Två kommentarer:

En tjej i stallet hade inte fattat att albumet "Nangijala" på min facebook var en levande häst.
"Jag trodde det var bilder på döda hästar, som Trappalanda liksom."

Mamma stötte på en arbetskamrat när vi var på ridskolan med Nangijala:
"Nangijala heter hon, eftersom hon är svart som du ser"

Det fick mig att fundera. Nangijala fick inte sitt namn för att hon just var svart/mörk. Själva namnet är vackert tycker jag men för mig betyder det saker också. Nangijala är dödsriket i boken Bröderna Lejonhjärta och jag har en känsla att människor kopplar ihop döden med mörker (därav mammas kommentar). Många är rädda för att dö, men själv ser jag inte döden så, för mig innebär inte döden slutet utan det är som landet Nangijala i Bröderna Lejonhjärta - jag tror inte att vi slutar existera den dagen vi dör. Döden är bara nästa äventyr. 

Dödsriket Nangijala verkar av många kopplas ihop med ord som mörker, död och rädsla.

För mig står Nangijala för ljus, hopp, kärlek, glädje och evig sommar. Döden är alltid sorglig, men det finns alltid saker som får livet att bli lättare igen. Amy dog och jag saknar henne otroligt mycket fortfarande och därför blev även namnet Nangijala en hyllning till henne. Ett bevis på att det ut något ont tillslut kommer något gott. Nangijala, det räcker med att tänka på henne för att jag ska le. För mig är hon symbolen på att livet går vidare och att det alltid finns små solar som lyser upp ens liv fastän det är tufft ibland. Livet går alltid vidare och det gjorde det även i mitt fall.

<3