Jag är med och tävlar



http://teamjumpers.se/?p=266

Full onsdag!

Hann knappt hem från skolan innan det bar av till stallet. Moa skulle ha Lukas på sin hopplektion och Celina hade en övertaggad galning trots ett rejält dressyrpass. Lukas var jätteglad och jag är ännu gladare: i höst ska Moa gå i hoppspecial och ha med sig Lukas! Dock måste hon rida antingen innan eller efter mig eller Celina. Helst i gruppen efter Celina eftesom jag ska köra.

Wallstenarna är äntligen tillbaka efter 3v i USA - väldigt saknade av både mig och Celina. Det blev väldigt livat kan jag tala om och det slutade med ett smärre vattenkrig där Johan använde mig som sköld...


Knottkväll

Ludde red idag för första gången i år tror jag? Gjorde en liten hinderbana och kikade på hur mycket han kom ihåg. Fick frista upp minnet på vissa saker, men han kom ihåg mer än vad jag förväntade mig och i ridningen hade han inte tappat mycket. I galoppen longerade jag han, men han var hyfsat stadig så jag kommer kunna släppa han snart igen. Han skvallrade dessutom på sin bästa kompis Henri (Linneas lillebror, 6 år) och sa att han var kär i mig. Haha, sött!

Lady är jätteledsen över att behöva gå i en annan hage utan Madicken, men verkar må bra med sit flugtäcke.

Nangijala och jag tog en promenad med knotten svärmandes runt oss. Var borta drygt 40min och det var en mysig tur. Hon var avslappnad och det var bara vissa stunder som jag behövde påminna henne att hon inte skulle gå före mig. Vid skidbacken finns en liten träbro med mellanrum mellan bräderna och vi gick dit. Hon stod och stampade vid kanten en stund medan jag stod halvvägs på bron, men så kom hon framhoppandes och tryckte sig tätt intill mig samtidigt som hon naglade fast min fot under hennes hov. Jag fick knappt loss den innan jag fick samma hov över nästa fot, så det blev en del snubblande på vägen över.


Enhörning

Ja, nu orkar jag inte pilla mer på den - den enkla skissen på en brun häst som plötsligt förvandlades till en enhörning. Inte så värst naturtrogen precis, men jag fick ju mer eller mindre hitta på allt själv. Så den får godkänt med ett plus i kanten för jag känner mig rätt nöjd med bakgrunden :)


Flugtäcke

Hämtade ut en täcke som ska skydda Lady från de värsta av myggorna och knotten. Med den snygga smutsiga flughuvan ut blev hon genast blickfång för de andra tres nyfikna ögon. Alla kom sättande och skulle undersöka och det slutade med att hela gänget for omkring i vild galopp eftersom Madicken fick ett ryck och blev totalt vansinnig på stackars Lady. Lukas och Nangijala for omkring överlyckliga och hade superkul. Fick tillsist flytta Lady och Lukas till en annan hage för när Maddan blir sån kommer hon hålla på hela natten.

Miljöträning

Kom till stallet och ser Nangijala ligga ner en bit in i hagen. Hon får syn på mig och huvudet far upp med ett ryck. Jag går in till sadelkammaren och när jag kommer ut är hon borta. Undrar vart hon tog väck och går för att kolla - då står hon vid grinden och väntar haha! Jag tänkte bära fram lite saker först, men när jag gick gnäggade hon högt efter mig. Mitt hjärta smälte och jag släppte lös henne.

Byggde upp en bana för jag tänkte miljöträna trollungen idag. Slutade med att de andra hästarna med fick prova och Lukas gick in på en stabil förstaplats genom att stå och halvsova genom allt vi utsatte han för. Madicken hade delat förstaplatsen om det inte varit för paraplyet som hon var en aning förskräckt över. Lady klarade av att gå över presenning och vattenmatta, men en viftande plastpåse på en spö... nej, det gillade hon inte talade hon om! Nangijala gick med på allt även om jag fick lirka och ta det försiktigt i början med vissa saker.

Banan:

Blå, prasslande presenning som jag tryckt ihop för maximal prasseleffekt (Madicken fick stå still medan jag viftade allt vad jag kunde, hon vickade lite på örat bara)

Utklippt del av vår gamla pool med kakel-mönster på samt vatten - Det första som Nangijala var misstänksam mot

Gå genom en "ränna" där jag satt fladdrande små plastpåsar + ett dressyrspö med en sådan i änden som jag viftade med runt kroppen.
Lukas+Maddan= noll respons.
Lady= spärrade upp ögonen och fnös förskräckt. Aldrig!
Nangijala= ökade en bit i taget och fick tillslut vifta överallt - utom framför frambenen, där gick gränsen.

