Bierkningar av stoiga ungponnyer

Nangijala har blivit väldigt stoig de senaste månaderna och vill gärna nosa på andra hästar för att sedan vända rumpan till och slå. I lördags var hon mycket intresserad av Dante som stod några meter ifrån nådde hon inte, men Celina kom inom räckhåll så hon nosade på henne. Och Celina luktar ju lite Dante, så då var det väl nästan samma sak som att nosa på Dante...? Pang sa det och jag flög bakåt innan hennes stoskrik ens hade nåt mina öron. Kände mig oerhört fjöntig när jag ägnade de närmsta 10min att omväxlande ligga ner och försöka låta bli att svimma. En spark rätt i ansiktet med en sprucken haka, söndertrasad mun/läpp, blod rinnande och framtänderna fastnade i läppet... nä, då mådde jag superbra jämför med en vanlig, inte särskilt smärtsam spark mitt på låret. Till råga på allt dök Maja upp i vevan och hade sin mamma och syster Martina med sig... tappade tråden totalt när jag försökte prata med hennes mamma, det flimrade ju och hörseln försvann till hälften. Idag, några dagar senare har jag ett blåmärke som är 1,5dm i diameter och som skiftar i allehanda färger. Inga shorts den närmstade tiden alltså!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0