Nangijala med till ridskolan

Idag fick Nangijala åka med till ridskolan. Fick för mig att hon åkte senaste gången i januari men senare slog det mig att det nog var i september/oktober eftersom det var när Madicken gick lektion med Celina. Trollungen traskade rätt in i transporten både dit och hem. Men tyckte det här med att åka var en otroligt löjlig och korkad grej, så hon roade sig med att banka en del med ena framhoven för att visa sitt missnöje. Framme så tränsade jag henne och satte på tömmar och tömkörningsselen. Vi vandra runt på ridskolan och träffade både nya saker, människor och hästar vilket gjorde Nangijala en aning uppvarvad. Fick höra från flera att de tyckte hon var jättesöt: smäcker och väldigt welsh-lik. Sedan skulle vi tömköra ut en bit i skogen var tanken och sedan gå tillbaka till sandbanan, byta till grimma och beta medan Celina red klart. Men Nangijala var så glad i skogen där hon gick först att vi fortsatte hela rundan runt.
 
Hemma var Nangijalas mamma ganska orolig och uppvarvad. Mamma red under tiden vi var borta och berättade att Madicken  hade gnäggat oroat och stimmat runt i hagen när hon kom tillbaka. Det hade fått mammas ponny att gnägga lika oroligt och börja stimma runt. Ett samtal som nog lät ungefär så här på
människospråk:
"Nangijala har inte kommit tillbaka!!!!"
"Hjälp, hjälp, hjälp var kan hon vara????!! Vad har hänt???!! Var är hon???"
Kan ju säga att ingen av de två hästarna uppför sig så när jag och Nangijala går på promenader. Så när vi kommer hem var de två hästarna så stimmiga att Madicken galopperade runt och bockade i hagen medan Lady, som
gick och betade med mamma, släpade henne tvärs över gårdsplanen till transporten samtidigt som jag och Nangijala stod där och fattade inte vad det var med hästarna

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0