Viftande blå höpåsar

Gul filt som kastade på och över huvudet.

Cavaletti + slalom (Nangijalas - bommar var mycket konstigt)

Filt som hängde för hela öppningen in till en box. Alla hästarna klarade det, typ iallafall, Lady fick fuska för att klara det haha. Nangijala var duktigast på det.


Nangijalas tur på logen

Nangijala hängde med när jag och moa hämtade Lukas ikväll, hade inte tänkt ta in henne så grimman var ju inte med men så tänkte jag att hon kunde få gå lös och beta. Dessutom, vad skulle hon göra, sticka ner mulen i närmsta grästuva när grimman inte vara på eller faktiskt hänga med mig? Förvånande nog valde hon det sista och vi gick 30m bort till gräsmattan där jag "släppte" henne. Hon höll koll på mig och gick jag så hängde hon med för det mesta.

När Moa var nästan klar hörde jag plötsligt ett "dunk, dunk" innifrån logen (ovanför stallet). Jag sprang dit och ser en fölunge som förfärat stirrar ner på sina hovar. Hennes min var obetalbar och jag fick locka en del innan hon vågade ta de få stegen ut igen. Dit in kommer hon nog inte gå i första taget mer!

Till hagen fick jag sätta på grimman och halvt dra henne för dit ville hon inte!

24 maj

24 maj 2010

2 hela år utan dig vid min sida. Amy <3




Första året var plågsamt men sedan kom Nangijala och numera har jag svårt att skilja de båda åt. Amy och Nangijala går in i varandra på något vis som är svårt att beskriva. Jag saknar inte Amy så som jag gjorde innan och det händer att jag blandar ihop saker och inte minns vem som gjort vad. Det är ju inte så att de är identiska i personligheten, men Nangijala blir Amy och Amy blir Nangijala i mitt huvud på något konstigt vis.

Torsdag kväll

Madicken
Ohalt och svullnaden praktiskt taget borta. Får ett par dagars vila innan hon sätts igång igen.

Lady
Skogstur med en ponny som ser spöken bakom varje krök. Halvvägs runt börjar hon takta sidledes och någonstans då förlorare vi ena bakskyddet. Suck, det är andra jag tappar bort.

Det är bättre!

Idag var det stor skillnad när jag ledde henne till en annan hage. På raksträckor smyger hon fram en aning, men haltar knappt och tar till och med ut steget. Nerför backarna går det saktare, men inte det där linkandet som var igår utan rätt okey där med. Vi hittade en kladdig fläck + ruva på framsidan, några centimeter ovanför där hoven slutade som inte var där imorse när Maddan, enligt Camilla, såg sämre ut än dagen innan. Så antagligen var det en hovböld som nu har spruckit och därför är hon så mycket bättre. konstigt ställe för en hovböld, men vi hoppas att hon frisknar till snabbt nu.


Avundsjuk

Nangijala är inte alls särskilt förtjust i att jag ska hålla på att kolla och känna på Madicken hela tiden. Innan idag gjorde hon allt hon kunde för att få min uppmärksamhet: puffades, gned huvudet mot mig, ställde sig i vägen, hängde efter och försökte tränga sig emellan... tillslut nöp hon mig i ryggen. Snällt, men det kändes ju så då var jag ju tvungen att titta upp och gräla lite på henne. Men jag kom av mig för hon var så jäkla söt och såg så glad och förväntansfull ut, liksom "Klia varandra nu?"


Madicken

Hältan kvar oförändrad vad jag kunde se. Svullnaden har dock gått ner mycket och jag upptäckte att hon ömmade vid ballarna när jag klämde där. Har svårt att bestämma mig huruvida det är en hovböld eller inte, men efter prat i stallet så borde en eventuell hovböld bli värre och inte bättre. Så nu börjar det luta åt att Maddan faktiskt sparkat sig själv ordentligt, men jag ska undersöka imorgon förmiddag om hon har en puls i hoven.

