Jag och mamma var borta nästan 2h med hästarna. Jag körde Lukas och vi stack till Kärrabolslid där hon tydligen aldrig följt med! Fick tänka på det en stund och insåg att ja, det är mest jag som har ridit där, någon gång med Celina med och en gång med Moa förra sommaren. Vi är sällan där för det är en så himla lång och tråkig asfaltsträcka bort, som dessutom blir ännu längre om man åker häst och vagn. Båda hästarna var tveksamma och hariga på vägen dit och pigga och ganska galna på hemvägen.

 

I eftermiddags var Nangijala för gullig. Hon stod och halvsov i vindskyddet när jag kom och satte på henne flughuvan. Sedan gick jag längre ut i hagen där jag pratade länge med mamma som använde liade. Efter det bestämde jag mig för att själv göra lite nytta och räfsa bort alla ormbunkar jag liat ner i sommarhagen och går ut ur stallhagen. Halvvägs över gårdsplanen hör jag hur mitt troll gnäggar högljutt så jag vänder mig om. Hon har gått ut ur vindskyddet och står och stirrar på mig, ungefär som "Hallå, jag då?! Du glömde ju mig!"