Dressyr med Chip

Jag åkte till ridskolan vid lunchtid idag och först tittade jag och Jojje när Emmie hoppade sin nya ponny. I slutet tvingade hon mig nästan upp mig på Karla och min första tanke var "hoppsan, var är halsen?". Den var ungefär lika kort som Medix, Wallstenarnas lilla c-ponny russ. Men Karla/Mysan var väldigt mysig att rida, mjuka gångarter, egen framåtbjudning och pigg. Hon är lika hög som Chip eller någon centimeter mindre så höjden var ingen större skillnad.
 
Sedan gjorde vi iordning Chip och red han i lilla ridhuset eftersom Emmie ville titta på.  Detta är... fjärde dressyrpasset? Det är iallafall det första som bestod av bara dressyr, de andra gångerna har vi tagit halva i skogen först. Mycket pauser och extra mycket raka sträckor men vi rider allt mer på böjda spår. Idag var han mer koncentrerad när han hade fyra väggar omkring sig även fast det var ett sött d-ponnysto som krävde lite uppmärksamhet emellanåt...

Sadel, träns och en Nangijala

Min vackra flicka fick både träns och sadel på sig idag. Mamma och Celina var ute och red så jag fick helt enkelt ta Ladys gamla syntetsadel på henne. Det var lite var stor och bred men funkade annars ganska bra. Vi började med att longera lite i båda varven och träna på att hålla en jämnt voltstorlek. Halterna sitter bra från både skritt och trav och övergångarna går för det mesta bra också. I högervarvet vill hon gärna gena inåt i volten, men det blir bättre. Vi tog också lite galopp men hon var fick och började hoppa omkring och kasta med huvudet så jag släppte henne lös så att hon fick busa av sig. Blev en hel del bockningar, race och galopp och jag önskade att jag ahde haft kameran med för hon var så söt! När hon busat av sig energin fångade jag in henne och ställde henne jämsides med staketet. Jag klättrade sedan upp på staketet och hängde lite över henne med min vikt, berömde och gav henne lite godis.

Min fina

 

Veckans Chip

I helgen började vi så smått att rida på böjt spår enligt doktorns ordinationer. Första lilla passet var på sandbanan där Chip aldrig har ridits och jag kan säga att hans tankar var på helt andra håll än vad jag tänkte. I måndags kunde jag inte rida utan då tog Sara honom och red i skogen och provade för första gången galopp i skogen. I april galopperade hon ett par varv i ridhuset men då var Chip inget vidare duktig på att lyssna på hennes galoppskänkel. Men 4 månaders vila har gjort honom gott och han är väldigt trygg med ryttare på ryggen nu och har skött sig exemplariskt hela igångsättningsperioden. Därför sa jag att Sara kunde prova galopp just för att framåtbjudningen gör att han tar galoppskänkelt direkt i skogen. Att stoppa han är inte alls svårt oavsett om han rids själv eller med andra. Det hade gått precis lika bra som jag trodde vilket är skönt för oss alla!
 
Igår var der ett kort dressyrpass igen, denna gången på lilla sandbanan. Koncentrationen från hans sida var rätt okey stundtals men så kom det något att titta på men vi jobbar vidare. Idag var det en skogstur runt gula huset. Imorgon ska jag på kvällskonferens så då rider Sara han igen. Just nu rids han ca 6 dagar/vecka men det ska han göra för skadans skull.
 
 
 
 

Helgen

Har legat och myst på gräsmattan medan N betat i helgen. Hon hostar fortfarande med snoret är iallafall borta.
 
Chip reds för första gången sedan april på ridbanan. Vi värmde upp med en lite skogstur innan vi gick in på stora sandbanan en stund. Han var okoncentrerad och glodde på allt omkring eftersom han aldrig ridits där, ännu bättre blev det ju då när kapellhästarna och massa människor gick förbi till kapellhagen. Att sedan boxgrannen Sebring reds i andra paddocken var också ett orosmoment så det enda som krävdes av Chip var volter. Det är först nu som har får börja med att gå på böjt spår så idag longerades han i 10min. Han var duktig och väldigt pigg trots att det spelades borta från metalldagen.
 
 

Igår och idag

Benen var totalt döda igår när jag vaknade på morgonen. De hade inte blivit ett dugg piggare under nattens sömn och jag var trött på att stå redan efter 10min på jobbet. Var därför väldigt lycklig när jag fick spela spel på fritids på eftermiddagen! Därför cyklade jag bara väldigt sakta till ridskolan, red Chip (åkte med snarare) och sedan hem. Idag cyklade jag först till nogelid med tanken att motionera fröken troll. Men vi fastnade på grämattan och medan hon betade lös låg jag och halvsov i mer än en timme. Cyklade sedan vidare till ridskolan för en Chiptur. Vi ökar galoppen lite mer för var dag och kondisen i den är verkligen usel. Han galopperar gärna men hänger fram nåt så in i samtidigt som det bara går i snabbt tempo. Traven börjar dock bli riktigt fin och han söker sig fram och neråt allt mer i skogen.
 
