick snabbt stopp på han. Blev lite ryckigt de första hoppen samt att han for förbi ett hinder, men sedan såg det jättefint ut.
Celina och Madicken - 70 & 80cm
Madicken var taggad till tusan när hon skulle hoppa första gången. Hon stod och stegrade, stutsade och bockade medan föregående ryttare red och de i sekreteriatet hade faktiskt inte trott att Celina skulle kunna ta sig igenom startlinjen ens. Men det gjorde de och det blev en snabb runda. I andra klassen var hon lugnare innan det var hennes tur och de gjorde en jättefin runda, helt klart den finaste jag sett av dem hittills. Utanför stötte vi på Filippa, tjejen som ägde Madicken innan och hon var jätteglad över att träffa på sig gamla ponny igen och samtidigt se henne hoppa två rundor. Det var härligt att se samma gamla Madicken igen, sa hon till oss och vi frågade lite förvånat om hon menade att Madicken alltid var såhär på tävlingar? Jajamen, svarade Filippa. Allt gnäggande var tydligen även det något som hon alltid hållit på med. Tävlingarna kommer verkligen bli livade...
Stod som ringmaster resten av tävlingen från halv 1 till strax efter 4. Goa Moa höll mig sällskap och som hon pratade, har nog aldrig hört henne prata så mycket. Allt möjligt hann vi tala om men det jag minns bäst är när hon talade om att hon med ville ha jackor med "Stall Nogelid + sitt namn" på precis som oss, vilken färg skulle hon ta, för vi andra hade ju olika fäger ju? Och en likadan mössa ville hon ju skaffa och då sa jag att hon fick muta mamma för att det är hon som stickat dem.
Moa
Snälla, rara Moa har börjat tina upp ordentligt med oss allihopa i stall Nogelid. Hon är en ganska tyst och blyg tjej, men ju mer vi lär känna henne desto mer pratar hon och vågar ta för sig. Celina har tyckt det varit lite jobbigt eftersom Moa inte varit så självgående i snackandet. Hon säger att jag har mycket lättare att prata med andra och särskilt barn, men det ända jag gör är att babbla på och fråga saker ;)
Annars uppför sig Moa bra på alla sätt och vis, ja förutom att hon är en aning för mesig när Lukas envisa sida kommer fram, men envishet verkar hon ha en stor portion av själv så det fixar sig nog tillslut. Moa är en sådan där unge som skulle bo i stallet om hon fick, eller åtminstone tillbringa dygnets alla vakna timmar där. Som sportlovet var hon baske mig med på alla aktiviteter ridskolan ordnade och det var inte lite vill jag lova! Eftersom hon ska tävla pay and jumpen imorgon var hon med på banbyggningen idag och hennes stackars mamma fick praktiskt taget släpa henne med sig hem fastän vi byggt klart och Celina och Emelie bara fjantade runt. Jag blev föresten utburen på ryggen till bilen av Celina själv, hur konstigt var inte det?! Jag har alltid varit störst och burit runt på henne och så plötsligt går det tvärtom också...
Annars uppför sig Moa bra på alla sätt och vis, ja förutom att hon är en aning för mesig när Lukas envisa sida kommer fram, men envishet verkar hon ha en stor portion av själv så det fixar sig nog tillslut. Moa är en sådan där unge som skulle bo i stallet om hon fick, eller åtminstone tillbringa dygnets alla vakna timmar där. Som sportlovet var hon baske mig med på alla aktiviteter ridskolan ordnade och det var inte lite vill jag lova! Eftersom hon ska tävla pay and jumpen imorgon var hon med på banbyggningen idag och hennes stackars mamma fick praktiskt taget släpa henne med sig hem fastän vi byggt klart och Celina och Emelie bara fjantade runt. Jag blev föresten utburen på ryggen till bilen av Celina själv, hur konstigt var inte det?! Jag har alltid varit störst och burit runt på henne och så plötsligt går det tvärtom också...