Pratade med en mamma idag när jag var och fotade hopplektionera och jag berättade om Madicken. Gissa om att jag närapå satt och gapade när mamman då erbjöd sig låna ut sin ponny till Celina om Maddis inte är frisk till finalen! Känner dem inte väl precis, så hur snällt är det då inte att erbjuda något sånt?

Fortsättning på enhörningen

Har målat lite av och till på enhörningen sen sist, numera finns det en trädgren ovanför, ögat är färdigt, manen och luggen är lagt som en kladd, mulen påbörjad och skuggorna på hästen skiftar mer i blått/grönt. Känns ganska konstigt att måla efter eget huvud och inte efter en bild, men det blir en erfarenhet! Jag tycker själv att det egentligen är fusk att måla bilder som man har ett foto som referens, men samtidigt har jag alltid tänkt att jag ju lär mig något av det. Och det gör jag! Jag hade aldrig kunnat få till ett öga av mig själv innan.


Söndag

Madicken
Läget i stort sett oförändrat. Haltar och är svullen. Tycker dock att hon stödjer på benet mer till skillnad från igår då hon stod med tåspetsen så fort hon stod still. Idag vilade hoven iallafall på marken. Tyckte hon haltade mindre, men eftersom de bytt till en mjuk gräsig hage kan underlaget vara orsaken till det.

Nangijala
Idag gick vi hem själva! Ville inte gå första halvan ner till ån, men sen var det förvånande nog rätt lätt att locka med henne resten. Stannade bara hemma någon timme då hon fick beta, dock var hon en smula nervös och ville ha mig i sikte hela tiden. Försvann jag kom hon springande och gnäggande efter och mamma dög inte som sällskap för en kort stund haha.

Lady och Maddan fick på sig sina flughuvor idag när jag och Nangijala kommit hem och trollungen var minsann avundsjuk på dem och ville med prova! Flugorna var ganska hemska så jag tänkte att, varför inte? Hon har aldrig haft flughuva innan och den jag köpt ska man dra på och inte knäppa, men hon stod så snällt och gick sedan glatt iväg.


Madicken halt

Camilla hittade Madicken haltandes rätt rejält i hagen i eftermiddags. Hon var svullen från höger framkota och ner till hoven. Vår teori är att hon klättrat omkring i sin jakt efter smaskigt gräs för att sedan slagit i sig, råkat sparka till sig själv eller fastnat och sedan ryckt sig loss (hennes taktik så fort något tar emot - dra allt vad tygen håller). Suck, Madicken som aldrig varit skadad under de 5 år Camilla haft henne, så ska hon plötsligt bli det lagom tills Lady kan sättas igång och det är två veckor kvar till finalen i ponnyhoppallsvenskan? Tävlingen i Snappis om en vecka var det bara att avanmäla till. Vi håller tummarna för att hon är bättre imorgon och att svullnaden gått ner. Damen går just nu i hagen med de andra eftersom hon skulle riva stallet om vi satte henne på boxvila. Att sätta henne i en liten hage skulle inte heller fungera, och det är ju inte så att någon, som i Ladys fall, kommer jaga henne.


När bilden plötsligt blir något helt annat

Det var en fux först... vad som plötsligt förvandlade den till en enhörning har jag ingen aning om haha. Skulle sovit för 1h sen men fastnade med bilden.


Busen Lukas

Stod i stallet och matade Nangijala med kraft när jag hörde hovslag bakom ryggen:
"Åh, är ni tillbaka n... Lukas? Var har du gjort av Moa?!!" sa jag förskräckt. Lukas, han såg bara glad ut när han kom intrippande utan ryttare. Jag tog hans tyglar och gick ut med honom, ingen skymt av Celina, Moa eller Madicken, bara av Calle och Luddes farmor som gestikulerar åt mig borta vid gamla huset. Så jag ringer till Celina som bara skrattar och säger att de strax är hemma. Jag går upp med Lukas till gamla huset där en ganska oroad farmor talar om att Lukas bara kommit knatande runt hörnet plötsligt. Jag skrattade och sa att jag kunde slå vad om att han vänt till höger in på stigen hem när de skulle uppför rådjursbackarna och att Moa halkat av (Celina har väl trillat av där 10gånger eller så där). Lämpligt nog kom Celina och Moa då och jodå, det var precis där som Moa hade trillat av haha.


Vuxit!

Nangijala har vuxit 1cm bak och fram. Så ca 131 i manken och 136 i korset + att halsen blivit väldigt lång.