 

Neeeeeej....

Jag motionerar så mycket att jag knappt orkar äta trots att jag trycker i mig allt vad jag förmår. I sommar har jag nästan lyckats kravla mig upp till min vanliga vikt igen, men efter en vecka har jag redan gått ner 1kg :@ :( Fy, hoppas det orsakas av ren motionschock för kroppen.

Helgens stora motionerande

Nu är allt som vanligt igen, har cyklat 45-50min per dag mellan ridskolan och stallet, ridit Chip 45min båda dagarna och motionerat Lukas och Nangijala. Nangijala har en svullnad under hasen som är en bula. Hon är inte varm, svullen eller halt och yttersåret läker fint så jag hoppas svullnaden lägger sig också.
 
Ludde red Lukas idag och grabben minns mycket trots det var längesen. En liten bana efter framridningen och avslutar med galopp och lite voltige så var han ganska mör i benen.
 
Maja red konditionsträning med jockeyläder igår och gjorde sin femtondeavtrillning och landade med armbågen bland nässlor. En stund senare höll hon på att flyga in i hela nässelsnåret och dessförinnan hade Lukas även krupit under nedersta linan i grinden och sprungit ner till stallet med Maja på ryggen.
 
Chip sköter sig och ska få börja galoppera nästa vecka om allt går bra. Jojje ska dock ringa till veterinären imorgon eftersom Chip linkar till ibland i traven. Jag har känt det sedan han började travas direkt efter förra vet-besöket, men det är så oregelbundet och få steg att jag inte vetat om jag inbillar mig eller om han bara klivit på en sten. Veterinären hade sagt att det kan hända han haltar lite, men att det inte ska bli värre. Idag skulle vi longera han för att se att galoppen var okey så att vi skulle kunna börja galoppen imorgon. Jodå, det var okey och han for iväg och började bocka lite i ren glädje. Men det där linkandet fanns i traven i vänster varv... fortfarande bara något steg då och då, men det syntes så innan vi rider vidare ska vi prata med Björn för säkerhets skull.
 
Idag släppte vi in Maddan till Dante i stallhagen och stod sedan beväpnade med piskor inuti för att jaga iväg Maddan om hon blev vrålarg. Döm av vår förvåning när Maddan bara tittar på han, stryker öronen bakåt och sedan går in och ställer sig i vindskyddet. Kvar stod vi och undrade vad som hände?

Gårdagens longering

Tränade longering med fröken N igår. Hon var så duktig! Går på en nästan normalsto volt runt i en cirkel, gör halt när man ber henne, gör avsaktningar men latar sig lite vid skritt-trav. Har bara tendensen att i vänster varv göra en snurr och glatt gå vidare i höger varv.
 
 

Tvättat stallet

Skurade tillsist stallet ikväll. Vi har gått och dragit på det i 1,5 månad nu och det var den kallaste stalltvättningen någonsin alltså. Nangijala är en riktig skitgris som bajsar på hela bakre väggen och det var omöjligt att skura väck allt.

Hemridning Chip

Red hem Chip med ridskolehästarna idag. Ibörjan var han stimmig och skulle bara gå in i hästen före. Trodde jag skulle ha helt uppskavda fingrar när vi skulle komma fram, men tack och lov lugnade han sig inom 10min. 2h skritt och han var väl uppe i tredje andningen när vi tillslut kom fram. En del ikappridningar i trav, men det ska skadan klara. När vi skulle gå igenom tunnel var jag lite osäker på om han skulle gå igenom och jag valde att leda honom igenom. Chip gick som om han aldrig gjort annat, så stolt jag var över honom!
 
En rolig sak som Jojje berättade igår var hur svår Chip är att fånga i hagen tyckte Frida S där han varit på bete. Hon hade tydligen inte kunnat få tag i honom utan fått låta honom gå efter de andra hästarna när de skulle byta hage. Rui hade haft svårt att verka honom också för någon månad sedan. Men Pekka har inga problem med att sko Chip och vi har heller inga fångningsbekymmer. Chip är nog en sådan ponny som helst vill ha samma personer omkring sig vid hantering för att känna sig trygg. Tror det är bra att han på helgerna hanteras av olika hyrare.
 