Halt
Kikade på Lady idag och hon haltade. Fortfarande varken öm eller svullen i något av benen och jag och mamma kliade oss i huvudena när vi skulle försöka se vilket ben hon haltar på. Nåja, allvarligt är det ju inte så som damen far omkring imellanåt. Men ingen lektion i övermorgon och då har jag plötsligt två lektioner att ta igen + att Celina har två hon med. Det blir till att köra dubbelt ett tag.
Haha! Tjärsalvan segrar
Just nu går alla hästar tillsammans i stora sommarhagen och Nangijala diar inte trots att hon försökt det tills idag när vi testat innan - hur kommer det sig? Jo, det finns en väldigt fiffig, illaluktande och illasmakande sak vid namn tjärsalva som vi brukar kleta in hästarna med mot flugor. Idag kletade jag in Madickens juver med det och släppte sedan Nangijala hos henne. Det var en snopen fölflicka som stack in och ut huvudet några gånger innan hon gav upp och gick för att beta istället. Under timmen som följde blev hon suttsugen flera gånger, men det räckte med att känna lukten för att hon genast skulle komma på andra tankar.
Hästarna blev överlyckliga över att få gå tillsammans alla fyra igen och busade omkring i hagen tillsammans. Underbara tjärsalva! Att jag inte kommit på den innan. Ska kleta varje dag men förhoppningsvis fattar fölfröken vinken snabbt.
Hästarna blev överlyckliga över att få gå tillsammans alla fyra igen och busade omkring i hagen tillsammans. Underbara tjärsalva! Att jag inte kommit på den innan. Ska kleta varje dag men förhoppningsvis fattar fölfröken vinken snabbt.
Olycka med Lady
Celina och Moa var iväg och mamma hade ridit iväg hon med, så jag står i solen med Nangijala och använder ryktstenen för att få bort att löst hår. Plötsligt ringer mobilen och det står att det är mamma.
"Jag har trillat av Lady och hon har galopperat hem, skynda dig Carro, hon är snart vid stora vägen, SPRING!!!" skriker mamma panikslaget i luren. Villrådigt står jag en halv sekund och överväger om jag ska stoppa in Nangijala i boxen, men jag inser att jag inte hinner så jag springer så fort jag kan mot 90-vägen utanför stallet. Jag hinner precis över och in på biskopsmålavägen när jag ser Lady komma i galopp ut från skidbacken. En bil kommer körande vid mig men stannar in och föraren öppnar dörren samtidigt som jag ptrooar och sträcker ut armarna för att hindra Lady. Tack och lov så saktar hon av direkt och jag kan fånga henne och leda henne hemåt.
Nangijala står snällt och väntar när vi kommer tillbaka, men när jag sprang hörde jag hur hon ville efter mig. Ryktstenen som jag slängde på marken saknar en bit där hon gått på den. Mamma kommer efter en stund och då har Lady fått ner pulsen. Lady hade plötsligt på turen kastat sig runt och mamma hade farit av men hållt i tygeln och inte släppt förrän hon blivit trampad på överarmen. Inte bruten tack och lov, men väldigt ont gjorde den.
Jag sitter upp och ska rida förbi det "läskiga", men kommer bara till skidbacken och inser att Lady haltar. I skritt märktes det varken från ryggen eller från marken, men i trav kändes det så jag hoppade av och gick tillbaka. Ingenting under hovarna, men hon haltade svagt när mamma travade runt henne, så pass otydligt att det var svårt att se vilket av frambenen hon markerade på. Troligtvis är det en svag sträckning i höger framben. Men i hagen både travade och galopperade hon efter Madicken utan att det knappt syntes så det skulle inte förvåna mig om hon helt enkelt fått en smäll och blivit tillfälligt öm.
Tack gode gud för att jag var i stallet. Visserligen var det väldigt bilfritt på stora vägen när hon kom springande, men vilken förare är beredd på att det ska komma något farande från en tvärväg?
