Efter nästan exakt två år...

... är det tack och slut på tiden med Chip. Det har varit två roliga, jobbiga och lärorika år. Det känns inte alls som att jag har ridit honom i hela 2år! Men jag har känt den senaste månaden att Nangijala tar mycket tid + att mamma och Celina behöver en del hjälp så jag känner att det är rätt beslut. Jag har alltid vetat att mn och Chips tid inte är för evigt och känner mig knappt ledsen över det. Jag känner mig trygg att han och Sara fixar sig tillsammans,det har gått så himla bra för dem i höst, mycket bättre än jag vågat tro.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0