 

Longerings framsteg med Nangijala

Efter ett uppehåll på ca en vecka tog vi tag i longeringen igen. Minsann om inte poletten trillat ner i huvudet på henne. Hittills har hon velat gå på en 5m volt kring mig men idag dubblade hon storleken nästan av sig själv. Innan var det svårt att få henne att trava, men idag satte hon fart av sig själv istället. Men det jag blev allra mest glad över var när hon travade runt och jag sa "gööör haaalt" så stannade hon!
 
 

Bad i halen med hästarna

Nangijala doppade knappt framhovarna förra året och stod bara och glodde tjurigt och misstänksamt på vattnet. I år hade vi Lukas med sig som glatt plaskade och även om hon inte doppade hovarna mycket mer än förra året, lekte hon mycket med mulen. Doppade ner hela under vattenytan, blåste bubblor coh grejade runt i sanden. Om några år kanske det går att få i henne ;)
 
Nangijala får en guldstjärna för dagen iallafall. Lastade sig direkt trots att det idag var smalt och inte brett + att hon fick ha transportskydd för första gången. På vägen hem från sjön kopplade jag loss henne och tränade på att hon skulle gå bredvid mig även utan grimskaft. Det fungerar väldigt bra men imellanåt tappas koncentrationen och hon är påväg någon annanstans. Ibland hinner jag locka till mig koncentrationen igen, men ofta får jag ta lätt i grimman. På vägen hem försökte jag få Maja att leda in Nangijala i transporten. Men hon gick uppför lämmen, tvärstannade och stod bara och glodde på mig så jag fick ta in henne tillslut.
 
 

Två ridturer

Skrittade Chip i skogen och travade de 400m han ska trava varje dag denna veckan. Var ute med Jojje igårkväll också och fick världens skrattanfall. Det höll på att skymma och vi travade på en liten skogsstig medan Jojje joggade bakom oss. Plötsligt hör jag ett högt "uff, aj!" bakom mig och när jag vänder mig om ligger han utsträckt på magen på stigen. Som jag skrattade alltså!
 
Hela sommaren har jag sagt "jag ska ta en dressyrträning med Lady". Det brukar alltid bara bli ca 3st eller nåt, tiden liksom bara försvinner men iår har jag varit extremt dålig. Sedan ridlektionerna slutade har jag inte ridit henne på banan en endaste gång... så idag tog jag mig i kragen så att jag åtminstone gjort en gång innan lektionerna börjar på måndag. Vi tog det enkelt idag, började med en lång skrittuppvärmning med volter, serpentiner och halter med långa skrittsträckor emellan där vi tränade på att hon skulle bjuda framåt. Vi jobbade vidare med samma saker i traven med gjorde även mycket övergångar, halter och sidoförflyttningar. Jag försökte få henne låg i formen men det är något hon har svårt för, antingen bryter hon ut eller behåller hon sin kortare form när jag försöker länga ner henne. När Maja och Celina kom ridande undrade Maja om Lady var på gott humör och ja, faktiskt! Väldigt samarbetsvillig för att vara hon.
 
September 2010
 

Blåslagen vänstersida

Idag skulle vi inviga de nya magic brush som Jojje köpt till Chip. Jag plockar upp en orangde och går fram för att borsta av leran. Då får hästen fullständig panik och bara hoppar omkring. Vi ptro:ar och försökte lugna ner han och fattar inte alls varför han är så rädd. Jag inser att vi måste knyta loss honom och går fram medan Jojje försöker lugna honom. Chip, som då lugnat sig en smula får ännu mer panik och plötsligt står han på bakbenen och träffar mig. om han viftade med framhovarna eller om han  råkade smälla till mig när han försökte hoppa åt sidan vet jag inte. Men framhovarna träffar min vänstrasida samtidigt som jag inser vad han nog är rädd för: den oranga magic brush-borsten. Jag stapplar iväg och vet inte riktigt hur illa han träffat mig så jag sätter mig ner på marken. Så fort jag kommer en bit bort lugnar han sig och när jag suttit ner ett par minuter står han still igen. Jag provar att närma mig med borsten igen och han stressar upp sig så jag byter och provar den gula och sedan den gröna. Visst fnyser han lite förskräckt åt dem men han står iallafall stilla. Sedan försöker jag med den oranga och stackarn står och skakar medan han blänger på den.
 
Något borstformat och orange har en gång skrämt Chip ordentligt. Ingen av oss har sett Chip reagera så innan, han var verkligen panikslagen! Jag fixade Chip innan jag undersökte min buktande sida. Lite skrapsår vid midjan, ett ömt blåmärke vid nederdelen av revbenen och en rätt stor ömmande punkt vid höften var resultatet av allt ståhej. Fick skippa ridvästen och stå ut med lite smärta när vi skrittade iväg, men sedan försvann den. Kom hem och satte plåster med alcolsprit på och jag svär att det gjorde dubbelt så ont mot när jag fick smällen alltså.

