Igår bestämde jag mig för att tolka igen efter Nangijala. Sist var i mellandagarna och sedan dess har hon nog knappt tömkörts mer. Mamma ledde Nangijala och jag gick/hopp-släpade mig efter ett varv innan jag kopplade på draglinan och åkte efter. Nangijala gick på och bråkade med mamma och när hon efter några varv var uttråkad började hon ge sig på mamma rejält. Med jämna mellanrum hördes mamma utbrista "det är jag som bestämmer!". Hm, nja, jag tvivlar starkt på det haha! Det hela blev värre och värre och tillslut började hon stegra så smått i sina försök att ta överhanden. Hon märkte nog knappt att hon släpade runt på mig. Mamma var tillslut så trött på henne att hon sa att hon minsann skulle åka nästa gång, det skulle vara mycket lättare än att behöva leda Nangijala.

 

Jag tror det är bäst att jag försöker värva Celina eller någon annan som medhjälpare istället. Dock är jag inte särskilt säker på att Celina skulle lyckas mycket bättre än mamma... samma tendenser finns där som med mamma. Det är lustigt att hon blir sån med dem, har jag hanterat henne för mycket själv? Hon skulle aldrig våga göra samma sak mot mig. Men samtidigt ÄR hon ju snäll och väluppfostrad, jag kan låta barn leda henne från hagen till stallet för jag vet att hon uppför sig bättre än de andra hästarna. Men det känns ju samtidigt inte som om både mamma och Celina kan vara så svaga ledare att hon anser att hon kan ta över ledarrollen. Kanske att hon faktiskt ärvt Madickens dominanta sinne i kombination av att hon är bortskämd efter sin alltför snälla mamma som fortfarande låter henne göra vad hon vill. Det ska bli spännande att se, men jag tror jag ska överväga ifall det är bättre om jag tolkar själv nästa gång.