Skulle ta promenad med Nangijala idag men insåg efter en stund att hon inte var på humör, låtsades vara rädd för bilarna som susade förbi på vägen fastän hon normalt inte reagerade. Så fort en bil körde förbi började hon stegra och hoppa omkring, hon var så fånig och söt att jag bara skrattade åt henne. Tur att hon är lätt att hålla. Släppte henne i paddocken och stoppade in en stor färgglad pappkartong som hon fnös förskräckt åt. Inte förrän jag stod bredvid vågade hon komma fram, men nosa ville hon inte på en lång stund.

Tittade igenom det jag filmade från Nangijala föddes. Gud vad liten hon var! Så nätt och perfekt i kroppen med långa spindelben och smalt huvud, mörkgrå med vitljusgrå mule och andra ljusgråa partier på kroppen. Hon kan inte vara annat än svart, det kan hon bara inte!