Idag började vi med att Nova hopapde och jag fotade. Lukas var jättefin hela tiden och de avslutade med två hinder på 70. Sen bytte vi och jag försökte lära Nova hur hon skulle fota med kameran (det blir nog bra när hon lärt sig lite mer). Började rida fram och N var så konstigt stum igen. Tänkte att det först berodde på att hon tittade på hindrena, sen på att jag bytt nosgrimma. Men när jag ridit fram och hon fortfarande kändes sån flätade jag upp manflätan (som satt jättelöst så tänkte att det knappast var den). DÅ blev hon normal. Misstänkte ju manflätan sist hon blev sån och har ridit utan sen dess. Svårare att hoppa blev det för trasslade in mig i manen hela tiden. Hoppningen gick helt okey. Hon drar mycket mot hindret och blir svår att påverka men jag tror det är mycket att styrkan brister och att hon hoppar mest på fart.

 

 

 

RÅBY

I Lördags var vi i Råby på pay and jump. I med att det var fruset utanför och de bara har ett ridhus så fick några höjder i taget hoppa fram. Eftersom de inte verkar ha koll på TR på den klubben så hade de blandat hästar och ponnyer i alla höjder, så när Nova ska hoppa fram i 40 springer det 3-4 storhästar och någon ponny runt och Lukas är ju jättestimmig. Hon får nöja sig med att trava runt ett hinder och sedan hoppa fram efter de andra, precis innan start. Eftersom det var ett nygammal ställe de var på (Lukas har ju varit där för mååånga år sen) så skulle hon hoppa 40 &50. 

 

I höstas när vi var i ÖstraGöinge började Lukas välja ut en hörn vid utgången och när han kommer i höger varv svängde han då till vänster in i hörnet. Det beteendet har varit svårt att få väck då det enbart har varit på tävlingar. Av en slump visade det sig att han hade samma fasoner när Nova red i sin hage hemma hos sig, så vi har tränat flitigt på att byta spöhand och få han att sluta med det. I Råby började hon med att ha spöet i fel hand och därför var han inne i ett hörn och vände flera gånger. I andra höjden satte hon spöet i vänster och då var han snäll.

 

Film: https://www.youtube.com/watch?v=3hulpRvQ23c

 

 

ORK

Pay´n jump hemma idag! Anmäld till 50 & 60cm och Nova var nervös att han skulle vara pigg medan jag sa att jag trodde att han inte skulle vara det. Jag fick rätt för han var perfekt. Glad, lagom motor och hoppade allt. Fixade både rundorna helt felfritt. Ska bli såå kul att hänga med dem ut på alla lokala hopptävlingar iår!

 

Lite kul så kom det upp en minne på facebook idag som berättade om Celinas och Lukas klubbtävling 2011 vid samma tid. Då hade han varit jättepigg, vunnit LD:n med flera sekunder, varit helt tokig på framridningen, skenat runt i ärevarvet och sedan varit toktoppad till LC:n där han börjat bocka mitt i banan, fått Celina att komma i obalans varpå han tog sikte på närmsta hinder och hoppade det - vilket visade sig vara 1:an bakklänges.

 

Film: https://www.youtube.com/watch?v=QUQ4kutce0g

Under lovet har vi hunnit med två färder till ridskolan för att hoppa, ridbanan har ju varit oridbar sen november. Första vändan hoppade Nova en bana på 4 hinder där de låg på 60cm. Premiären för en bana med så höga hinder men det fixade de fint. Våra hinder hemma ser ju skyhöga ut när de ligger på 60. 60 med riktiga hinder ser mycket mindre ut och jag lät dessutom bli att nämna för Nova vilken höjd de låg på.

 

Någon vecka senare var vi där igen och denna gången fick hon hoppa bana med 5 hinder på 60. Första rundan blev inte alls bra. Fel galopp överallt, hackigt och knyckigt och Lukas smet förbi oxern några gånger. Andra rundan stämde allt och de hoppade runt jättefint (typiskt nog glömde jag att filma). Så nu ska vi ändra höjden på pay and jumpen från 40 &50 till 50&60cm. Nervöst tycker Nova :) men jag tror de grejar det bra. Ju högre hinder desto mer skärper sig Lukas för små skrutthinder på 40 är ju dötradiga.