Turridning med islandshästar

I eftermiddags åkte jag och mamma till en gammal kompis till mamma: Iris som driver Krantzgården där hon har turridning med islandshästar. Mamma fick ett litet fuxfärgat sto vid namn Freydis och jag fick en stor gulsvart valack vid namn Rimfaxi som jag blev helt förälskad i. Rimfaxi var 140 men kändes mycket högre eftersom han var så grov. Han var pigg och lyhörd och den sorts häst jag tycker om. Hade inte haft något emot att ta hem han ;) Vi red 2-2,5 timmar i skritt, tölt och trav även fastän Rimfaxe slog över i pass och tölt-galopp en gång vardera. När vi dundrade iväg i galopp kände man verkligen vilka kraftpaket islandshästarna är!
 
Innan vi åkte hem fick vi träffas Iris hundar och se på hennes akvarelmålningar. Åh så snygga de är alltså! Jag blev såå sugen på att måla också men mitt problem är ju att jag ska måla med detaljer när man inte ska göra det suck. Iris bilder på sina islandshästar och hundar var supersnygga iallafall.

Körtävling där skrattet flödade

Grabbarna Clang hade körtävling ikväll. Varken Calle eller Ludde har kört så innan och när de värmt upp och fått träna på banan dök Oskar upp, killen som bor i gamla huset just nu. Vi lyckades övertala honom att komma med och jag skrattade så att jag fick ont i magen den närmsta 1,5h. Tävlingsinriktade Calle med den stenhårda, koncentrerade minen. Ludde som körde fel andra rundan men som sedan slog Oskar och Oskar som åkte omkring ylandes som en indian. Calle vann och därför skulle de andra dra honom ett varv i tävlingsbanan med honom i. Det slutade att de sprang i flera omgångar och det är en mördande uppgift för benen ska jag säga. Oskar sprang så han flåsade som en blåsbälg medan Calle sprang i slow motion.

Maddan är nu triangelmärkt

 
 

Påbörjad inridning så smått

Nangijala har haft sadel på sig många gånger nu och idag sadlade jag på och lät stigbylarna hänga ner lösa för första gången. Vilken jobbig matte tyckte min häst och travade och galopperade runt väldigt sakta på ridbanan haha.Jag fångade in henne igen och ryckte i stigbyglarnna på båda sidor innan och ställde mig och drog lite extre i den vänstra. Eftersom hon inte brydde sig parkerade jag henne vid staketet och sedan klättrade jag upp på understa staketribban, satte händerna mitt i sadeln och lutade min vikt i sadeln. Ett något undrade troll tittade bakåt på mig och funderade nog på vad jag sysslade med men hon stod snällt kvar och jag berömde och gav henne en godisbit. Tror det kommer bli hundra gånger enklare att rida in än att köra in henne, men jag ska väl inte ropa hej förrän jag är över bäcken än.
 
 

Chip just nu

Chip opererades för drygt en månad sedan och har fått gå i sjukhage fram tills i måndags. Första tiden efteroperationen skulle han lindas om var tredje dag med ett bandage som gick från hoven upp till bringan. Det var åtta olika lager och det tog tid både att linda på och linda upp kan jag säga! När stygnen togs bort fick han gå med ett vanligt bandade från kotan upp till under knäet i ett par veckor. Eftersom bandaget byttes med några dagars mellanrum har jag blivit riktigt duktig på att linda ben känner jag haha. På det promenerade Jojje (jag var med var tredje dag ungefär) Chip 1h varje dag. I måndags var det återbesök hon veterinären som kollade igenom och gav honom klartecken att sättas igång!
 
Denna veckan (vecka 1): Skrittturer (ca 1h) med 2x100m travstträckor
Vecka 2: Skrittturer med antingen 2x200m trav eller 4x100m trav.
Vecka 3: Travsträckor i 5min åt gången
Vecka 4: Får börja galoppera så smått på raka spår. Får även börja rida på böjt spår och longeras.
Om ca 3månader: rids normalt och får börja hoppa igen.
 
Det är 4 månader sedan han blev skadad och sedan dess är han riden 3 dagar i maj innan veterinären upptäckte att det inte bara var linimentskadan som spökade. Trots det var grabben fantastiskt duktig i tisdags och gick med mig på ryggen som om det gått 4 dagar och inte 4 månader sedan.
 

RSS 2.0