Gräsklippare hemma hos oss

Tanken är att Nangijala ska vara vår gräsklippare i sommar i med att hon till skillnad från de andra behöver mycket mat. Men hon tycker villakvarter är läskiga när det bara är hon och jag så eftersom Lady ändå inte kan ridas (dock ohalt nu) så promenerade jag och mamma med dem hem. Med Lady i täten var hon lugnare och kikade nyfiket på allt. Gräset var högt och frodigt hemma så hästarna fick frossa i 2h. Några gånger till med Lady som sällskap och sedan tror jag hon sätter vägen hem i samband med gott gräs och då kan vi förhoppningsvis gå själva.

Zorro var en aningen bekymrad och förvirrad över att hästarna stod i trädgården och höll koll på dem. Vår innekanin Pirat fick med komma ut och han brydde sig inte ett smack om att hästarna klev omkring där eller skulle nosa på honom.















Söta Zorro


 Pirat


På ridskolan

Nangijala fick hänga med till ridskolan idag, tredje gången var det och idag var hon mycket lugnare och mer sitt vanliga jag. Det blev gnäggkalas när Madicken gick och när hon kom samt när andra hästar gnäggade men annars var det lugnt. Vi ägnade den första kvarten åt att hänga efter vovven Siri som strosade runt lös. Nangijala bara äääälskar hundar och började Siri springa travade hon efter med spetsade öron. Siri var måttligt road och stack iväg i full fart tillslut och Nangijala bokstavligen drog mig efter sig i sin iver att hänga efter. Så vi drog ut på promenad istället. Först kring stallet och sedan på cykelvägen bortåt Jämshög varefter vi svängde upp i skogen och gick i en båga tillbaka. Nangijala gick för det mesta ett par meter efter mig med lång lina då hon tyckte det var tryggast om jag gick först, men emellanåt kom hon framtravades och gick med bogen i jämnhöjd med mig.

Kunde skicka in henne först i transporten idag som jag gör med de andra hästarna. Madicken stod ju redan där inne så hon gick glatt in. Likadant när hon ska lastas ut lossar Celina henne och så får hon backa ut själv där jag tar emot henne.



Speyksbousch Dancer

Finns två små, dock dåliga, filmsnuttar på Dancer (Nangijalas pappa) på deras hemsida.

http://s77.photobucket.com/albums/j46/Rodde/Speyksbosch%20Dancer/?mediafilter=videos

Tisdag kväll med Lukas och Nangijala

Värmde upp Lukas med att låta honom springa lös i paddocken med Nangijala. Sedan var det dags för galoppkonditionsträning för grabben. Jag kände inte för att själv springa varv på varv och jaga han så idag fick det bli via longering. Räknade ut att ett varv i paddocken motsvarade 3 varvs longering vilket innebar att det skulle bli 20varv i galopp innan han fick pausa. Detta gjorde två gånger åt vardera håll och Lukas var både trött och varm efteråt. Fick själv vifta och smacka på konstant och det förvånar mig inte om jag får träningsvärk i armarna imorgon.

Nangijala fick äta sin kraft och sedan beta massa gräs och härligt nog är vikten på väg uppåt igen.

Lady är fortfarande halt. Longerade och i höger varv syns inget, men lite emellanåt i vänster varv, ännu mer och jag snävar in volten. Men förhoppningsvis så kan hon skrittas igång igen till helgen.

Grattis!

Grattis Madicken 12 år idag!
Dessuom exakt 5 år sedan hon flyttade till Nogelid, bara ett halvår innan jag och Celina kom dit.



Dressyrlektion

Fick rida Madicken på dressyrlektionen idag och var förberedd på att driva, driva och driva ännu mera. Glatt överraskad blev jag av att hon är "pigg". Inte som Lady, men det där ständiga drivandet man fick göra innan slipper man nu. Hon travar på självmant. I traven och skritten var hon fin, stel i höger sida men lossnade efter en stund.

Celina har kämpat med att samla galoppen i hoppningen, antingen har hon nästan travat eller så har det varit för snabbt. Vi trodde att det nog var Celina som inte hade den rätta tekniken så att säga, men efter dagens lektion insåg jag att det är det är i galoppkonditionen som det brister. Om vi kallar den normala galoppfarten är mellangalopp så är det nätt och jämnt hon klarar av den, Maddan går gärna aningen snabbare. I ökad galopp samt den snabba mellangaloppen orkar hon bära sig ganska bra, men så fort jag försökte korta upp henne blev det trav eller ingenting alls. Så jag och Celina har gjort upp en plan för att träna galoppen. Nu i början ska jag, så ofta jag är där samtidigt som Celina rider, hoppa upp och rida på ridbanan en stund. Annars ska Celina lägga ut bommar och träna på att öka och minska galoppen.