 

LE och LD för Nova och Lukas. I första klassen fick de ett stopp på första hindret. Lukas sprang och tittade nyfiket på allt annat än vägen framför sig så han märkte inte första hindret förrän det var för sent. I andra klassen glömde Nova bort hinder 4, fick göra en stor volt för att komma rätt, kom över 4:an men bensinen tog slut till 5:an. Det blev inte högre gas vid försök nummer två så därför blev de uteslutna. Nova var ändå ganska nöjd, han höll inte på att dra in och snurra i hörnen denna gången i alla fall.

 

Igår var Nova och tävlade 40 & 50cm på pay and jumpen i Karlshamn. Deras första pay and jump i näsum gick ju jättebra och gårdagen gick inte så mycket sämre! Lukas fick som vanligt traska omkring på tävlingsplatsen och såg glatt på allt och alla. När de fick startsignalen i första höjden skulle Nova rida förbi hinder nummer 2, Lukas började då tramsa och vägra gå eftersom han tyckte att den öppna transporten som fungerade som sekreteriat var läskig. Den stod en bit från staketet och inuti den fanns ett bord med fasttejpade papper som flaxade i vinden. Men förbi kom hon ganska snabbt. När de sedan kom till hinder 2 började Lukas dra åt vänster igen pga transporten, men Nova lyckades styra över honom ändå. Man såg att Lukas tvekade något i anridningen mot ett par hinder men då dängde Nova till lite med skänkeln och han hoppade snällt.

 

I 50cm började Lukas glo på transporten igen och sprang därför förbi hinder nummer två flera gånger. Denna gången drog han så åt vänster att de var en bra bit från hindret och det avr inte förrän en tjej ställde sig i vägen som han hoppade. Resten av rundan gick utan problem. 

 

Lukas var mycket nöjd och vägrade gå in i transporten, precis som vanligt!

 

Nästa tävling blir en riktig i Östra Göinge. De två lägsta klasserna där är LE (40) och LD+5 (55) i slutet av september.

Idag var Nova och Lukas anmälda till den öppna banhoppningen i näsum. Nova har varit väldigt nervös i början av veckan men såg fram emot det idag tillslut. Lukas brukar fatta snabbt att det är tävling pågång men han halvsov ända tills vi lastade ur honom. Då började han titta sig omkring och tänka "okey, var är vi? vad ska vi göra här?!". Han fick gå en sväng innan vi traskade bort till framridningen. Vi stannade utanför framridningen och strax därefter sattes musiken på. Lukas hajade till och insåg nog plötsligt att det faktiskt var en riktig tävling! Seg på framridningen som vanligt och seg de första hindrena innan han ökade takten. Första rundan låg på 40cm vilket blev felfritt. Svårigheterna blev inte hindrena utan svängarna när Lukas skulle åt helt andra hållet. Till runda 2 på 50cm var Nova mer nervös. Nu var det högt tyckte hon och brett med oxrarna. Men bästa grabben uppförde sig jättebra. Denna gången tittade han lite på ett ljusrosa vågigt plank men hoppade kvickt över när Nova skänklade på. De fick ett stopp på hinder 5 och det verkade som om det orsakades av att Lukas lade fokus på något annat för han verkade riktigt förvånad över att det stod ett hinder i vägen.

Mamma och Nova hoppade idag, samma bana som sist men förra gången gick det bättre, iallafall för mamma. Lukas var pigg och glad och Nova var som alltid duktig på att ha honom i ett bra tempo.

 

Två av hindrena stod kvar efter att de andra två hade hoppat och jag tänkte ta några språng och sedan rida dressyr då hon i torsdags bara sprang rakt fram i fri form. Innan när jag ridit dressyr har hon börjat söka sig neråt ju mer volter/bågar jag ridit, men inte idag. Hon kändes ganska stum. När jag sedan fattade galopp drog hon iväg i full fart utan att bry sig om mina bromsande tygeltag. Dessutom drog hon huvudet framåt så jag drogs med och sedan hängde hon där. Detta är inte alls likt henne och jag hade stora svårigheter att bromsa. Jag som annars bara behövt ta lite lite grann och så har hon lyssnat direkt.Jag funderade på om det kanske är så att hon vuxit ur sitt novabett, det börjar se lite litet ut tycker jag. Eller så kanske hon håller på att tappa tänder? Eller så spökar vargtänderna plötsligt? Det skulle ju kunna vara sadeln med egentligen, den är ju inte kollad sedan november, men det känns inte som om hon borde bli stum i munnen då...

