Började dagen med att köra upp och rida Aztor hemma hos honom. Det var en pigg och glad herre som pullade på ute i skogen och tydligt visade att han önskade full fart. Den underbara vädret på den tidiga förmiddagen väckt upp mig ordentligt Nästa stopp var ridskolan där jag fick roa mig med att inventera och prova alla Chips nybeställda grejor som kommit. Fleecetäcken, tömmar, bett, ridtäcke... ja, det var nog inget som saknades precis. Dock stod jag lite handfallen när jag plockade upp vad jag trodde var en tömkörningsgjord vilket visade sig vara en longergjort. Men det gick att tömköra med den också upptäckte jag så det var det jag och Chip sysslade med idag + en promenad. Dagens träning handlade främst om att följa fyrkantsspåret och det gick fint i skritten. I traven var det som när han rids, men ändå lättare att styra in honom från marken än från ryggen. Det jag dock upptäckte var att vissa delar av manegeväggen går utmärkt att följa på spåret, andra delar är obehagligare av någon anledning vilket gör att han lämnar spåret. Spegeln på långsidan är bland annat en anledning till att han drar sig utåt. Tredje, men absolut längsta stoppet var i Nogelid.Linnea hade sin lektion på Lukas och jag hann snabbt mocka innan Moa och Maja kom. Söta, rara lilla Maja som är något år yngre än Moa men som är nästan 3dm mindre och ännu mindre än Celina var vid samma ålder när hon började rida Lukas. Maja skulle rida Lukas och Moa skulle prova Lady lite mera grundligt då hon bara skrittat henne en gång. Jag fick traska med ut med en urpigg trollunge. Hemma igen fick de galoppera på ridbanan och sedan hoppa några språng vardera. Såg väldigt lugnt och sansat ut när Moa red Lady måste jag säga så Lady tyckte dagens ryttare, annars kan hon flänga runt så hemskt. Maja verkade fungera rätt bra tillsammans med Lukas, men det märktes att hon har mycket mindre ridvana än Moa. Sedan - förhoppningsvis långt in i framtiden - vill jag gärna att Maja tar över Lukas. Både för att hon är så liten, totalt hästtokig samt att hon bor bara några få minuter från oss så att hon kanske skulle kunna ha han på heltid. Det är hemskt att tänka så för den kommer vara hemskt den dag vi måste skiljas från Moa, men den dagen kommer ju tillslut och det gäller att vara realistiskt. Tanken jag känner nu är att jag borde försöka få Maja att rida Lukas någon vardag i veckan när jag ändå måste motionera honom, både som hjälp för mig själv samt inför en eventuell framtid ihop. Att rida ihop sig med vår tokstolle tar tid och är svårt och för en väldigt kortvuxen och inte särskilt erfaren ryttare blir ännu svårare. Och ja, Maja var ju snar att uppmärksamma oss på att hon gärna ville rida Lukas mer, köpa grejor, tävla hoppning med honom och allt var det var haha. Påminner mycket om Alva S i sitt sätt, framåt och säger precis vad hon önskar utan att vara blyg.