Moas hopplektion ikväll

Efter ponnyridningen cyklade vi till Nogelid där Moa fick ha hopplektion på Lukas. Jag byggde fyra räcken i zick-zack över medellinjen och två stutshinder på ena långsidan. Hon fick hoppa banan ett par gånger och träna på att behålla farten, komma rätt på hindren samt landa i rätt galopp. Det sista gick strålande för Lukas landade i rätt varenda gång förutom efter stutsen, det är inte ofta det blir så bra. Banan låg på ca 65cm. Sedan körde vi samma bana, fast utan stuts och med snävare svängar. Det är inte lätt för Moa att ha koll på allt + att svänga snabbt efter hindrena. Dessutom har hon haft problem att hålla igång Lukas i alla svängar och det har oftast blivit trav. Men idag märktes det tydligt hur mycket Moa har utvecklats. Hon kunde hålla igång Lukas även i de snävare svängarna och sätta lite extra sprutt dessutom! Vi avslutade med ett räcke som låg först på 70 och sedan på 80. Lukas kom galet två gånger och fick ta ett minigaloppsprång innan hindret vilket gjorde att han rev det. Det gjorde honom så sur att han inte ville hoppa alls längre. Så vi sänkte och fick bråka innan han skulle hoppa igen.

Moa är en duktig tjej som utvecklat mycket på knappa 4 månader. Hon börjar hitta Lukas knappar och Lukas i sin tur testar allt mindre för var dag. Den 26 ska de tävla LD i Snappis och när sommaren börjar är de redo att börja tävla LC.


Mossangrepp

Mossan har slagit till. Två av våra hagar har sedan förra året plötsligt fått enorma mängder mossa växande i sig. Det är så mycket att vi måste försöka bli av med det eftersom det tagit en rejäl bit av betet. Suck. Mossriva och sedan göda dem ska tydligen vara det bästa, vete tusan bara hur lång tid det tar för gräset att ta överhanden igen..

Madicken totalt knäpp

Hästarna har blivit särade för mamma blev vittne till hur det plötsligt slog slint för Madicken idag. Hon blev helt från vettet och jagade runt framför allt Lady, men även Lukas och skulle bita och sparka dem. Och Lady som ska ta det lugnt med sitt ben. Mamma fick tillslut hämta longerpisken och jaga bort Madicken, men så fort hon gick iväg kom Maddan farande mot stackars Lady och Lukas. Så mamma fick stå framför dem med pisken i högsta höjd och vakta dem från Madicken som stod en bit bort och glodde lömskt och tillslut ringa till Camilla som fick ta ut Lady och Lukas från hagen. Det är som att backa några år när hon var sjuk i borelia och erlichias i 1,5år, då var hon livsfarlig att ha att göra med. Dock tror jag detta beror på att hon brunstar och att hormonerna får det att slå slint i huvudet. Lady kommer sörja ihjäl sig och stå fastklistrad vid staketet, men hon får inte bli omkringjagad i hagen med skada så hon får stå ut helt enkelt.

Man kan ju undra hur länge hon kommer vara snäll mot Nangijala?


Sötponnyn med de vassa gaddarna

Förvånar mig inte om jag har skaffat mig en präktig samling blåmärken lite varstans på kroppen tills imorgon. Tror de sista resterna av vinterpälsen kliar rejält och när jag då skrubbar måste ju Nangijala visa sin uppskattning och ta i lite extra för att visa hur mycket hon gillar kliandet... aj säger jag bara. Hennes tannabissingar är vassa! Hade en mys eftermiddag, lät henne gå lös och beta medan jag satt på en stenmur och läste en bok i ett par timmar. Hon kom och kikade till mig några gånger i timmen och nosade igenom mig.

Jag saknar inte ridningen ett dugg alltså. Otroligt, men sant! Skulle kunna fortsätta så här år ut och år in känns det som. Bästaste, finaste fölfröken Nangijala!