Iskalla dagar sedan juldagen när det krupit ner till mer än -10. Lukas lagrar energi och omvandlar det till pigghet så efter skritt och litetravturer. Idag var andra dagen barbacka och så fort Nova hoppade upp for Lukas glatt in på ridbanan längs med medellinjen. Av någon anledning skulle han längst bort på ridbanan och Nova och han snurrade i mer än 5min medan jag gapskrattande stod vid grindhålet och tittade på skådespelet. Varenda gång Nova fick han på rätt köl med nosen pekandes mot grinden kom de ett par meter fram innan han svängde vänster och drog iväg åt motsatt håll.

 

Nu sedan det bev jullov har jag hjälpt Nova mycket med Lukas. Hon har ridit de flesta dagar och jag har hängt på och sprungit bredvid när hon travat eller galopperat. Efter 3 dagars 1,5h ridturer vet jag intevem som var mörast, jag eller Nova. Mina ben vägde dock dubbelt mot vad de brukade :) 

Ungen är dock fylld med energi och älskar av någon anledning att packa höpåsar?! Så efter ridning har hon mockat Lukas box och sedan packat Lukas och Nangijalas natthö (hon ska absolut ha Nangijala med) och sedan vill hon packa massa påsar för höet i hagen. Nova är rätt förtjust i Nangijala och tycker faktiskt att hon är sötare än Lukas. Jag lovade att hon skulle få prova att rida på henne på ridbanan någon gång. Några varv med mig som ledare i skritt och trav fungerar Nangijala bra till. Ridbanan är ju så tråkig!

Igår åkte jag ensam till ridhuset med fröken N. Gick ganska lätt att lasta henne förutom att hon såklart drar till bakåt så att mammas lädergrimma går sönder (hennes egen passade knappt längre såg jag) och att framdörren i släpet hade frusit fast. Men dit kom vi och fick gå in i stora ridhuset för första gången eftersom en andra treåring behövde lilla ridhuset. Storögt tittade Nangijala sig omkring, skyltar, fler speglar, granris på läktaren... det enda hon faktiskt inte tittade på var bommarna och hinderstöden i mitten av ridhuset. Tillslut, efter många varv i skritt, kunde vi trava runt och efter 15min trav kunde vi nästan trava förbi spegeln på långsidan (hon stannade bara upp lite grann) och trava rakt på spåret i vänster varv längs med granriset. I högervarv sprang hon dock med på tvären haha. Lastningen var dock inte rolig. Hon stället sig tjurskalligt halvvägs upp på lämmen och gav mig sin tjurigablick och ville inte alls samarbeta. Med en hyrares hjälp kom hon tillslut in iallafall.

 Första dagen på jullovet dag och jag använde den till att vara 8h i stallet. Kom dit vid halv åtta och cyklade hem vid halv fyra. Var dock väldigt trött när jag kom dit så efter att ha släppt ut hästarna lade jag tre lager med filtar på golvet, tog ett fleecetäcke som huvudkudde och sov sedan en timme på golvet. Vid 10 kom Nova och vi var ute i skogen i 1,5h innan det var dags för lunchhö. Jösses vilken energi ungen har, ville helst trava, galopper eller hoppa hela tiden :) men det gick bra fastän Nova fick ta en dust med Lukas eftersom han var oense om vägvalet. Men hon vann rätt snabbt.

 

Nangijala och jag red Surkrringen själva, allra första ridturen där runt och vi överlevde några skogshuggare med maskiner som högg träd vid stigen. Damen var taggad och viftade ofta på huvudet och travade i rask takt. Idag drog hon hela tiden ner huvudet dessutom, måste kommit underfunt med att jag skulle få svårare att protestera mot glädjefnatten...

