Problem med hundjagandet

Idag kom pappa gående med vår hund Zorro till stallet. Först hälsade han på kattungarna och sedan på Nangijala i hagen. Jag hade dressyrlektion åt Celina och såg hur Zorro sprang efter pappa in i hagen. Jag hann tänka "ajdå" och sedan fick trollungen syn på vår vovve. Öronen for fram och sedan kastade hon sig efter honom. Stackars Zorro flydde ut ut hagen och Nangijala stod med huvudet så långt ut hon kunde och sträckte sig efter honom.
 
Det här med att jaga alla hundar och hundliknande varelser (ex katter, gud vet vad hon gör med räven som håller kring vid gården) är en söt egenhet, men det börjar bekymra mig. Hon drar ju inte iväg med mig om jag håller henne i grimskaftet och hon ser en hund, men är hon lös far hon iväg som en kanon efter dem. Vad händer den dagen en hund eller katt inte lyckas fly? Tänk när våra kattungar börjar vandra runt på gårdsplanen och tar sig ner mot hagen. Stackarna kommer ju få en hjärtattack om Nangijala ser dem! Eller bli mos, vad vet jag.
 
Nej usch, jag måste försöka ändra hennes beteende på något vis. Klickern kommer vara ett utmärkt hjälpmedel, men exakt hur jag ska förändra hennes beteende får jag klura på. Lära henne kommandot "stanna" kanske skulle funka, fast risken finns ju att det är roligare att jaga hundar än lyssna på matte...
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0