Gårdagskvällen skratt

Celina red om igår och jag tog med mig pennor och affischerna för att måla och sätta upp några. (Hade glömt pennvässare, men det är en annan historia). Jag går och börjar måla den första i cafeterian medan gruppen före rider klart, hinner med allt utom sista bilden på hästen innan jag måste gå ner och hjälpa Celina. Det var nån 6-7åring till någon i gruppen som jag råkade kalla för Alva två gånger - Alva hade varit där men gick ut för att lämna en mobil. Jag lämnade alla saker och gick ut till Celina. När jag sedan öppnar cafeteriadörren hör jag något krafsade där mina papper låg.
"Alva, målar du på mina papper?!" sa jag och låtsades vara arg.
Rafsande, följt av en duns och så hörs en förskräckt pipig röst. "Nej!" och så tittar flickan förskräckt på mig runt hörnet.
Hoppsan tänker jag, nu anklagar jag henne för saker också.  Jag går dit för att måla klart och tittar förvirrat ner på hästen som numera är slarvigt målat svart. Sedan ser jag den andra affischen där första bokstaven blivit målad. Det var knappt jag kunde hålla mig för skratt. HAHA

Nytt foder

Köpte ett Hippofoder som hästarna åt under tiden Madicken var dräktig och som vi hade till i tidigt i vintras kanske? Hästar - speciellt Lukas - älskade det iallafall. Nangijala var dock måttligt road av att bli itryckt ännu mer mat. Fick i henne en halv skopa innan jag fick ge upp, ska försöka få i henne resten i eftermiddag. Det här med maten kommer bli en kamp känner jag.


Hästen ska gödas

Imorgon är jag ledig och då ska jag iväg och köpa en stor säck med foder åt bara Nangijala. Fy vad hon börjar bli smal trots att jag matar henne så mycket jag kan med extra hö och lusern. Hästarna äter nog max 1-2kg hö vardera/dag + att de lämnar det ogodaste. Suck. Jag gillar att de fått gå ute på nätterna såhär tidigt, men inte att hästarna tror att de bara ska överleva på gräs ännu. Lukas och Madicken klarar sig, men Lady har också tunnat lite och Nangijala klarar sig inte alls bra. Åtminstone inte när det sammanfaller med en växtperiod...

Lady fortfarande halt. Men svullnaden på kotan har nästan försvunnit så det är nog den som spökar. Säkert har hon sparkat sig själv när hon farit runt genom hagen. Hon haltar, men inte mycket så kanske att hon kan ridas på söndag igen.


Ledig onsdag

Vaknade till +18 och strålande sol. Toppen när det visade regn igårkväll och vi satte på regntäcken och satt dem i vindskyddshagen. Cykla dit, av med täcken, in i stora sommarhagen. Hästarna får fnatt och rusar runt som galningar. Nangijala hinner inte stanna utan åker in i eltråden, fastnar och drar ut tråden innan flocken drar vidare. Jag pallar upp stolpen som ligger 15m bort från stället där hon fastnade och går sedan och hämtar trollet som såklart är längst bort. Är ute och betar med henne i 2h och klipper grusvägen hemåt + grannens lilla "äng". Mätt åring? Nix, hennes mage verkade bestå av ett stort gapande hål...


Tömkörning med Lukas

Tömkörde Lukas en timme på ridbanan nu ikväll. Främst volter, serpentinbågar och halter samt avsaktningarnar. De två sista tränades lite extra eftersom ryttaren oftast får slita för att få han att stanna, trots att han kanske nyss knappt ville gå fram. La till ett "gör halt" vid halterna vilket jag verkligen behöver vid longering. På medellinjen låg upphöjda cavaletti som vi red i en åttavolt över. Lukas var riktigt fin idag, hade gummiebandet löst och behövde bara spänna in det vid galoppen, annars sökte han sig själv neråt. Han går bättre i dressyr nu än vad han gjorde när Celina red den regelbundet, vilket jag inte riktigt förstår. Visserligen gick han på tygel de sista gångerna Celina red så kanske att han plötsligt fattade? Eller så är det tömkörningen som gjort susen.


Halt Lady

Inte nog med att Lady brunstar som bara den, idag hann vi knappt börja trava fram på lektionen förrän jag insåg att hon haltade. Maria kände på benen men tyckte inte något var varmare, men när jag kom hem hittade jag en liten 10kronors stor svullnad på insidan av vänster kota. Så fröken Buttran får några dagars vila helt enkelt.

