Ridningen kolliderade en aning idag eftersom jag skulle rida Madicken och mamma och Celina skulle rida de andra två tillsammans. Nangijala kan inte vara själv så därför behövde jag rida innan dem, men så kom jag på att jag kunde ta med Nangijala ut! Det var längesen nu. Satte på henne den rosa reflexgrimman och tog med grimskaftet för säkerhetsskull. Och vad lycklig hon var. For runt i bocksprång, bakutspark och stegringar, full galopp, tvärstopp, hopp över stenar, zick-zackade mellan trädstammar... Madicken var seg som gammal kola så det blev en timmes skrittrunda med lite trav för hennes del och en ny runda för Nangijala. På ett ställe var vi bara några meter ifrån stora vägen så en bit innan stannade jag Madicken och lockade till mig Nangijala och kopplade henne. Att ha henne som handhäst var ganska okey. Hon gick snällt utan att försöka äta eller något, men ville helst gå bakom Madicken vilket blev jobbigt för mig. Men hon blev bättre på hemvägen när jag fick koppla henne igen då vi mötte hundar och människor.