I onsdags sa jag upp Chip. Dagen efter säger Maja att hon inte har tid och ork för Lukas längre och ska sluta. Det var tydligen menat att jag skulle sluta på Chip för nu får jag och Lukas vara tillsammans igen. Tack och lov att Maja hade honom hela förra läsåret när jag jobbade heltid, jag hade gått in i väggen om jag hade haft honom också. Nu jobbar jag ju bara 80%, har slutat på Chip och slipper pendla till ridskolan också, så även om det blir tomt utan Maja känns det ganska okey. Tänkte senaste förra veckan att jag skulle behöva motionera mera, där gick den önskan i uppfyllelse! Förhoppningsvis hittar vi någon ny tjej som kan rida ett par gånger i veckan, men hon kommer behöva skolas in så det kommer dröja länge innan jag kanske, kanske inte behöver motionera Lukas själv mer. Men jag hade ju honom på halvtid ett helt år när Moa hade honom och det fungerade ju fint, så fin som han var i dressyr har han aldrig varit mer. Tömkörning gjorde nytta! Och jag joggade och höll igång. Fast det var då jag gick ner så mycket i vikt förstås, får se om det blir likadant nu.

 

Det är bara så sorgligt att Lukas alltid kommer behöva byta ryttare med korta mellanrum. Man lär känna en person, Lukas lär känna, och sedan en dag är det dags för den att lämna... 

 

Vad jag saknar den gamla goda tiden. Men det blir väl som jag och Celina trodde då. Ingen kommer få upp Lukas till samma tävlingsponny igen.

Dante vandrade ut ur transporten pigg och kunde omöjligt stå still. Den energin rann dock ganska snabbt av honom och i båda klasserna beskrev Celina han som seg. Och det syntes. Trots det gjode han sitt bästa och utförde två felfria rundor. I LD+5 hade Celina bestämt sig för att hon skulle ta i och svänga snävt. När hon kom in på banan fanns det enbart en felfri -ryttaren före henne - och Celina gjorde klassens andra (och sista) felfria runda. De kom några hundradelar efter ettan och knep därmed andraplatsen. I andra klassen var Dante något piggare men de genomförde en fin felfri ritt som räckte till deras första seger! 

 

Dante är fantastisk. Med denna tävlingen har han tävlat 8 klasser lokalt i 4 olika tävlingar. Han har varit felfri i 6klasser och blivit placerad i hälften av klasserna (etta, tvåa, trea, sexa ) och nollat LD. Så himla cool och säker ponny!

 

I lördags var det Laxacupen i Mörrum och vi åkte dit med både Lukas och Dante. Lukas var bara seg och konstig, ingen framåtbjudning och Maja bankade sig blå i sina försök att få igång honom. Efter den andra utvägran kom han ut och ställde sig att kissa. Länge....

 

Celina hade en rolig dag med Dante. Började så bra med att hon hade ont i magen när vi åkte dit men det släppte lagom tills hon skulle börja fixa Dante. Då kom första bekymret med för korta armar på kavajen, de hade tydligen vuxit i sommar! Bekymmer nummer tre uppenbarade sig med felaktiga broddhål som var alldeles för små för både gängtapp, isbrodd och gräsbrodd. Då hade Celina redan hunnit säga att det här inte var en bra dag. Så, in på framridning och tävlingsbana på gräs utan broddar, tur i oturen var underlaget torrt och fint och de levererade en felfri ritt i LD+5. Till LC:n var allt händelselöst fram till sista frammhoppningshoppet över oxern. Jag ser Celina galoppera längs med sidan, försvinna bakom en björk med massa hängande grenar och lagom tills jag ser dem komma fram på andra sidan ser jag hur båda gör ett dyk ner i marken och slår en halv kullerbytta. Sedan ligger Dante kvar och bara tittar. Jag rusar dit, Dante reser sig upp och vi går en bit för att se om han är halt vilket han tack och lov inte är. Då ser jag mamma komma gående och jag fattar ju att hon sett allt och är jätteorolig om Celina och Dante är okey. Framme hos hos frågar hon om Celina vill ha vatten. Vatten????! Inte det svar jag förväntade mig alls och jag frågar om hon sett vad som har hänt. Då tittar hon på Celina som står bredvid och verkar se att båda är smutsiga så hon undrar om hon har trillat av? Nja... det var lite mer än så haha

 

Dagen slutade bra iallafall. Det blev en kanonrunda som slutade i en tredjeplats där de var 20 hundradelar från tvåan.