Lukas fick harva ridbanan idag och det dammade vill jag lova! Helt gråvita var mina skor efteråt.

Nangijala var på trotshumör så hon fick bara gå lös och beta. Inte så att hon var bråkig eller så, kan inte riktigt sätta fingret på hur jag märker att hon är på trotshumör men jag tror det är något med uppmärksamheten mot mig att göra? Att den är sämre än vanligt liksom. Hm, måste fundera på det!

 


Bildbomb

Ett litet urval av alla tiotal bilder jag fotade idag. Som ni kanske ser börjar hon äntligen bli svart igen, men som ni nog även uppmärksammat är hon lite tunn för tillfället. På sista bilden är hon otroligt lik Madicken! Hade hon bara haft en aningen kortare lugg hade det varit svårt att se vem det var på fotot tror jag!
























"Löshoppning"

Nangijala var full av energi idag och därför släppte jag henne och Lady på banan och satte upp allt inför en "löshoppning". Trollet har varit med många gånger när de andra löshoppats, men har själv aldrig velat hoppa hindret. Har vant henne att gå över bommar men det är ju dödstråkigt anser hon. Lady fick vara draghjälp över minihindrena på ett par-tre decimeter och denna gången verkade Nangijala ha fattat poängen för hon for glatt runt och hoppade. Jag fotade när hon busade omkring och dessförinnan när hon betade, rullade sig och åt sin lusern med vitlök. Fick en massa söta bilder!

Mys med Trollungen

Mamma och Lena (min moster) red medan jag låg och läste på en filt på grämatten medan Nangijala betade. Efter en stund undrade jag om betet inte skulle vara bättre en bit bort, så jag gick dit för att titta. Till min stora förvåning kom Nangijala i full fart efter och stannade bredvid mig när jag undrande tittade på hennes krumbukter. Hon började beta och jag gick för att hämta filten och byta plats och direkt hängde trollet med mig tillbaka. Jag kunde inte hålla mig för skratt när jag började springa och sprang efter i full karriär. Första gången det har hänt och det funkade tills jag sprang till de andra som kom ridande, då var mamma Madicken mycket roligare att gå efter.


Somnade på gräsmattan

När vi kom hem från Öland begav jag mig till Nogelid och klippte Madickens man medan Celina borstade. Sedan fick jag sitta en stund i hagen och vänta på att Lady och Nangijala skulle äta upp den extra portion hö de fått. Nangijala höll ögonen på mig och övergav maten imellanåt för att komma och mysa och bli kliad. Sedan borstade jag bort massa vinterpäls och konstaterade att trollet börjar bli riktigt svart. Jag släppte lös henne på gräsmattan och la mig själv ner och låg där och sov/halvsov i 1,5h innan Celina och Moa kom hem. Kom då på att jag glömt ge henne lusernen så gav henne den på sandbanan. Mitt i maten började det tydligen klia något fruktansvärt för hon vek plötsligt ihop benen och rullade sig. Upp kom en musgrå ponny med svart man och svans.


Chip

Kvart över 5 rullade transporten mot Öland och ca kvart i 8 var vi äntligen framme. Kvinnan som ägde chip hade 34 hästar (!), allt från små shettisar till stora hästar. Efter lite problem att få på grimman i hagen fick vi in honom i stallet och 1,5h efter att vi kommit till gården hade det lugnande medlet verkat och vi började lasta honom. Dock var Chip inte så sugen på att åka transport och grävde ner hovarna i marken så vi fick mer eller mindre dra in honom med hjälp av linor. Men han var snäll, han försökte inte kasta sig tillbaka och tillslut var han inne och vi kunde göra. Stod snällt hela vägen hem vilket nog var tur för vi var en aning sega efter den tidiga morgonen ;)

Imorgon: upp 04.45

Här sitter jag, dödstrött redan när jag steg upp i morse och fick nyss höra av Emmie att vi åker 05.05 från ridskolan imorgon bitti. Hon ska hämta sin nya ponny och jag har lovat att följa med, men det första budet om åkning låg på kl.6 så det är bäst jag lägger mig nu om jag ska orka gå upp.