"Jag har trillat av Lady och hon har galopperat hem, skynda dig Carro, hon är snart vid stora vägen, SPRING!!!" skriker mamma panikslaget i luren. Villrådigt står jag en halv sekund och överväger om jag ska stoppa in Nangijala i boxen, men jag inser att jag inte hinner så jag springer så fort jag kan mot 90-vägen utanför stallet. Jag hinner precis över och in på biskopsmålavägen när jag ser Lady komma i galopp ut från skidbacken. En bil kommer körande vid mig men stannar in och föraren öppnar dörren samtidigt som jag ptrooar och sträcker ut armarna för att hindra Lady. Tack och lov så saktar hon av direkt och jag kan fånga henne och leda henne hemåt.
Nangijala står snällt och väntar när vi kommer tillbaka, men när jag sprang hörde jag hur hon ville efter mig. Ryktstenen som jag slängde på marken saknar en bit där hon gått på den. Mamma kommer efter en stund och då har Lady fått ner pulsen. Lady hade plötsligt på turen kastat sig runt och mamma hade farit av men hållt i tygeln och inte släppt förrän hon blivit trampad på överarmen. Inte bruten tack och lov, men väldigt ont gjorde den.
Jag sitter upp och ska rida förbi det "läskiga", men kommer bara till skidbacken och inser att Lady haltar. I skritt märktes det varken från ryggen eller från marken, men i trav kändes det så jag hoppade av och gick tillbaka. Ingenting under hovarna, men hon haltade svagt när mamma travade runt henne, så pass otydligt att det var svårt att se vilket av frambenen hon markerade på. Troligtvis är det en svag sträckning i höger framben. Men i hagen både travade och galopperade hon efter Madicken utan att det knappt syntes så det skulle inte förvåna mig om hon helt enkelt fått en smäll och blivit tillfälligt öm.
Tack gode gud för att jag var i stallet. Visserligen var det väldigt bilfritt på stora vägen när hon kom springande, men vilken förare är beredd på att det ska komma något farande från en tvärväg?
Våååår!
Solen skiner och jag ska strax till stallet för att tillbringa eftermiddagen där. Är som alla fredagar ledig denna terminen. Okey, där ljuger jag väl lite, faktiskt så ska jag gå i skolan EN fredag och det är i maj typ och så har jag ju två fredagar då jag har praktik.
Ska pyssla om Nangijala och ta en promenad med henne i det härliga vädret, de andra hästarna ska ridas och jag ska nog longera/tömköra Lukas en aning så att det inte blir värsta skenturen i skogen med Moa. Eftersom alla hästarna försvinner så passar det bra att låta Nangijala träna på att vara ensam hemma.
Ska pyssla om Nangijala och ta en promenad med henne i det härliga vädret, de andra hästarna ska ridas och jag ska nog longera/tömköra Lukas en aning så att det inte blir värsta skenturen i skogen med Moa. Eftersom alla hästarna försvinner så passar det bra att låta Nangijala träna på att vara ensam hemma.
Kasst
På jullovet köpte mamma och Celina varsin sadelgjort Anatomic när vi var på börjes. När jag köpte Amy för 3 år sedan köpte jag en där och den har hållt ända tills i vintras då den började spricka i kanterna. Även Lukas har en sådan som han har haft i 2år och har hållt bra. Men sadelgjorden vi köpte på jullovet är redan sönder upptäckte vi häromveckan. Lady var värst och såg ut som om vi har använt den i 4 år eller nåt då sprickorna var mycket värre än på hennes gamla sadelgjord. Tittade på Madickens och såg att även den hade spruckit, om än inte lika illa. Antingen hade vi otur med båda eller så har kvalitén försämrats ordentligt på sadelgjordarna. För två månaders användning ska de minsann hålla!
Bild
Nya grimman
