Hästen i mitt hjärta

Gick på en 40min lång promenad i skogen idag med trollungen. Hade henne kopplat tills vi kommit några meter ut från gårdsplanen då jag släppte henne. Var ett tag sedan då jag provade att släppa henne lös, annat än på hemväg eller när det var annan häst med. Jag gick medan hon dök ner med nosen i gräset och jag var en aning tveksam på vad hon skulle göra. När vi är påväg hem måste hon ju hänga med liksom, annan sak när vi ska ut och hon kan välja att stanna kvar hemma där hon är trygg. Men hon hängde med och verkade njuta av promenaden. Hon håller sig oftast inom en 30m räckvidd. Oftast så hamnar hon bakom mig, sätter full galopp och fortsätter tills hon är ca 30m framför då hon stannar, betar och sedan kommer i fatt när jag gått förbi. Ibland hamnar hon extra långt bort, nästan så jag tror hon ska fortsätta hem av bara farten även fast jag vet att hon snart kommer stanna och vänta på mig.
 
Idag fick hon ha sin lädergrimma som hon äntligen vuxit i och som nästan har samma färg som hennes päls. Suck, jag som älskar svart lädergrimma men tänkte att den skulle försvinna bland henne svarta päls och att en brun skulle bli häftigare, jaha, så fel man kan ha. Min häst kommer troligtvis endast vara svart en kort tid vid pälsfällning och mörkt chokladbrun resten av tiden.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0