I torsdags var det dags för Dantes andra lokala hopptävling och vi styrde kosan mot Sölvesborgs stora gräsbana. Mamma var inte med (wow!) men Maja och Linnea var med oss. Dante stod snällt och lät sig broddas, men sen blev det fart i grabben. Han pinnade på och bockade lite på framridningen. Dessutom sprang han bara glatt och struntade i att Celina bad han att bromsa. Därför blev det, föga förvånande, mest flacka språng och han rev snabbt 2 hinder inne på banan. På sista i grunden fick han syn på några funktionärer som satt snett bredvid hindret och där fastnade hans fokus. När de når hindret och han ska till att hoppa av upptäcker han att han nog redan skulle ha hoppade av för ett språng sedan så han stannar, går ner på knä, river hindret och Celina dimper i backen. 

 

Till klass nummer 2 var Dante lika pigg men nu sa jag åt Celina att hon måste ta tag i honom och bestämma tempot. Inte låta han springa medan hon försiktigt frågar "du, vi kan väl springa lite saktare?" när hon drar i tyglarna. Dante var inte glad, men tog förhållningarna rätt bra och sprången blev genast bättre på framridningen. In på banan och Celina fortsatte hålla han tillbaka. Det var bra att inte låta han springa, men i med att han var föga förtjust i att hon skulle bestämma och försökte ta tillbaka bestämmanderätten, så blev de flesta sprången konstiga. Lite hisshopp, kom in knasigt osv men han petade inget utan var högt över. Än en gång var sista hindret vid funktionärerna och denna gång missar de hindret när han glor dit bort. Andra försöket hoppar de fint. Lustigt nog blev det aldrig någon felfri i grunden, den som hade bäst hade en rivning och tvåan - Celina - hade ett stopp. Så trots denna "dåliga" rundan kom de hem med en medalj och andrarosett.