Skulle skritta Madicken idag och beslöt att Nangijala skulle få följa med som handhäst vilket hon bara gjort några få gånger innan. Det var en bred väg hela vägen så det skulle nog funka rätt bra tänkte jag. Dock glömde jag ta i beräkning att damen ifråga är väldigt tjurskallig för tillfället vilket visade sig genom att hon nep (!) mamma i handen när hon inte fick gå framåt. Så illa är hon inte mot mig, men jag saknar helt klart mina gnäggningar och att se henne komma gående i hagen. Men hursom helt så begav vi oss ut och första stunden fick jag släpa med mig henne för hon skulle sega lång bakom Maddan. Hade ett dressyrspö så att jag kunde mana på henne och en lång stund var hon väldigt snäll. Tills hon fick syn på ett galler till ett vattenavlopp, Madicken gick runt men Nangijala frös fast och vägrade gå bara för att. Jag höll på att dras ur sadeln för ponnyskrället vägrade röra sig en millimeter först. Efter det var hon dock snäll nästan hela rundan. Det var bara i slutet som hon var så sur på alltihopa att hon gick och nöp sig stackars mor vart hon kom åt.