I söndags... eller nej vänta, det måste varit igår? I söndags kollade jag ju på hoppning på tv och sedan red jag hem Skalman från betet. Så, okey, igår red jag och Maja en tur i skogen på våra hästar. Vi tog lommaklint även om jag bara red en halvtimme innan jag hoppade av och gick sista biten. Galoppen gick väldigt bra, inga bokningar och hon orkar mer nu än när jag red där sist. Sen kom dock busbacken efter Lommaklint där vi släpper hästarna en bit. Lukas taggade ju och visste att snart får han sträcka ut medan jag kände att ja, hon kommer bocka men det går nog bra! (någorlunda ialalfall). När Nangijala bli uppspelt börjar hon ju bocka och till skillnad från i våras orkar hon bocka så det är inte lika lätt att sitta kvar. Jag tror vi hann ta tre galoppsprång innan rodeohästen brakade loss och sedan försvann huvudet ner mot backen. Det är inga småhopp hon gör längre så först och främst får man fokusera på att sitta kvar och sedan ta upp huvudet, men det kommer fixa sig med tiden tror jag.

 

Lukas

Tömkörd i 45min och bestämde mig för första gången för att lägga upp 4 stuts i rad på ena långsidan. Började galoppera över dem som galoppbommar innan jag lade upp två till hinder. Jag var helt säker på att Lukas skulle försöka smita förbi så jag var superkoncentrerad på honom ch inte på vägen jag tog. Det är när jag börjar snubbla över bommarna som jag inser att jag måste hoppa över stutsen och det blev nog en rolig syn det haha. 

 

Nangijala

Skrittade en vända med backar i skogen, travade lite och red sedan in på ridbanan när jag  kom hem för att trava en stund. Var ett tag sedn nu men kändes att tömkörningen har gett resultat för det var lättare att styra. Så himla roligt att rida henne igen!

 

Lady

Red dressyr och övade halter och galopp. Fast när vi började med galoppen så var det antingen full fart eller tvärtnit och spark med bakbenet under magen och ryckande med huvud, så jag hoppar av och tar väk sadel. Då blev det bättre och jag red vidare. Var förvånad att det nte kändes stutsigare och halare än det gjorde, så längesen som jag red barbacka sist. Lady var nog irriterad på lite myggbett och ganska kissenödig för hon stannat  backen för att kissa :)

Har fått alla gamla videofilmer på dvd så nu ska jag försöka klippa ch klistra ihop en del filmer på Celina och Lukas.

 

 

Lukas var, trots sin tjocka päls ovanligt pigg och glad idag. Det var fart redan på framridningen och det kändes bra när LD:n började och han och Maja gick in på banan. Väl där gör de sin bästa ritt någonsin, Lukas var pigg och glad och lyssnade på Maja. De svängde lite snävare svängar, men idag var nästan alla ponnyer grymma på att svänga och då har tyvärr grabben ingen chans. Maja var överlycklig efteråt och bestämde sig för att efteranmäla sig till LC. Visst har de hoppade många hinder hemma på 60cm, men jag hade inte låtit dem tävla LC om det inte hade gått så bra i LD:n. När Lukas är på sådant här bra humör måste man ta tillvara på det och när han då springer självmant och lyder tygeltagen, vågade jag låta dem testa. Men det gick strålande, de hoppade lätt runt banan och fick bara en "vägran" i omhoppningen när Maja svängde snävt och glömde vilket som var nästa hinder. Det var jätteroligt att se Lukas gå så bra, påminner om Celina-Lukas-tiden!

 

Film LD: https://www.youtube.com/watch?v=x9AcNMIT-Ss&feature=youtu.be

 

Dog lite när jag kollade på bilderna på Maja och Lukas, vilka miner hon gör haha! Och sen Dantes jättehopp första gången han hoppade över filthindret, underbart!