Utvärdering: flätat pannband av presentsnören

Har ni sett det någon gång? Flätade pannband gjorda utav presentsnören till paket? Jag gjorde ett experiment i januari. Trött som jag var på att de flätade satinbanden bara blev smutsiga vid användning försökte jag först hitta plastsnören att köpa, vilket jag inte lyckades med. Sedan, av en slump, kom jag på presentsnören. De är ju glansiga och jag tänkte att smutsen inte fastnar så lätt. Eller att det ialalfall borde vara lätt att göra rent. Sagt och gjort, jag flätade ett i blått och vitt (se bilden nedan). Problemet jag ganska snart upptäckte var att plastsnörena inte är så hållbara om man planerar att sy i kanterna, de spricker lätt. Genomskinlig nagellack blev lösningen och då gick det att sy.

Utvärdering: Pannbandet har använts regelbundet i perioder sedan januari. Lukas, som smutsar ner ett flätat pannband direkt med sin tjocka man, har fått använda det mest. Resultatet är fantastiskt bra: pannbandet är helt och lika rent som när jag tillverkade det! Smutsen fastnar inte på den hala ytan vilket jag finner helt underbart. Så nu ska jag samla på mig presentsnören i olika färger och använda till vardagspannbanden iallafall.

Gnägg på dig matte!

En ljudlig gnäggning fick jag av Nangijala när jag kom till hagen med grimman. Hon kom gående och såg ut att säga "heeeeej, vad ska vi göra?". Kändes lagom kul att ha Ladys ljusrosa grimma i handen och endast kunna stå några minuter och klia trollet som glatt kliade tillbaka. Så tunn har hon blivit denna veckan, revbenen syns genom resterna av vinterpälsen och jag trugade i henne extra lusern idag i hop om att det kanske ska hjälpa. Men hon är ju avmaskad och äter både hö, massa gräs och lusern så smalheten bekymrar mig inte så värst ändå skönt nog, det är ju naturligt.

På ridskolan

Nangijala var lugnare idag när vi kom till ridskolan, men å andra sidan gnäggade hon och Madicken som galningar istället. Gick bort till paddockarna och lät henne beta och det gick mycket snabbare att gå dit bort än sist. Hon betade och var inte särskilt uppstressad men började gnägga när en ridgrupp kom ridande. Gick tillbaka en kvart innan Celinas lektion var slut och gick lite fram och tillbaka utanför ridhusen. Hon var gnäggig och snurrade runt om vi stod still för länge, men följde med dit jag ville gå och det är en framgång från sist. Ska ta med henne om två veckor igen och fortsätta tills hon lugnar ner sig. Jag vet ju att hon egentligen inte bryr sig om sin mamma så snart går nog gnäggandet över. Men hon är ju trots allt ännu inte ens ett år fylld så det är ju förståerligt att hon blir uppstressad vid "nytt" ställe.

Trollungen har blivit så mager de senaste dagarna och jag var tvungen att mäta henne: jodå, nu var hon 1cm högre där bak. Har legat mycket ner en halv vecka så det är väl dags för en växtperiod igen. Försöker få i henne lusern men hon tycker inte det är överdrivet gott och tar bara några tuggor. Nåja, hon går nog upp igen snart.



Imorgon

Imorgon är det onsdag och Celina ska ha dressyrlektion. Tänkte passa på att ta med Nangijala nu när vädret är så härligt, nyttig träning är det för trollungen iallafall!

Tillåtelse att beta

Amy var ett rejält matvrak och fick hon syn på en saftig grästuva var chansen stor att hon försökte dra med människor dit fastän de inte ville. Samma problem var det i ridningen och hon struntade blankt i vad vi människor tyckte om att hon åt under ridturerna. Därför har jag satt uppregler till Nangijala nu sedan våren kom. Jag tillåter inte att hon drar iväg med mig för att beta och hon lärde sig kvickt det. Ska hon beta gör jag först halt varefter jag knäpper loss grimskaftet (om hon är på gården, annars håller jag ju i). Hon ska stå med huvudet uppe och inte försöka dra ner det, när hon gör det slår jag ut med armen och säger varsågod. Just det här med "varsågodandet" är väldigt bra i andra sammanang också, exempelvis när hon ska gå ut ur boxen på morgonen.

För att tydligt markera när betandet är över har jag lagt till ordet "klar" när jag drar upp hennes huvud. Ibörjan drog hon emot, men nu räcker det oftast med att höra ordet för att jag lätt ska få upp huvudet. Hon har även börjat höja huvudet självmant vid ordet vilket jag hoppas betyder att hon en dag själv kommer höja huvudet när jag säger klar.


RSS 2.0