Kom till stallet och ser Nangijala ligga ner en bit in i hagen. Hon får syn på mig och huvudet far upp med ett ryck. Jag går in till sadelkammaren och när jag kommer ut är hon borta. Undrar vart hon tog väck och går för att kolla - då står hon vid grinden och väntar haha! Jag tänkte bära fram lite saker först, men när jag gick gnäggade hon högt efter mig. Mitt hjärta smälte och jag släppte lös henne.

Byggde upp en bana för jag tänkte miljöträna trollungen idag. Slutade med att de andra hästarna med fick prova och Lukas gick in på en stabil förstaplats genom att stå och halvsova genom allt vi utsatte han för. Madicken hade delat förstaplatsen om det inte varit för paraplyet som hon var en aning förskräckt över. Lady klarade av att gå över presenning och vattenmatta, men en viftande plastpåse på en spö... nej, det gillade hon inte talade hon om! Nangijala gick med på allt även om jag fick lirka och ta det försiktigt i början med vissa saker.

Banan:

Blå, prasslande presenning som jag tryckt ihop för maximal prasseleffekt (Madicken fick stå still medan jag viftade allt vad jag kunde, hon vickade lite på örat bara)

Utklippt del av vår gamla pool med kakel-mönster på samt vatten - Det första som Nangijala var misstänksam mot

Gå genom en "ränna" där jag satt fladdrande små plastpåsar + ett dressyrspö med en sådan i änden som jag viftade med runt kroppen.
Lukas+Maddan= noll respons.
Lady= spärrade upp ögonen och fnös förskräckt. Aldrig!
Nangijala= ökade en bit i taget och fick tillslut vifta överallt - utom framför frambenen, där gick gränsen.

Viftande blå höpåsar

Gul filt som kastade på och över huvudet.

Cavaletti + slalom (Nangijalas - bommar var mycket konstigt)

Filt som hängde för hela öppningen in till en box. Alla hästarna klarade det, typ iallafall, Lady fick fuska för att klara det haha. Nangijala var duktigast på det.