Var arg

LC:1
Var jättearg på Lady efter första klassen och jag är inte den som blir arg i första taget. Hon var rätt okey på framridningen och dagens taktik var att försöka trötta ut henne så mycket som möjligt vilket jag aldrig försökt med innan. Väl inne på banan kör hon sitt eget lilla race och låter mig bestämma lite då och då när jag blev arg på henne. I andra galoppen, ungefär halvvägs runt stora mittvolten drog hon iväg som bara den, stutsade och skulle bara galoppera på tvären eftersom hon inte ville svänga. Då fick jag nog och tvingade henne att stanna och ryckte upp hennes huvud eftersom hon drog ner det i ett försök att sticka. DÅ skärpte hon sig - en halv volt sen var det hon som försökte bestämma igen. Har aldrig fått så kassa poäng innan: 140p, 18p mindre än vad jag fick sist på henne. Längst ner på protokollet stod det: det går nog bättre i nästa klass.

Nu förstod jag äntligen Linns kommentar när hon vikarierade som ridlärare vår förra dressyrlektion. Hon sa att när Lady tyckte det blev lite jobbigt bröt hon ur och körde upp nosen och att jag lät henne göra det. Fattade det inte alls då, men idag gick det upp ett ljus. Även om det inte är meningen från min sida så visade ju första klassen att när Lady inte känner för att lyssna på mig så struntar hon i mig och då måste jag bli arg för att hon ska lyssna en stund. Och det är ju inte kul. Fast å andra sidan har det ju blivit otroligt mycket bättre sen i våras.

LB:1
Hon hade väl fått vila någon halvtimme och när jag började trava fram var jag nära att stöna högt. I förra klassen var hon full av energi, nu kändes hon mer död. Jaha, tänkte jag, nu kommer hon dö på banan och vägra gå fram. Red fram och upptäckte glatt att hon faktiskt var väldigt stadig nu och inte så bråkig. Och galoppen var hon lugn i och försökte inte springa iväg. In på banan och medan jag väntade på startsignal övade jag galoppvägarna i programmet och hon var så fin där (om man jämför med vad det brukar vara) så jag tänkte att jag inte blir lika arg på henne denna klassen när det går skit. Men Lady var en helt annat häst och hon lyssnade på mig även om hon bröt ur ett antal gånger. Så jag var såå glad efteråt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0